Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs. Detta jämförs med den svenska skolans styrdokument, där främst framställningen av valet till Europaparlamentet jämförs med skolans demokratiuppdrag som uttrycks i styrdokumenten.Resultaten i uppsatsen visar på att det finns en stor skillnad mellan hur Europaparlamentet framställs jämfört med de tre församlingar som det hålls val till vart fjärde år. Dels behandlas Europaparlamentet i en internationell kontext medan de andra tre valen framställs i en demokratikontext och dels ägnas minst utrymme åt Europaparlamentet i jämförelse med de andra valen. I en av de tre undersökta läroböckerna nämns inte valet till Europaparlamentet alls. I resultatet framkommer även att Europaparlamentet behandlas koncentrerat i avsnittet som behandlar internationella relationer och förekommer marginellt i övriga delar av läroböckerna.

Arbetets syfte är att fördjupa förståelsen för vad ett socialt kunskaps- och lärandebegrepp är och vilka konsekvenser det kan få för utformningen av undervisningen. Arbetet utgår ifrån Johan Asplunds begrepp om social responsivitet och dess betydelse för en social förståelse av kunskap och lärande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala responsivitet ges genom den förmedlade förståelsen av kunskaps- och lärandebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn på begreppen. Rousseaus pedagogik är praktisk och handlingsinriktad där ramstyrningen anges av Emiles kunskapsutveckling.

BakgrundGrundsärskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad än kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya läroplanen (Lgr 11) och det är idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssättningen har från att vara ”utifrån elevens förutsättningar” i Lpo 94 övergått till tydligare krav på kunskap. Frågan var hur denna betoning på kunskaper tagits emot i grundsärskolan och framför allt gällande matematiken. Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka och analysera hur grundsärskolans verksamhet, i ämnet matematik åk 7-9, förhåller sig till övergången mellan två kursplaner. Hur har de yttre ramarna, t.ex. kursplanetext och organisation, för undervisningen förändrats genom införandet av en ny kursplan i matematik? Vilka problem och möjligheter kan identifieras när det gäller införandet av Lgr 11 i undervisningen i matematik i grundsärskolan? På vilka didaktiska sätt har den nya kursplanen gett avtryck i matematikundervisningen i grundsärskolan? Hur resonerar pedagogerna kring betyg och bedömning för lärande i relation till tidigare styrdokument?TeoriHuvudsakligen används två teorier, dels Hasenfelds om olika teknologier inom människobehandlande organisationer och dels Lundqvist mer aktörsnära och handlingsorienterade teori om implementering, främst utifrån begreppen: förstå, kunna och vilja. MetodStudien är kvalitativ och intervjubaserad. Sex pedagoger som arbetat med båda läroplanerna har intervjuats utifrån deras uppfattning om läroplansskiftet med fokus på matematik. Vi har också gjort jämförelse mellan de båda kursplanerna i matematik, en beskrivning av likheter och skillnader i de båda kursplanerna.ResultatResultatet presenteras i fem olika teman; ett förändrat elevunderlag, pedagogernas attityder till läroplan-/kursplaneskiftet, matematik-didaktik, implementering och betyg och bedömning. Ett av de centrala resultaten är att elevunderlaget i grundsärskolan har förändrats de senaste tio åren och att eleverna som i dag blir placerade i grundsärskolan befinner sig på en lägre kognitiv nivå än tidigare. Detta påverkar förutsättningarna för pedagogerna som undervisar i ämnet matematik. Förändringsdirektiven är svåra att applicera direkt med tanke på situationen i skolorna, t.ex. uppfattar man lärandemålen som allt för högt satta. Kraven på eleven upplevs ha ökat och det har skett en förskjutning från att ha arbetat utifrån elevens förutsättningar till att arbeta mot uppsatta mål i matematik. Ett annat centralt resultat är att man ett upplevt ett ointresse från skolledningen när det gäller implementeringsarbetet. När grundsärskolan är integrerad med grundskolan har läroplansskiftet för grundsärskolan hamnat i skuggan gällande implementeringsarbetet av Lgr 11. ImplikationerUr vårt perspektiv är denna studie relevant i relation till vårt yrke och visar att en läroplansreform inte kan emanera som en skrivbordskonstruktion. För hur är det egentligen tänkt då skolan ska navigeras med hjälp av en läroplan, som förvisso är välstrukturerad, men som tycks vara skriven för en elevkrets som inte är inskriven i grundsärskolan? Vi menar att det dokument som ska formulera framtiden för grundsärskolans elever måste realiseras från en plattform där skolans aktörer har en dialog om vilken roll vi ska tilldela grundsärskolan.

