Depuis plusieurs années, la quantification de risque est un outil essentiel pour tous les gestionnaires. Mais comment ces modèles et instruments financiers se comportent-ils durant des périodes plus tumultueuses, plus volatiles? Les marchés financiers étaient relativement stables au début des années 2000. Il va sans dire que les prévisions restent beaucoup plus faciles pour cette période, du moins au niveau de la volatilité des actifs. Les principales craintes des gestionnaires sont les sauts spontanés des rendements. Si les sauts sont largement positifs et anticipés, il est juste de croire que les conséquences, aux portefeuilles d'actifs, sont moins graves et même positives. Si les sauts sont négatifs, on peut s'attendre à plus de pertes en moyenne sur la totalité des marchés. Historiquement, les changements de la volatilité sur les marchés se regroupent de façons temporelles. C'était le cas pour la crise de 2008-2009 ayant connu une hausse soutenue de la volatilité des actifs sur les marchés en plus d'une baisse soutenue des rendements. Depuis plusieurs années, les recommandations du comité de Bâle tentent d'amortir les chocs des perturbations économiques et financières. Les véritables conséquences de ces recommandations sont extrêmement difficiles à quantifier pour la totalité des directives précises. Cependant, il est possible d'isoler quelques interventions afin d'observer les répercussions de telles recommandations sur les marchés standardisés. Une mesure commune et universelle d'interprétation et quantification du risque est la notion de valeur exposée au risque. Celle-ci requiert la modélisation des rendements d'un ou plusieurs portefeuilles d'actifs. La modélisation d'un portefeuille passe généralement par l'estimation des variances et corrélations conditionnelles entre actifs. Deux modèles seront retenus pour ces estimations, plus précisément les modèles DCC et t-DCC. À l'aide de ces modèles, il sera alors possible d'estimer des valeurs exposées aux risques pour toutes périodes prédéterminées par l'estimation des variances conditionnelles, covariances conditionnelles et corrélations conditionnelles. La comparaison d'estimations sera effectuée sur différentes périodes d'évaluations, compris la crise de 2008-2009. Il sera aussi possible d'observer si certaines recommandations du comité de Bâle étaient suffisantes ex post. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : VaR (valeur exposée au risque), volatilité et corrélation, modèle multivarié, DCC, t-DCC, indice de marché, Accords de Bâle, interdépendance financière.

Une vague de révolutions a balayé le monde arabe pendant l'année 2011. Ce mémoire tente d'étudier ces révolutions de point de vue de la théorie des jeux afin d'examiner la rationalité de ces soulèvements. Mais avant cela, le mémoire amène le débat sur la nature de ces révoltes; « Est-ce qu'il s'agit de révolutions ou non? » Aussi, il présente une synthèse des événements du "Printemps Arabe" en plus d'offrir une explication des raisons potentielles. Cette recherche traite la révolution comme un jeu entre trois joueurs; le régime dictateur, l'élite opposante et la masse publique. Pour cela, elle étudie les différents contextes liants ces trois joueurs en expliquant la construction des régimes arabes et les raisons économiques, politiques et sociales des révolutions arabes. L'analyse décrit trois cas différents qui se distinguent les uns par rapport aux autres en fonction du moment de la prise de décision de chacun des joueurs mais principalement des deux derniers : c'est-à-dire l'élite et la masse publique. Nous appelons le premier cas où ces deux derniers prennent une décision simultanément "le jeu simultané". "Le jeu de l'élite" représente le cas où la masse publique attend la décision de l'élite pour prendre une décision. Le troisième cas qui est le cas contraire au deuxième s'appelle "le jeu de la masse publique". L'analyse vise à trouver les conditions qui déterminent la décision de chaque joueur, de les interpréter et ensuite de les appliquer dans le cas des révolutions arabes. Ce travail conclut que les régimes dictateurs peuvent éviter, dans la plupart des cas, des révolutions contre eux en offrant des concessions additionnels aux peuples. Cependant, ces concessions sont limitées par la capacité du régime. Aussi, ce dernier peut parfois éviter une révolution contre lui en exerçant plus de violence envers le peuple. Toutefois, la violence peut apporter des risques non seulement à la société mais aussi sur le régime lui-même. Dans le cas des révolutions arabes, cette recherche peut utiliser le modèle pour interpréter les comportements des régimes et des peuples avant et pendant les révolutions. ______________________________________________________________________________

