The threat of lone offenders is a growing problem in Sweden and the world. In this study, three major Swedish newspapers have been selected and analyzed based on their portrayal of a lone wolf perpetrator: Theodor Engström, the man behind the knife murder of the psychiatry coordinator Ing-Marie Wieselgren during the political week in Almedalen, 2022. Using critical discourse analysis, we found a discursive construction of Engström as an extremist, terror suspect and mentally ill. We also found that these constructions emerged at different times during the course of the reporting from the first day of the attack until the end of the trials. This contributed to a complex and diverse representation of Engström and an indication of a creative discursive practice in the media news discourse. The analysis also revealed the distribution of discourses in terms of who was allowed to speak and from which perspectives Engström is presented. The results showed that the majority of all statements and claims were made by authoritarian voices in society or presented as objective truths. Thus, we also found an assumption that unjust power structures and dominance relations are reproduced in the media news discourse. The analysis also showed that the articles predominantly focused on the specific event and the individual Engström and made little reference to other individuals, events or situations. This can be interpreted to mean that the media news discourse is dominated by one perspective and that societal problems are individualized rather than placed in a broader social context. In the analysis of the social practice, the relationship between the discursive practice and theories of stigma was examined. The results showed that the representations of Engström as responsible for the act can lead to stigmatization and that this in turn can also contribute to an individualization of social problems. The result also showed that the relationship between the text, the discursive practice and the social practice both shapes and is shaped by stigma and that this can have consequences in the form of perpetuating and reproducing stereotypical ideas about different individuals and groups. / Hotet från ensamagerande gärningspersoner är en växande problematik i Sverige och världen. I den här studien har tre stora svenska tidningar har valts ut och analyserats utifrån hur de framställt en enensamagerande gärningsman: Theodor Engström, mannen bakom knivmordet på psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren under politikerveckan i Almedalen, 2022. Med hjälp av kritisk diskursanalys fann vi en diskursiv konstruktion av Engström som extremist, terrormisstänkt och psykiskt sjuk. Vi fann också att dessa konstruktioner framkom vid olika tidpunkter under rapporteringens gång från dådets första dag fram till att rättegångarna avslutats. Detta bidrog till en komplex och mångsidig framställning av Engström och en indikation på en kreativ diskursivpraktik i den mediala nyhetsdiskursen. Av analysen framkom också hur fördelningen av diskurser sett ut i form av vilka som fått uttala sig och från vilka perspektiv som Engström framställs utifrån. Resultatet visade att majoriteten av alla yttringar och påståenden uttalats av auktoritära röster i samhället eller framställts som objektiva sanningar. Därmed fann vi också ett förmodande om att orättvisa maktordningar och dominansrelationer reproduceras i mediala nyhetsdiskursen. Analysen visade även att artiklarna övervägande fokuserade på den specifika händelsen och individen Engström och i låg grad refererade till andra individer, händelser eller situationer. Detta kan tolkas som att den mediala nyhetsdiskursen domineras av ett perspektiv samt att samhällsproblem individualiseras snarare än att sättas i en bredare social kontext. I analysen av den sociala praktiken undersöktes relationen mellan den diskursiva praktiken och teorier om stigma. Resultatet visade att framställningarna av Engström som ansvarig för dådet kan leda till stigmatisering och att detta i sin tur också är något som kan bidra till en individualisering av sociala problem. Resultatet visade även att förhållandet mellan texten, den diskursiva praktiken och den sociala praktiken både formar och formas av stigma och att detta kan få konsekvenser i form av att stereotypiska föreställningar om olika individer och grupper befästes och reproduceras.