I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av inflytande på undervisningen. Vi har gjort en studie av två klasser på samhällsvetenskapsprogrammet i två gymnasieskolor. Vi menar att det är av vikt att genomföra en undersökning av sådan art, då elevers ansvar för och inflytande över skolarbetet är element som betonas i Lpf 94. Det råder även brist på liknande studier av gymnasieskolor. Vår undersökning bygger på enkäter och intervjuer. Vi har gjort sex intervjuer; fyra elevintervjuer och två lärarintervjuer samt delat ut en enkät till elever i de båda klasserna. Den metod som vi använde oss av är till största del kvalitativ, i form av en analys av vårt insamlade material. Det är elevernas synsätt på undervisningen som är det centrala i denna studie, och lärarperspektivet fungerar som ett komplement. De samhällsförändringar som råder idag har påverkat skolan, och krav som exempelvis flexibilitet, självständighet och delaktighet ställs på individen. Därför är det av intresse att undersöka vilka strategier som elever använder sig av för att hantera sitt skolarbete. I vår uppsats ser vi att motivation och inflytande samt eget ansvar är sammankopplade. För mycket eget ansvar kan vara problematiskt för elevernas del, och kan t.ex. utmynna i stress samt leda till dåliga prestationer. Att ha inflytande över undervisningen kan leda till att elever känner större motivation, och vi har sett att många elever tycker att det är viktigt med inflytande över sina studier. Men det kan också leda till problem. Det är inte alla elever som vill eller på ett konstruktivt sätt kan påverka undervisningen, på grund av att det är svårt att ha samma överblick som en lärare har. Elevinflytande kan dessutom ibland begränsa lärarens arbete, när elevernas inflytande över undervisningen inte ifrågasätts. / In this thesis we have examined the high school students' attitudes to the ownership of the school and their perceptions of influence on teaching. We have made a study of two classes in the social sciences program in two high schools. We believe it is important to conduct a study of such nature, then students responsibility and influence over the school are elements highlighted in Lpf 94. There is also a lack of similar studies of secondary schools. Our study based on questionnaires and interviews. We have done six interviews, four mini-interviews and two teacher interviews, and shared out a questionnaire to pupils in both classes. The method we used by us are for the most part qualitative, in the form of an analysis of the collected material. It is the students' approach to teaching that is the focus of this study, and teachers' perspective is complementary. The changes in society that exists today has affected the school, and requirements such as flexibility, autonomy and participation on the individual. It is therefore of interest to examine the strategies that students use them to manage their schoolwork. In our thesis, we see that the motivation and influence, and individual responsibility are linked. Too much individual responsibility can be problematic for some students, and can, for example, lead to stress and lead to poor performance. To have influence over the instruction can lead to the students feel more motivation, and we have seen that many students think it is important to have influence over their studies. But it can also lead to problems. It is not all students want or in a constructive way can affect the teaching, because it is difficult to have the same glance that a teacher has. Elevinflytande can sometimes limit the teacher's work, when pupils' influence over the instruction is not challenged.