Le but de cette thèse est de conceptualiser la société civile islamiste. Nous nous sommes demandés : y a-t-il un autre modèle de société civile dans le monde arabe qui diffère du modèle occidental? Plus particulièrement, il s'agit de mieux comprendre le rôle de l'islam dans l'espace public arabe. Notre recherche doctorale essaye de répondre à la question qui se traduit comme suit : de quelle façon la société civile islamiste conceptualisée selon le modèle d'Ibn Khaldûn définit-elle à la fois l'espace public et l'espace privé? Pour ce faire, nous étudions le modèle de formation des sociétés en nous basant sur les travaux d'Ibn Khaldûn, à savoir, 'umrân badawi, civilisation bédouine et 'umrân bashari, civilisation urbaine. Nous avons réussi à démontrer que les deux civilisations coexistent et sont liées par l''assabiya, esprit de clan. La société tribale assure le rôle du contre-pouvoir et le revendique à la fin du cycle de l''assabiya. Dans cette logique sociale, la religion joue le rôle du frein interne, wazi' batini. Nous avons tracé les contours de l'espace public arabe et avons conclu que la civilisation arabo-musulmane a connu une bourgeoisie différente de celle de l'Europe. Les marchands arabes n'ont jamais voulu éliminer la noblesse ni renverser le pouvoir politique en place. La sphère publique arabe est constituée de la superposition de la sphère marchande et la sphère du don. La logique du don chez les Arabes impose une charge symbolique et culturelle à toutes les sphères. Le roi, les notables et les marchands sont assujettis au don afin d'accéder à un statut social. Le don redistribue les richesses tout en maintenant la hiérarchisation de la société arabo-musulmane. Dans cette logique, les Arabes sont raisonnables et non rationnels. Leurs échanges et délibérations dans la sphère publique répondent au sens commun de la société. En étudiant le mouvement chiite, Hizbollah et en ouvrant notre réflexion sur le printemps arabe, nous avons conclu que de la société civile islamiste est une société étagée. Cette société repose sur la sphère économique et traversée par le religieux. Ce sont les institutions du waqf qui limitent les charges symboliques imposées par la logique du don. Dans cette perspective, l'islamisme devient un mode de vie culturel et social et assurera un rôle d'autolimitation. L''assabiya assure les liens de médiation et de communication sociale. La liberté se loge dans les libertés de conscience et de pensée. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : société civile, islamisme, printemps arabe, assabiyya, espace public

The built environment should be accessible for everyone. A residence shall be functional without creating a handicap for people who have a disability from birth, caused by an accident or of old age. A residence that is accessible creates equal conditions for everyone. In this report the accessibility of newly built blocks of flats in Uddevalla city from 1990 until today are interpreted. One project that is yet to be built is interpreted and compared with the already existing projects. The apartments of seven projects have been analyzed according to today’s regulations of accessibility. The Swedish politics regarding disablement and a historical overview of the building regulations from the 1980’s till 2010 give the foundation of the analyses of the projects. One type-apartment in each project has been furnished to be able to interpret how the accessibility demands are fulfilled. In the study the conditions of the seven projects are different. Two of the projects, that have been built 8 years apart, are two-story apartment blocks. These projects separate from the other projects that are four-seven story apartment block buildings. One of the buildings has the concept of being able to keep living in and using the apartment when ageing. The four project that remains are all block of flats with 26-45 apartments each, with the difference of when they were built, or is going to be built. The result of how accessible the different apartments are in each project depends on how well thought-out the floor plan is. The oldest project is comparable to and even better than two of the younger projects when it comes to accessibility. A neutral hallway or accessing a bedroom from the living room is a recurring design that is found in five of the seven projects. In three of the projects a failing design or different building regulations causes the bathroom to fail the accessibility demands. The recurring center- to- center distance between the toilet and washbasin in each projects determines if the accessibility demands are achieved. When a kitchen, dining area and living room are in an open connection with each other they create practicability, but depending on the measurements of each space the accessibility demands can be fulfilled or shattered by collisions, created when furnishing.

