L'objectif de ce mémoire est de réexaminer la performance et la persistance de la performance des fonds de couverture en utilisant différentes approches méthodologiques pour la période allant de l'année 1990 jusqu'à l'année 2006. Notre échantillon est composé de seize stratégies de fonds de couverture de la base HFR. Pour l'analyse de la performance, nous utilisons une variété de modèles d'évaluation de la performance. Nos résultats confirment que les fonds de couverture surperforment les différentes stratégies passives (actions, indices d'obligations et indices de matières premières). Par exemple, avec le modèle multifactoriel, nous observons que douze stratégies sur seize présentent un alpha (rendement anormal) positif et statistiquement significatif. Nous analysons également la persistance de la performance des fonds de couverture, en utilisant différentes approches et nous confirmons la présence de persistance de la performance à court, moyen et long terme pour l'ensemble de notre échantillon de fonds de couverture. ______________________________________________________________________________

Cette étude se propose d'analyser, à la lumière de l'amendement de l'article 76 de la Constitution égyptienne de 1971, le poids de l'élection présidentielle de 2005 dans le processus de transition vers la démocratie en Égypte. Entamé sur les traces des innombrables inégalités sociales et du verrouillage politique dominant l'histoire de ce pays, ce processus s'est orienté vers la sacralisation d'une nouvelle réforme de quelques articles de la constitution : élection du Président de la République selon le système du scrutin secret libre et direct. Certains faits tels que l'avortement des premières joutes électorales de septembre 2005 pour des raisons de fraude électorale, la non-participation de la majorité des acteurs de la scène politique en Égypte, l'existence du couple « violence/impunité » et la permanence des crises politiques découlant des élections de 1987,1993,1999 et 2005, conditionnent la transition vers la démocratie. L'analyse du poids de l'histoire dans la construction du binôme « État/Nation » et l'étude des faits sociaux et politiques qui ont marqué le pays au cours de la période de 1986 à 2000, laissent croire que la transition démocratique égyptienne se heurte à de grandes difficultés. Elle n'a pas encore trouvé les voies et les moyens pour l'apparition de normes, de valeurs et d'attitudes indispensables à la constitution d'un État démocratique. Évidemment, la situation politique en Égypte n'est plus aussi stagnante et face aux mutations politiques diverses que connaît le pays « autoritarisme - démocratie à tâtons », l'étude suggère la mise en œuvre du modèle transitologique de la politique pour repenser l'implantation de la démocratie en Égypte. Par conséquent, cette démocratie s'instaurerait dans un État civil moderne dans le cadre d'un contrat sociopolitique moderne garantissant la protection des libertés et des droits politiques, civils et socio-économiques des citoyens, la révision de l'équilibre des pouvoirs, de la performance du comité responsable des affaires partisans et de la jurisprudence. Cette transition doit donner plus de liberté à la fondation des partis pour remédier au vide politique, à l'établissement d'un système électoral qui serait capable de garantir la transparence et l'honnêteté du processus électoral et enfin être en mesure de garantir une presse libre et indépendante. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Égypte, élections, transition, démocratie, constitution, Président Moubarak, système ploutocratique, blocage politique, déficiences, régime autoritaire, crise politique, centralisation politique, pressions internationales, pressions régionales, État nation, mobilisation, lois restrictives, partis d'opposition, mouvements informels, transition politique, démocratie représentative, revendications, réforme politique, contestation du pouvoir, pouvoirs équilibrés, responsabilité politique, justice indépendante.