No description available.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i läroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förändringar. Kunskapsdiskurserna är indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus är på läroplanernas allmänna del och kursplan för Svenska. I centrum står diskursteori, läroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förändring av kunskapsdiskurser, främst mellan Lgy 70 och de två senare läroplanerna. Samtliga läroplaner innehåller till stor del ideologisk kunskap i allmänna delen, men Lgy 70 innehåller mer teoretisk kunskap jämfört med de andra läroplanerna. I Svenska har kursplanen gått från en teoretisk och praktisk inriktning till praktisk och ideologisk inriktning i Lpf 94 och Gy 2011. Kunskapsinnehållet har därmed även förändrats då sociala mål har blivit alltmer centrala i Lpf 94 och Gy 2011. Ytterligare ett resultat är att kunskapsbegreppet diskuteras i de två senare läroplanerna till skillnad från Lgy 70, men trots detta används inte typologin annat än i begreppsförklaring av de fyra F:n. Kunskap refereras därmed liknande i samtliga läroplaner, det vill säga genom kunskap och förmåga. Resultatet visar inte på att läroplanerna har blivit mer eller mindre kunskapsinriktade med åren utan att diskursen om vad kunskap innebär och uppfattningen om vad som är central kunskap i skolverksamheten har förändrats. / The purpose of the study is that through a qualitative and comparative textual analysis review knowledge discourses in the curricula Lgy 70, Lpf 94 and Gy 2011 to identify changes. The knowledge discourse have been divided as follows: theoretical, practical and ideological knowledge, and the focus is on the curriculum, the general part and curriculum for Swedish. In the center stands discourse theory, curriculum theory and epistemology in the interpretation of the results. The result shows that there has been a certain change of knowledge discourses, mainly between Lgy 70 and the latter two curricula. All curricula contain largely ideological knowledge in the general part, but Lgy 70 contains more theoretical knowledge compared to the other curricula. The curriculum for Swedish have shifted from a theoretical and practical approach to the practical and ideological orientation in Lpf 94 and Gy 2011. The knowledge content has consequently changed when social objectives have become increasingly central in Lpf 94 and Gy 2011. A further result is that the concept of knowledge is discussed in the latter two curricula unlike Lgy 70, but despite this is not the typology other than in conceptual explanation of the four F. Knowledge referenced thus similar in all curricula, through knowledge and ability. The results do not indicate that the curriculum has become more or less knowledge-oriented over the years but the discourse about what knowledge is and the perception of what is central knowledge in school activities has changed.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka synsätt på musikämnet som framträder i den nya kursplanen för musik i grundskolan från år 2011, samt jämföra dessa synsätt med de som framträder i den äldre kursplanen från år 2000. Resultatet har uppnåtts genom en diskursanalys av de båda kursplanernas texter. Det vittnar om att det i den äldre kursplanen finns en tydlig diskrepans mellan å ena sidan de texter som motiverar ämnets existens i skolan och hur undervisningen skall utföras samt å andra sidan den som handlar om hur bedömningen och betygsättningen skall gå tillväga. Kursplanen från 2011 visar dock inte upp några större sådana tendenser. Diskussionskapitlet tar utöver denna diskrepans även upp vilka samband det finns mellan de olika musikdiskurserna och de som förekommer inom annan forskning samt hur den nya kursplanen kan relateras mot tidigare läroplanskoder. / The purpose of the study is to find out attitudes to the subject music which can be found in the curriculums of the Swedish elementary schools from 2000 and 2011 and to establish a comparison between both. The conclusions are achieved through a discourse analysis of curriculums and reveals a major discrepancy in the document from 2000 between on one hand the text that concerns the purpose of the subject and its implementation and on the other hand its instructions concerning assessment and grading. Meanwhile, the curriculum from 2011 shows a relatively consistent attitude to all aspects of the subject. This aforementioned discrepancy is further explored in the discussion chapter along with parallels in other research’s discourses concerning the music subject and the historical views of the Swedish elementary schools music subject.

Submitted by Socorro Pontes (socorrop@ufersa.edu.br) on 2017-03-23T14:59:59Z No. of bitstreams: 1 EmanuellyCRP_DISSERT.pdf: 744501 bytes, checksum: c98036be80df6f22f868dcbb58ac0ac7 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-03-23T14:59:59Z (GMT). No. of bitstreams: 1 EmanuellyCRP_DISSERT.pdf: 744501 bytes, checksum: c98036be80df6f22f868dcbb58ac0ac7 (MD5) Previous issue date: 2016-08-31 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / White spot syndrome is an acute conatgious disease whose etiologic agent is the White Spot Syndrome Virus (WSSV) responsible for serious economic losses in world acquaculture. Since 2012, it has been notified WSSV occurrence in the state of Rio Grande do Norte - RN, one of most important shrimp production region. Despite its importance, there is a lack of information about the origins and biodiversity of circulating virus. The aim of investigation was to detect WSSV in Litopenaeus vannamei from farms in the RN as well as perform genotyping of the isolates. A total of five farms were surveyed, from which 10 samples were collected each one. We selected two ponds of each of the farms, chosen because clinical suspicion of WSSV. Genomic DNA was extracted to detect the virus by polymerase chain reaction (PCR). Subsequently, was performed by PCR genotyping of the positive DNA samples analysing variable number of tandem repeats - VNTR in three molecular markers (ORFs 75, 94 and 125). The results revealed the presence of virus in only one of the 5 analyzed farms. The loci ORF 75 and ORF 94 were identified in isolates from positive farm and no amplification failure for ORF 125. The number of repeating units (RUs) was calculated, and found to 9 repetitions ORF 75 and 10 RUs to ORF 94, a pattern that had not been described, stressing the need for more strain typing for screening and surveillance of the disease / A síndrome da mancha branca é uma doença notificável cujo agente etiológico é o Vírus da Síndrome da Mancha Branca (White Spot Syndrome Virus - WSSV) responsável por graves perdas econômicas na carcinicultura mundial. Desde 2012, têm sido verificados registros oficiais da presença do vírus no estado do Rio Grande do Norte - RN , região de extensa produção camaroneira. Apesar da importância, pouca informação tem sido produzida quanto às origens e biodiversidade dos virus circulantes. Diante disso, objetivou-se investigar a presença do vírus em criações de Litopenaues vannamei oriundos de fazendas do RN, bem como realizar a genotipagem dos isolados. Um total de cinco fazendas foram submetidas ao estudo, das quais foram coletadas 10 amostras de cada. Foram selecionados dois viveiros de cada uma das fazendas, escolhidos mediante suspeita clínica de WSSV. O DNA genômico foi extraído para investigação da presença ou ausência do vírus através da reação em cadeia da polimerase (PCR). Posteriormente, foi realizada por PCR a genotipagem dos isolados utilizando as repetições em tandem de número variável – VNTR (ORFs 75, 94 e 125). Os resultados revelaram a presença do vírus em apenas uma das 5 fazendas analisadas. As regiões (ORF 75 e ORF 94) foram identificadas nos isolados da fazenda positiva e não houve amplificação para o ORF 125. O número de unidades repetidas (RUs) foi calculado, sendo verificado 9 repetições para o ORF 75 e 10 para o ORF 94, um padrão que ainda não havia sido descrito, alertando para a necessidade de mais isolados caracterizados geneticamente para o rastreamento e vigilância epidemiológica da doença / 2017-03-23