Bakgrund: Övervikt och obesitas ökar globalt. Samtidigt beskriver WHO att viktstigmatisering och viktdiskriminering har ökat de senaste åren. Tidigare forskning visar att stigmatisering av obesa och överviktiga patienter förekommer inom vården. Ytterligare forskning kring deras upplevelser av viktstigmatisering inom hälso- och sjukvården behövs. Syfte: Att beskriva överviktiga och obesa patienters upplevelser av viktstigmatisering i mötet med hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats utfördes. Tio vetenskapliga originalartiklar inkluderades. Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys användes som dataanalysmetod. Resultat: Resultatet visade överviktiga och obesa patienters upplevelser av viktstigmatisering i mötet med hälso- och sjukvården. Fyra underkategorier identifierades; Att känna skam och skuld, Att känna sig bedömd, Att inte känna sig hörd samt Höra ord som sårar. Två kategorier identifierades; Mötets betydelse och Utmaningar i dialogen.  Slutsats: Upplevelser av viktstigmatisering visades genom vårdpersonalens bemötande och kommunikation. Fortsatt forskning rekommenderas i hur sjuksköterskor upplever mötet med överviktiga och obesa patienter, samt hur utbildning kan påverka attityder och fördomar gentemot överviktiga patienter. Nyckelord: Hälso- och sjukvård, Obesitas, Upplevelser, Viktstigmatisering, Övervikt / Background: Overweight and obesity are increasing globally. At the same time, WHO describes that weight stigma and weight discrimination have increased in recent years. Previous research shows that stigmatization of obese and overweight patients occurs in health care. Further research around patients' experiences of weight stigmatization within health care is needed.  Aim: To describe overweight and obese patients' experiences of weight stigmatization in the encounter with healthcare.  Method: A literature study with qualitative and inductive approach was implemented. Ten original scientific articles were included. Graneheim and Lundman's (2004) content analysis was used as the analysis method of the data.  Results: The result showed overweight and obese patients' experiences of weight stigmatization in the encounter with health care. Four subcategories were identified; Feeling shame & guilt, Feeling judged, Not feeling heard and Hearing words that hurt. Two main categories were identified; Significance of the meeting and Challenges in the dialogue. Conclusions: Experiences of weight stigmatization were shown through the care staff's treatment and communication. Future research is recommended into how nurses experience the encounter with overweight and obese patients, as well as how education can affect attitudes and prejudices towards overweight patients. Keywords: Experiences, Health care, Obesity, Overweight, Weight stigmatization

Obesity bias has become the most acceptable form of prejudice in American society (Latner, O'Brien, Durso, Brinkman, & MacDonald, 2008). Stigmatization of the obese has tremendous social and economic costs both for the stigmatized population and for society as a whole. Few studies have been done to show effective ways to reduce obesity bias. This study looked to expand the research on effective ways to reduce obesity bias. Using a between-participants experimental design, the present study investigated whether multi-faceted information content about the causes of obesity (including psychological, social, and physiological causes) would be more effective in reducing obesity bias than any one of these causes presented alone. Results showed that participants' evaluations of a target woman who was overweight did not differ between the information content conditions, nor did they differ from a control condition. Implications, as well as limitations in the current study, are discussed.

No description available.