Les Chambres de bois met en scène les personnages de Lia, Catherine et Michel qui rappellent respectivement les figures mythiques de Lilith, d'Ève et de Narcisse. Dans ce récit d'Anne Hébert, la genèse semble réécrite alors que Catherine pénètre dans l'univers des chambres de bois, paradis perdu de Michel et Lia, où elle tente de trouver sa place entre ce frère et cette sœur qui cherchent à racheter la faute originelle. Sa survie réside dans la fuite hors de ce monde édénique, et ce mémoire explore les motifs qui justifient ce départ tant sur le plan des personnages que sur celui de la constitution du récit. Chaque chapitre définit un des trois protagonistes hébertiens pour saisir comment il se pose dans le récit et dans les différents univers que celui-ci met en place. Ces considérations amènent une première réponse à l'inévitable départ de Catherine : l'héroïne s'établit à travers la concrétude de la réalité et ne peut cohabiter avec Lia et Michel qui incarnent le rêve et l'absence de réalité. Cette impossibilité à partager le même espace se déploie aussi à travers la constitution des personnages. Alors que la deuxième section du mémoire démontre que Catherine répond aux exigences du personnage mimétique et romanesque; le premier et le troisième chapitres voient comment, en s'y soustrayant, Michel et Lia se définissent plutôt comme personnages poétiques et non romanesques. Cette distinction fondamentale permet non seulement d'associer chacun des protagonistes à une figure mythique et d'ainsi lire le récit hébertien comme une genèse réécrite et réactualisée, mais aussi d'expliquer la fuite nécessaire de Catherine hors des chambres de bois. Ce faisant, ce mémoire explique pourquoi il convient de lire ce texte d'Anne Hébert non pas comme roman mais comme récit poétique, et de conclure que la signification profonde de celui-ci se trouve dans l'exploration de l'intertexte biblique et mythique. ______________________________________________________________________________

Die Veröffentlichung beinhaltet die ersten deskriptiven Ergebnisse einer empirischen Untersuchung, die im Frühjahr 2005 am Lehrstuhl Betriebliches Rechnungswesen/Controlling der TU Dresden durchgeführt wurden. Befragt wurden 1000 überwiegend eigenständige Bildungsanbieter, in welchem Umfang sie Qualitätsmanagement- und Bildungscontrolling-Elemente in der täglichen Praxis umsetzen. Die Studie liefert einen Überblick über das Ausmaß der Umsetzung und dient als Grundlage für die Entwicklung eines umfassenden Steuerungssytems für Bildungseinrichtungen.

Detta examensarbete utfördes under våren 2009 och avhandlar bestämning av fixpunkter i ett höjdnät med hjälp av statiska Global Navigation Satellite System (GNSS) mätningar. Ämnet är högaktuellt med tanke på att många kommuner står inför en övergång till Rikets Höjdsystem 2000 (RH 2000). Det kan vara ett problem vid en sådan övergång om det finns isolerade delar av det lokala höjdnätet som inte är anslutet till huvudnätet. Tidigare har den enda lösningen på ett sådant problem varit att genomföra ett höjdavvägningståg, ett både kostsamt och tidskrävande företag. Syftet med denna studie är att ge svar på hur noggrant det går att göra en höjdbestämning av fixpunkter med statisk GNSS-mätning.  Fältarbetet har utförts i Sandvikens kommun där ett antal höjdfixpunkter i RH 2000 nätet använts som referens vid GNSS-mätningar. Ett nät bestående av sju mätpunker etablerades i anslutning till RH 2000 höjdfixar. Fem av dessa användes sedan som passpunkter för att höjdbestämma två centralt belägna mätpunkter i nätet. För kontroll av mätningarna användes den kända avvägda höjden på de sökta punkterna. Mätningarna utfördes med fyra stycken Leica GX1230+ GNSS-mottagare som etablerades på punkterna i tre fyratimmarssessioner. Mätningarna utfördes i två kampanjer med tre veckors mellanrum. Efterberäkning av GNSS- mätdata gjordes med Leica Geo Office 7 (LGO 7) och Surfer 8. Kontroll av resultaten gjordes genom matrisberäkningar i Microsoft Excel. Resultaten baseras på en sammanslagning av de båda mätkampanjerna. Avvikelserna visade sig ligga i ett spann på ca 3–5 mm ± punktmedelfelet (σH) lägre än de precisionsavvägda RH 2000 höjderna. Det faktum att samtliga GNSS-mätta höjder ligger 3–5 mm lägre än officiella RH 2000-höjder tyder på att ett systematiskt fel upptäckts. Slutligen, visar detta arbete att genom att kombinera frekvenser kan medelfelet bli så bra som 3 mm vid höjdbestämning med hjälp av statisk GNSS-mätning.