Abstrakt Titel: ”Jag tänkte bara: ’Inte här, inte här, inte här’” - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010 Författare: Irene Danielsson och Sandra Wåger Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C Termin: Våren 2011 Handledare: Ulrika Olausson Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar. Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuer Teorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ”vi och dom”. Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ”Oro/rädsla”, ”Medkänsla/sympati”, ”Distansering/likgiltighet”, ”Ilska” och ”Lättnad”. Resultatet visar att det skapas ett ”vi och dom” genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ”nationen Sverige” där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ”dem” och de inbillade egenskaper som kommer med dem. Vissa associerar terrorism till religion - främst islam - och ser religionen som en förklaring till bakgrunden av dådet, medan andra inte alls gör den kopplingen. Dessa respondenter tror snarare att dådet beror på exempelvis psykisk sjukdom hos självmordsbombaren. Slutligen visar empirin i denna uppsats att respondenterna själva tillskriver medierna en betydande roll i formandet av deras uppfattningar. Många säger även att de inte kommer ihåg så mycket från fallet i Stockholm, vilket de tror kan bero på att medierna inte hade så stort intresse av att rapportera vidare om händelsen. Nyckelord: Emotioner, Terrorism, Religion, Självmordsbombningen i Stockholm 2010, ”Vi och dom”, Fruktanskultur, Publikstudie, Fokusgruppsintervju.

Avsikten med undersökningen är att klarlägga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill även efterforska vad som styr innehåll, lärande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi använt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollärare och förskolechefer. Undersökningen har utförts på kommunala och privata förskolor i två större kommuner i Sverige.   Resultatet visar att förskollärarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lärande främst utifrån sång, rörelse och matematik, vilket går att härröra till Läroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). När det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi däremot inte att alla delar som kartläggning, planering, utvärdering och uppföljning för att synliggöra barns lärande och för att utveckla verksamheten förekommer.

I januari 2010 fastställde Regeringsrätten i RÅ 2010 ref. 11 fem förhandsbesked från Skatterättsnämnden rörande tolkningen av bestämmelsen i 57 kap. 4 § 1st 1 p. IL som avgör när aktier i ett fåmansföretag är kvalificerade så att särskild beskattning ska ske av utdelningar och kapitalvinster. Med hjälp av bestämmelsens ordalydelse och det syf-te regeln hade när den ursprungligen infördes gjorde Regeringsrätten bedömningen att såväl överlåtande som övertagande företag kan drabbas av att aktierna blir kvalificerade på grund av att samma eller likartad verksamhet bedrivs. Denna tolkning går emot de tolkningsrekommendationer och det syfte som uttalades i det förarbete som låg till grund för den ändring av regeln som genomfördes 1995. Trots detta har samtliga avgöranden i RÅ 2010 ref. 11 funnits vara förenliga med de rättssäkerhetskrav som kan ställas när medveten och frivillig skatteplanering genom-förts. Regeringsrätten har dessutom, i den utsträckning det varit möjligt, genom sin tolkning säkerställt att bestämmelsen i 57 kap. 4 § 1st 1p IL fått ett effektivt tillämp-ningsområde. Att Regeringsrätten tolkar bestämmelsen med utgångspunkt i ordalydelsen och tillmäter regelns allmänna syfte avgörande värde innebär att domstolen fortsätter med den meto-dologiska praxis som påbörjades på 1990-talet. Även om uppsatsen endast bygger på ett rättsfall så kan denna kontinuitet sägas innebära att det bör finnas goda möjligheter att förutse enligt vilka riktlinjer Regeringsrätten kommer att tolka skattelag i framtiden när det är fråga om skatteplanering. Slutligen påpekas att tolkning av detaljerade uttalanden i förarbeten bör ske med försiktighet när det finns risk för att dessa inte stämmer över-ens med den aktuella regelns bakomliggande syfte.