Uppsatsen bygger på två enkätundersökningar, som utfördes 2009 samt 2019 på två olika skolor, innehållande tre olika enkäter, en till föräldrar och elever i en klass 1 respektive klass 6 och en till lärarna. Frågorna har handlat om vad som anses viktigast att fokusera på när elevtexter ska bedömas och hur det känns att få en text bedömd. Syftet med uppsatsen är att se om det skett någon attitydförändring och om den i så fall går att koppla till den nya läroplanen Lgr-11 som kom 2011. Slutsatsen är att det har skett vissa attitydförändringar och att dessa till viss del går att koppla till Lgr-11. / The essay is based upon two survey inquiries, performed in 2009 and 2019 on two different schools, one for parents and pupils in a class 1 and in a class 6, and one for all teachers. The questions are about what is considered the most important to focus on when assessing pupils’ texts and how it feels when your text is assessed . The main aim with the essae is to see wether there has been any change in attitude and if it in that case can be correlated to the new curriculum, which came in 2011. The conclusion is that there has been some changes in attitude and that they partially can  be correlated to Lgr-11.

The aim of this essay is, firstly, to – through a text analysis – compare the curriculum of Waldorf education in Sweden (in the essay referred to as “WL”) to the Swedish national curriculum “Lpo 94”, to uncover possible differences and similarities between these documents, and, secondly, to present the roots and educational philosophies that these two curricula, respectively, are based upon. The purpose hereby is to be able to trace, describe and explain the differences between the pedagogical practices of Waldorf education and that of conventional Swedish schools. In the essay, a historical investigation of the main traditions of ideas behind the Swedish national curriculum is briefly carried out, where I swiftly present the educational philosophies of John Dewey (1859-1952) and Lev S. Vygotsky (1896-1934). Next, an investigation of the worldview and philosophy of Rudolf Steiner (1861-1925) is effectuated, where I attempt to bring to light Steiner’s anthroposophical and holistic worldview – a worldview that throughout the 20th century has developed into an international and wide-ranging anthroposophical movement – as well as his concepts of knowledge, science and educational philosophy. It is made clear that Steiner’s texts and lectures are continuously centred on a holistic outlook on mankind and nature, as well as the spiritual development of humankind and deeper development of the mind. Even though the text analysis of the two curricula shows several similarities between the curriculum of Waldorf education and the national one – in particular regarding in what way the text is structured, as well as in what way the basic (democratic) values are expressed – the analysis also displays a wide range of differences. The curriculum of the Waldorf education displays a closer relation to Steiner’s holistic worldview and educational ideas than does Lpo 94 to the educational ideas of Dewey and Vygotsky, and it focuses more on the importance of the child’s playing activities, creativity and art compared to conventional schools, even though these perspectives do exist here as well. It is argued that, above all, it is the outlook on mankind behind the curriculum that shapes the educational system and the practices within it. The outlook on mankind of Steiner and the Waldorf curriculum focuses on the importance of the pupil’s spiritual development, something that is seldom – if ever – considered in the conventional school. This seems to have an impact on the Waldorf schools in the sense that the pupil is less likely to share materialistic values, and, instead, to have a better understanding of civic and democratic values as a whole. Thus, the curriculum of Waldorf education can – in a much higher degree than the national one, Lpo 94 – be viewed as a “curriculum for the soul”, i.e. to be a curriculum that focuses on the pupil’s spiritual development. Curriculum, Waldorf education, Lpo 94, Rudolf Steiner, educationalphilosophy, anthroposophy, John Dewey, Lev S. Vygotsky