Under de senaste åren har den stressrelaterade ohälsan, däribland utmattningsproblematik, ökat i Sverige. Utmattning påverkar stora delar av den drabbades liv och uppfattat stigma om utmattning har bland annat visat sig vara relaterat till i vilken utsträckning en person söker vård. Den här studiens syfte var därför att undersöka hur uppfattat stigma om utmattning ser ut bland allmänheten i Sverige, samt om det finns skillnader i uppfattat stigma mellan olika demografiska grupper. Syftet var också att undersöka om det finns ett samband mellan uppfattat stigma om utmattning och grad av självskattad utmattning samt inställning till att söka vård. För att undersöka detta användes självrapportinstrumenten Burnout Stigma Inventory (BSI) och Shirom-Melamed Burnout Measure-12 (SMBM-12) samt några bakgrundsfrågor i form av en webbenkät. Av de 247 deltagarna var majoriteten högutbildade kvinnor. Envägs variansanalys, oberoende t-test och Pearsons korrelation användes för att beräkna resultaten. Resultaten visade att deltagarna i genomsnitt hade en relativt låg grad av uppfattat stigma om utmattning. Det fanns en signifikant skillnad i uppfattat stigma mellan den yngsta och den äldsta åldersgruppen, där den yngsta trodde att allmänheten hade mer stigmatiserande föreställningar om utmattning än den äldsta. Grad av utmattning och inställning till att söka vård hade inget signifikant samband med uppfattat stigma om utmattning. Förhoppningsvis kan denna studie ses som en språngbräda för framtida forskning, där en mer heterogen grupp samt fler undersökta dimensioner av stigma bör inkluderas. / During the last few years, stress-related diseases, including burnout, have increased in Sweden. Burnout has several negative effects on those afflicted and perceived stigma of burnout have been related to help-seeking attitudes and behaviors. The aim of this study was therefore to examine the perceived stigma of burnout in Sweden and to explore whether there are differences in perceived stigma between demographic groups. The aim was also to examine whether there are relationships between perceived stigma of burnout and level of self reported burnout, and attitude towards help-seeking. To examine this, the self-report instruments Burnout Stigma Inventory (BSI) and Shirom-Melamed Burnout Measure-12 (SMBM-12) were used in a web survey, including some background questions. Out of the 247 participants, the majority were highly educated women. One-way analysis of variance, independent t-test and Pearson’s correlation was used to calculate the results. The results showed that the participants had a relatively low degree of perceived stigma of burnout. There was a significant difference in perceived stigma between the youngest and the oldest age group, where the youngest group believed that the public had more stigmatizing perceptions about burnout than the oldest group. Level of self rated burnout and attitude towards help-seeking had no significant correlation with perceived stigma of burnout. The findings from the present study can guide future research, which we recommend should include a more heterogeneous sample as well as to examine other aspects of stigma, too.

Bakgrund: Blodsmitta sprids mellan personer från blod eller slemhinna via kontaminerade injektioner, blodprodukter eller stickskador. Sjukdomar som humant immunbristvirus (HIV), acquired immunodeficiency syndrome (AIDS) och Hepatit A, B, C och D. HIV-infektion drabbar immunförsvaret och är en kronisk diagnos. HIV övergår senare till AIDS och AIDS är ett mer avancerat stadie av sjukdomen. Hepatit är leversjukdomar vilka kan vara såväl övergående som kroniska. Syfte: Kartlägga vilka faktorer som påverkar allmänsjuksköterskors stigmatiserade attityder vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS som vårdas i slutenvården. Metod: Litteraturöversikt som inkluderar 12 kvantitativa vetenskapliga artiklar vilka analyserades enligt Fribergs fyra-stegs analys. Resultat: Tre kategorier identifierades: Yrkeskompetens visade att sjuksköterskorna skattade minskad stigmatisering mot patienter med HIV/AIDS efter utbildning samt efter arbetserfarenhet. Säkerhetsåtgärder, visade att sjuksköterskorna skattade sig säkra i att skydda sig själva när de behandlade patienter med HIV/AIDS. Inställning till patienterna visade att de ansåg att patienterna själva bär ansvar över sjukdomen på grund av riskabla beteenden. Däremot ansåg de att patienter med HIV/AIDS skulle behandlas med respekt och lika värde. Slutsats: Det lyftes fram viktiga aspekter kring vårdande av patienter med HIV och att sjuksköterskor är delaktiga i stigmatiseringen av patienter med HIV vilket kan undvikas med utbildning om HIV/AIDS. Sjuksköterskor hade grundläggande kunskap i hur de skulle skydda sig mot HIV-infektionen däremot var det en bristfällande faktor som ledde till stigmatisering. När sjuksköterskor har mer kunskap om HIV-infektion bidrar det till en säker vård. / Background: Blood infections spreads between people from blood or mucous membranes via contaminated injections, blood products or puncture wounds. Diseases such as human immunodeficiency virus (HIV), acquired immunodeficiency syndrome (AIDS) and Hepatitis A, B, C and D. HIV infection affects the immune system and is a chronic diagnosis. HIV later turns into AIDS and AIDS is a more advanced stage of the disease. Hepatitis are liver diseases which can be transient as well as chronic. Aim: To map which factors influence general nurses' stigmatized attitudes when caring for patients with HIV/AIDS who are cared for in inpatient care. Method: Literature review that includes 12 quantitative scientific articles which were analyzed according to Friberg's four-step analysis. Results: Three categories were identified: Professional competence showed that the nurses estimated reduced stigma towards patients with HIV/AIDS after education and after work experience. Safety measures showed that the nurses felt confident in protecting themselves when treating patients with HIV/AIDS. Attitude towards the patients showed that they considered that the patients themselves bear responsibility for the disease due to risky behavior. However, they believed that patients with HIV/AIDS should be treated with respect and equal value. Conclusion: It highlights important aspects regarding the care of patients with HIV and that nurses are involved in the stigmatization of patients with HIV which can be avoided with education about HIV/AIDS. Nurses had basic knowledge of how to protect themselves against HIV infection, however, it was a deficient factor that led to stigmatization. When nurses have more knowledge about HIV infection, it contributes to safe care.