För att arbeta i den nya gymnasieskolan som träder i kraft i höst (2011) är det viktigt att sätta sig in i de förändringar som reformen innebär. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan är. Detta har analyserats utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förändringarna ett större sammanhang och utifrån ett livslångt lärandeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslånga lärande. Analysen har gjorts genom studier av dokument på den politiska nivån och den operationaliserande nivån, där bland annat Skolverkets publiceringar ingår. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslångt lärande har studerats för att sätta förändringarna i ett större perspektiv. En jämförelse har gjorts mellan dagens gymnasieskola som har letts under ledorden valfrihet och flexibilitet och den nya gymnasieskolan som har ledorden högre krav och kvalitet. Studiens resultat visar att det kommer många nyheter i den nya gymnasieskolan. Exempelvis kommer den nya gymnasieskolan att innefatta åtstramningar i ordningsregler och inträdeskrav, och ny omfattning på de gymnasiegemensamma ämnena, tidigare kallat kärnämnen. En ny betygsskala införs och två examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesförberedande examen. Dessa förändringar syftar till att på sikt höja kvalitén i den Svenska gymnasieskolan. Studien visar också att den svenska skolan har förutsättningar för att ge ungdomar en bra start på ett livslångt lärande.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra Aftonbladets rapportering från handbolls-EM för damer 2010 och handbolls-VM för herrar 2011. Anledningen till att denna undersökning genomfördes var för att se hur jämlik eller ojämlik Aftonbladets rapportering var från de två internationella idrottsevenemangen.   Den teoretiska bakgrunden som uppsatsen präglas av är genusperspektivet. Utifrån genusperspektivet i kontext med medier och idrott så skapades den teoretiska ramen för uppsatsen. Den utförda undersökningen i uppsatsen gjordes kvalitativt genom en kritisk diskursanalytisk analys av utvalda artiklar från Aftonbladets pappersupplaga under de två idrottsmästerskapens gång.   Resultatet i undersökningen visade på en fördelaktig framställning av männen i Aftonbladets rapportering. Under det kvinnliga mästerskapet tenderade männen att framställas som förebilder och fadersfigurer åt kvinnorna. I rapporteringen från det manliga mästerskapet porträtterades männen som väldigt stereotypa i och med att alkohol, kvinnorelationer och fysisk stryka starkt präglade mediebilden. Det fanns däremot en del tendenser till en jämlik rapportering i och med att journalisten (som var densamma i alla tio artiklar) konsekvent benämnde de kvinnliga spelarna som ”tjejer” och de manliga spelarna som ”grabbar”. Benämningarna i sig är orättvisa och föryngrande eftersom de används på personer som är över 20 år men eftersom att journalisten var konsekvent i användandet så kan det ses som ett tecken mot jämställdhet. Tidigare forskning har visat att det varit vanligt att benämna kvinnor som ”tjejer” men nu går utvecklingen eventuellt mot samma föryngring även hos männen. Detta kan alltså vara ett provexemplar på en framtida, orättvis men också jämställd rapportering.

On the 26th of January 2010, the Supreme Administrative Court in Sweden gave five rulings which greatly affect the possibility to keep a close company within a family by transferring the ownership of the company to the next generation. The five rulings concern the interpretation of the prerequisite, same or similar activity, which can be found in section 57, clause 4 of the Swedish Income Tax Act.     The prerequisite is fulfilled when an entire or parts of a business is transferred to another close company and the receiving company’s business activity is within the framework of the transferring company’s business activity or when the companies have a similar connection. Depending on which shares that are being evaluated, the prerequisite can refer to both the shares in the receiving or the transferring company. When the prerequisite is fulfilled, a standardized amount of the business income will be taxed as capital gains and the surplus will be taxed as earned income. This tax treatment will continue as long as the original shareholder or a family member is active in either of the companies.  The present interpretation of the prerequisite results in problems when shareholders want to transfer ownership of the company to the next generation and at the same time place some of the business income in a passive asset management company. The current interpretation of the prerequisite shows that the shares in the asset management company are affected and will continue to be affected by the previous business activity, when it is controlled by the next generation. Therefore, the special tax treatment will continue to affect the original shareholder.   The current interpretation of the prerequisite results in a more favorable tax treatment when the original shareholder sells the company to a third party instead of transferring ownership to the next generation.