Efter det Första Världskriget ville tyskarna undvika ett nytt ”skyttegravskrig”. En ledningsfilosofi infördes som tillät, och uppmanade, underställda till eget ansvarstagande och självständighet. Behovet av större taktisk rörlighet påskyndade motoriseringen och mekaniseringen av Reichswehr. Var det den vunna flexibiliteten och ökningen av tempot som var de viktigaste framgångsfaktorerna bakom de inledande operativa och taktiska framgångarna i kriget? Utnyttjades flexibiliteten och tempot på taktisk nivå på samma sätt under offensiv och defensiv strid? Syftet med denna uppsats är att försöka hitta och definiera de viktigaste framgångsfaktorerna, för att se hur dessa påverkade den taktiska nivån i krigföringen. Utgångspunkten är att flexibiliteten i ledningsfilosofin, och möjligheten att hålla ett högt tempo i striden var avgörande för de inledande tyska framgångarna. I analysen visar uppsatsen betydelsen av flexibilitet och tempo, och vad det innebär för både överordnade och underställda chefer. Uppsatsen innehåller en avslutningsvis en diskussionsdel där slutsatserna från fallstudien bl. a. belyses i förhållande till den svenska försvarsmakten 2002. Här diskuteras erfarenheterna och de ytterligare frågor som uppstår med anledning av studiens resultat, och förslag på ytterligare forskning i ämnet ges. / This essay is a case study of the German 4.Panzerdivision in the initial period of the 1941 Soviet Union campaign during the two weeks from July 10 to July 23.The purpose of the essay is to define the most important criteria which led to the initial German successes.I have tried to illustrate in what way the flexibility in the German command phi-losophy and the German ability to uphold a higher tempo than their opponent were decisive factors. I have also tried to point out any noticeable differences in these principles during offensive and defensive combat.In the conclusion there is discussion regarding what effects experiences from the study can have on the Swedish Armed Forces of today. Finally, some sugges-tions for further research on this subject are suggested. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

”The European Union recognises that to be more effective in the fight against terrorism andon the world stage generally it must make it´s European Security and Defence Policy (ESDP)fully operational”. Detta uttalande från det Europeiska rådet i september 2001 skapade hosförfattaren ett intresse för att undersöka vilken roll den Europeiska unionen egentligen har ikampen mot terrorismen.Föreliggande uppsats strävar efter att analysera EU: s nuvarande samt framtida potentiellaförmåga att bekämpa internationell terrorism. Inriktningen på uppsatsen är att analysera EU:sstrukturella förutsättningar. Undersökningen är fokuserad på vidtagna åtgärder efter den 11september 2001 och som stöd för analysen utnyttjas tre frågeställningar:1. Vilka strukturella förutsättningar har EU inom ramen för FEU (Fördraget omEuropeiska unionen) att fatta och implementera beslut rörande terroristbekämpning?2. Är EU: s krishanteringsförmåga av idag, inom ramen för GUSP, möjlig att utnyttja ikampen mot terrorismen i enlighet med EU: s politiska målsättningar?3. Avser EU, och i så fall hur, utveckla sin krishanteringsförmåga för att i en näraframtid anpassa den mot terroristhoten?Metoden som begagnas i uppsatsen utgår från en modell framtagen av Gunnar Sjöstedt(publicerad 1977). Modellen utgår från ett antal strukturella förutsättningar som efter ensamlad bedömning utgör aktörens potentiella aktörskapacitet. Aktörens uppvisadebeteende, i modellen benämnt kompletterande indikatorer, är det kriteriet som angesför att värdera aktören utifrån hans strukturella förutsättningar och är den slutligafaktorn som avgör i vilken grad EU uppträder som en internationell aktör. Teorin somanvänds är den breddade säkerhetsagendan så som den beskrivs i ”Security, a NewFramework for Analysis” (Barry Buzan et. al, 1998).Det empiriska underlaget utgörs, förutom en analys av EU som aktör, av enbeskrivning av internationell terrorism som en dynamisk företeelse. Internationellterrorism och generella framgångsfaktorer inom terroristbekämpning värderasdärefter i förhållande till de åtgärder EU vidtagit efter den 11 september. Genomdenna uppbyggnad av empirin strävar analysen efter att både generellt belysa EU:sförmåga som internationell aktör men även explicit beskriva organisations potentiellaförmåga inom terroristbekämpning.Slutsatser av EU:s uppvisade aktörsbeteende kan sammanfattas enligt nedan.EU:s aktörsbeteende har efter den 11 september kännetecknats av ett aktivtutnyttjande av sin aktörskapacitet. Aktörsbeteendet kan kännetecknas som kvalitativgott och i enlighet med angivna politiska målsättningar avseende kärnfrågor.Aktörsbeteendet kan också beskrivas som kvantitativt mycket omfattande med en vissreservation för en överdriven beskrivning av vidtagna åtgärder. Analysen ger vidhanden att EU har en god förmåga som aktör i kampen mot terrorismen samtidigt somett antal strukturella brister kan konstateras. Bristerna utgörs främst av attpolitikområden är indelade i olika pelare, att resurser för repressiva åtgärder ärbristfälliga samt att åtgärder är starkt beroende av medlemsstaternas politiska vilja.Det sammanfattande omdömet avseende EU:s roll som aktör i kampen motterrorismen, trots de uppenbara strukturella bristerna, är att EU måste betraktas somen betydande internationell aktör. / ”The European Union recognises that to be more effective in the fight againstterrorism and on the world stage generally it must make its European Security andDefence