Adaptability and cultural competency are core qualities that concern the profession of social work. The primary goal for a social worker is to enhance human well-being and improve for all sorts of complex and basic needs. The aim of this study was to investigate social workers attitudes regarding humanistic creative art as an intervention tool for clients with bipolar disorder. The main focus was to investigate how these approaches could be applied internationally and if it could affect stigmatization.  The social workers had various experiences and came from Sweden, Finland/Australia and Nepal. The study was conducted through qualitative research with an inductive thematic analysis, data collection and semi structured interviews. Two theories were applied in order to interpret the results: Erving Goffman’s stigma theory and Carl Rogers’ person centered therapy theory, combined with Natalie Rogers’ person centered expressive arts. The results showed that humanistic art approaches aims for connectedness and could function as an intervention tool. The results also showed a fear of accidentally exacerbating mania and inexperience with bipolar disorder.

Introduction: Substance abuse syndrome is common in society. According to the Patient Act, each individual is always entitled to adapted care, according to maturity, age, experience, ethnicity and other individual aspects. Previous studies have shown that healthcare professionals feel insecure meeting patients with substance abuse syndrome, so it will be interesting to investigate how patients experience the response from healthcare professionals and what consequences leads to. Aim: The aim was to compile current research on how people with previous or ongoing substance use syndrome experience the treatment from healthcare professionals. As well as their views on the significance of the treatment for the impact on the care they receive. Method: The method used is a literature review with a qualitative approach. The data collection was done via the database PubMed, where 11 scientific studies were found and reviewed via SBU's review template. Results: Three main categories were identified and followed by subcategories. The main categories that were used were treatment, stigma and pain treatment. It demonstrated a need for healthcare professionals to become aware of the stigma and differences in power that arise at healthcare meetings with patients. This review of the literature showed that patients did not experience a satisfactory treatment, it also emerged that the patients experienced a better treatment from specialist trained staff in the subject of substance use syndrome. The consequences for the patients when the treatment from the care staff was not perceived as satisfactory was an inadequate pain relief, delayed care, premature discharge, self-medication and the patients completely refraining from seeking care. In the long run, the consequences became a longer and more difficult suffering for the patient. Conclusion: The nurse's previous experience and competence were decisive for how the patient experienced the treatment in the care search. A non-judgmental attitude created an increased sense of security for patients, to dare to open up and not use strategies to hide their substance use syndrome. Keywords: “substance use disorder”, “experience”, “nurses”, “stigmatization”, “patient experience”and “substance dependence”. / Introduktion: Substansbrukssyndrom är vanligt förekommande i samhället. Enligt patientlagen har alltid varje enskild individ rätt till en anpassad vård, efter mognad, ålder, erfarenhet, etnicitet och andra individuella aspekter. Tidigare studier har visat att sjukvårdspersonal känner sig osäkra inför mötet med patienter med substansbrukssyndrom, därför blir det intressant att undersöka hur patienterna upplever bemötandet från sjukvårdspersonalen och vad det kan ha för upplevda konsekvenser.  Syfte: Syftet var att sammanställa aktuell forskning om hur personer med tidigare eller pågående substansbrukssyndrom upplever bemötandet från vårdpersonal. Samt deras åsikter om bemötandets betydelse för inverkan på den vård de får.  Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes via databasen PubMed, där 11 vetenskapliga studier hittades och granskades via SBU:s granskningsmall.  Resultat: Tre Huvudkategorier identifierades och följdes av underkategorier. Huvudkategorierna som togs fram var bemötande, stigmatisering och smärtbehandling. Det påvisade ett behov hos vårdpersonal att bli medvetna om stigmatisering och maktskillnader som uppstår vid vårdmötet med patienterna. Denna litteraturöversikt visade att patienter inte upplevde ett tillfredsställande bemötande, det framkom även att patienterna upplevde ett bättre bemötande från specialistutbildad personal inom ämnet substansbrukssyndrom. Konsekvenserna för patienterna när bemötandet från vårdpersonalen inte upplevdes som tillfredsställande var en icke adekvat smärtlindring, försenat vårdförlopp, för tidiga utskrivningar, självmedicinering och att patienterna helt avstod från att söka vård. I förlängningen blev konsekvenserna ett längre och svårare lidande för patienten.  Slutsats: Sjuksköterskans tidigare erfarenhet och kompetens var avgörande för hur patienten upplevde bemötandet i vårdsökandet. En icke dömande attityd skapade en ökad trygghetskänsla för patienterna, att våga öppna upp och inte använda strategier för att dölja sitt substansbrukssyndrom.  2 Nyckelord: missbruksrelaterade sjukdomar, upplevelser, sjuksköterskor, stigmatisering, patientens upplevelse, substansberoende