Policy (ESDP) fully operational”. This statement made by the EuropeanCouncil in September 2001 aroused my interest to investigate what role the EuropeanUnion really possesses in the fight against terrorism.This essay strives to analyse the EU´s present and future potential capability to fightinternational terrorism. The essay is directed towards analysing the European Union’sstructural prerequisites. The investigation is focused on actions taken after September11, 2001. To support the analysis I will pose the following three questions:1. What structural prerequisites does the EU posses within the TEU (Treaty ofthe European Union) to take and implement decisions concerning the fightagainst terrorism?2. Is it possible to utilise the EU´s crisis management, within the framework ofCFSP, in the fight against terrorism in accordance with the organisation’spolitical goals?3. Will the EU develop its crisis management capabilities so that in a near futureit will be better adapted to the terrorist-threats and if so, how?The method I use in the essay proceeds from a model constructed by Gunnar Sjöstedt(published in 1977). The model has its starting point in a number of structuralprerequisites, which after an assessment constitute the actor’s potential capacity. Theactor behaviour, in the model defined as complementing indicators, is the criteria usedto estimate the actor in relation to its structural prerequisites and to finally evaluatethe extent to which the EU contributes as an international actor. The Theory used inthis essay is the widened security agenda as it is described in “Security, a NewFramework for Analysis” (Barry Buzan et. al, 1998).The empirical foundation consists of a description of the dynamics of internationalterrorism besides an analysis of the EU as an international actor. Internationalterrorism and elements for success in general, in counter terrorism are then assessed inrelation to actions taken by the EU post September 11. Using this empiricalconstruction, the analysis is designed to illustrate the EU´s capacity as an internationalactor in general but also explicitly depict the organisation’s potential capability in thefight against terrorism.The conclusions of the actor behaviour related to the EU can be summarised asfollows: The actor behaviour of the EU after September 11 is characterised by anactive utilising of its actor capacity. The actor behaviour can also be characterised asqualitatively good and in accordance with the core- issues of EU-politics.The analysis deducts that the EU has a significant capacity in the fight againstterrorism. At the same time, it’s possible to identify defectiveness in the structures ofthe EU. These defects lie in the fact that political sectors are divided into threedifferent pillars, the lack of resources for repressive actions and that actions taken aredependent on the political will of the member states.The concluding discernment regarding the role of the EU in the fight againstterrorism, despite obvious structural defects, is that the EU must be regarded as asignificant international actor. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Uppsatsen behandlar explorativt en svensk modell för informationsoperationer, avseende ledning ochplanering, vilken skall kunna verka från nationellt försvar till deltagande i multinationell krishantering.Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om var Sverige står i dagsläget avseende synen påinformationsoperationer som metod, samt ta fram en modell för ledning och planering som passar vårtsätt att leda och planera.I uppsatsen har en utvecklad kvalitativ metod använts. Metoden har inneburit kvalitativ analys av texteroch intervjumaterial. Det vetenskapliga tillvägagångssättet har bestått av analys, framtagande avhypotes, faktainsamling, bearbetning med kvalitativ analys och komparation samt syntes.Uppsatsen redogör för nuvarande amerikansk och svensk syn på informationsoperationer. Jämför om detfinns några avgörande skillnader mellan dessa båda synsätt. Därefter sker en prövning av hypotes somresulterar i en modell, vilken avslutningsvis exemplifieras. / This essay explores and develops a Swedish model for information operations,concerning C2 and planning, which will work both in national defence as wellas when participating in multinational crisis response operations.The purpose of the essay is to bring knowledge about where Sweden standstoday concerning its view on information operations, and develop a model forC2 and planning that suits the Swedish Defence Forces.The essay uses a developed qualitative method with a qualitative analysis ofdocuments and interviews. The scientific procedure used includes analyse, factcollection, a process of qualitative comparison and finally a synthesis.The essay describes the current American and Swedish view on informationoperations. Compares if there are any deciding differences between the viewsand after this a hypothesis is tested. This testing results in a model for SwedishC2 and planning of information operations. This model is finally exemplifiedby using a scenario of a military operation for national defence. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Efterkrigstidens utveckling av ytstridsfartyg och dess utrustning kan tyckas ha varit dramatisk. Artilleribestyckadeslagskepp från det andra världskriget uppträdde sida vid sida med moderna robotfregatter under 60-talet. Världensörlogsflottor fick under 60-talet inslag av fartyg som var små men med en vapenräckvidd som kunde mäta sig medslagskeppens svåra artilleri. Detta är några exempel på fenomen som ligger till grund för uppsatsen. Uppsatsens syfte är attutröna om begreppet teknologisk utveckling är en faktor som påverkar utformningen av ytstridskrafterna. Frågan ärberättigad då mycket av vad som framkommer ur teoribildningar och i sjökrigshistorien indikerar att så skulle vara falletsamt att denna forskningsaspekt inte tidigare är prövad. Forskningsproblemet angrips via en kvantitativ metod vilket harmedfört ett omfattande datainsamlings- och faktasammanställningarbete. Som en del av teoribildningen används tidigareforskning kring rustningsteorier och den tekniska utvecklingens påverkan sjökrigföringen. Ur teoribildningen formas sedanhypoteser som prövas via regressionsanalys.Resultatet visar att den teknologiska utvecklingen, i form av prestandaökning av egna vapensystem, i sig inte är enpåverkansfaktor. Som främsta påverkansfaktor på en stats utformning av ytstridskrafter fungerar i stället den tänktamotståndarens teknologiska utveckling i form av hans maximala vapenräckvidd. / Naval history is full of examples of how naval ships and their equipmentchanged dramatically after World War 2. Battleships with heavy artilleryhave sailed side by side with modern missile-guided frigates during the 60´s.At the same time the world naval fleets got a new type of small ships armedwith missiles. These ships could in terms of weapon range challenge the bigbattleships. This is one of example of a phenomenon that is the starting pointfor this study. This studies aim is to ascertain if technological development isa factor that influences the design of naval forces. The question is entitled dueto two circumstances; much of what have been written in many theories andmodels about armament has indicated that this is the case but the specificquestion has never been studied.A quantitative method have been used in the study and as aresult of that an extensive collection of data preceded the actual study. As apart of the underlying theories have the research about arms races theoriesconcerning naval warfare been used. From these theories have then thehypothesis been designed and later on tested with regression analysis.The result shows that national technological development, inform of increased weapon range is not a factor that influences the design ofthe naval forces. Instead is it the enemy and his technological development, inform of increased weapons range, which has the dominant influence over thedesign of a states naval force. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Arbetsmiljöproblem på byggarbetarplatser är idag väldigt omfattande och omtalat. Byggindustrin är nämligen en av landets farligaste industrier. Byggindustrin sysselsätter ca 290 000 (2009) och omsätter ca 250 miljarder SEK. Denna rapport utreder bristerna inom arbetsmiljön och orsakerna bakom dödsolyckorna. Studien omfattar granskning och analysering av arbetsmiljöverkets utredningar och intervjuer. Den omfattar även granskning av arbetsmiljöansvaret och vad aktörerna har för ansvar och funktioner i arbetsmiljöarbetet. Resultatet visar att byggarbetarplatser är bland landets farligaste arbetsplatser. Statistiken speglar inte verkligheten och viktiga faktorer utesluts. Arbete från höjd och med verktyg och maskiner är de farligaste typerna av arbeten. Den vanligaste dödsolyckan är fall från höjd. Den vanligaste orsaken till dödsolyckorna är organisatoriska. Arbetsmiljöansvaret är tydligt; arbetsgivaren bär huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljölagen ligger till grund för riktlinjer som arbetsmiljöverket ger ut. Att bryta mot en lag eller en föreskrift får idag inte så allvarliga konsekvenser utan är en längre process innan straff utdelas. Brister i arbetsmiljö är mer omfattande i små företag och mänskliga faktorn är ofta en av de största bidragande faktorerna. Att skärpa lagen och ge inspektörerna mer behörigheter än vad de nu har kan skapa en bättre arbetsmiljö och en säkrare byggarbetsplats. / Work Environment problems at construction worksites are a common topic for discussions. The construction industry is one of the most dangerous industries in Sweden. The industry consists of about 290 000 workers (2009) and the investment was 250 billion SEK. This report will investigate the risks of the work environment and the causes of the fatal accidents. The study includes review and analysis of occupational injury statistics, investigation of the occupational accidents made by the work environment authority and interviews. It also includes review of work responsibilities and what type of responsibilities and functions the participant has in the work environment. The result shows that the construction worksites are one of the most dangerous workplaces. The statistics do not reflect reality and important factors are excluded. Work from height and with using machines and tools are the most hazardous types of work. The most common fatal accident is a fall from height. The most common cause of fatal occupational accidents is organizational. Work responsibilities are clear: the employer has the main responsibility for the work environment. The Work Environment Act is the basis for the regulations that Swedish work environment authorities give out. Breaking the law or regulation may not lead to seriously consequences, because it’s a long process before punishment can be divided. The issues in the work environment are more extensive in small companies and human error is much due to accidents. Enforcing these laws and giving the inspectors more eligibility than they now have will achieve a better working environment and safer construction sites.