This thesis is a Minor Field Study carried out in Cape Town, South Africa, during March - May 2022. South Africa is suffering a high level of sexual and gender-based violence. LBGTQI people are extra vulnerable when it comes to sexual and gender-based violence, especially when it comes to corrective rapes. The aim of study was therefore to investigate how people from the LGBTQI community in South Africa understands the problem with sexual and gender-based violence and how they perceive that the Government is addressing these issues. To answer our three research questions, we used focus group interviews to gather data. Our research shows that the sexual and gender-based violence is a widespread phenomenon and is affected by intersectional inequalities. Even though South Africa by law has forbidden any discrimination based on sexuality after abolishing the Apartheid regime, there still seems to be a gap between what the Government is constituting and what the citizens, institution, and society values.

Bakgrund: Rädslan för att möta fördomar är något som kan hindra personer med HIV till att söka vård vilket i sin tur kan leda till en försämrad hälsa. Stigmatisering kring HIV är utbredd och kan leda till negativa konsekvenser för den smittade. Stigma kan vara internaliserat eller samhälleligt och denna form av stigma kan leda till en diskriminering inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienter med HIV och dess upplevelse av bemötande i sjukvården. Metod: Litteraturstudien som genomfördes var av kvalitativ ansats där artiklarna till litteraturstudien inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. Dessa kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för att sedan analyseras enligt Popenoes analysmodell. Resultat: I studien framkom 2 huvudkategorier som betecknades Stigmatisering inom sjukvården och Personcentrerad vård, dessa hade i sin tur 4 underkategorier. Stigmatisering inom sjukvården inkluderade underkategorierna Mindre upplevelse av stigma inom privat vård och Kunskap och okunskap gällande HIV. Personcentrerad vård inkluderade underkategorierna Holistiskt synsätt och Positiva erfarenheter av bemötande. Konklusion: Sammanfattningsvis har denna litteraturstudie visat att patienter med HIV ofta möter stigma och diskriminering inom sjukvården, men att det även fanns de kliniker som var mer tillmötesgående än andra, detta handlade framförallt om specialiserade kliniker med en högre kunskap kring sjukdomen. En personcentrerad vård och ett holistiskt synsätt var viktiga faktorer vid bemötande av patienter med HIV.