<p>Syftet med denna studie är att identifiera ett antal kritiska framgångsfaktorer för implementering av ett nytt affärssystem, samt att utifrån dessa faktorer skapa en modell. Utgångspunkten för dessa parametrar är med fokus på användarna.</p><p>I litteraturdelen redovisas ett antal olika projektmodeller och faktorer. För att kunna belysa de styrkor och svagheter som dessa modeller påvisar har jag granskat, analyserat och kritiserat dem, samt ställt dem emot varandra. Det som de flesta har gemensamt är att de saknar ett användarfokus.</p><p> </p><p>I den empiriska delen beskrivs två stycken fallstudier på Fagersta Stainless AB. Den första granskar en implementering av affärssystemet Movex som genomfördes 1999.  Den andra studien undersöker en pågående systemimplementering av affärssystemet Jeeves. Där jag själv är delaktig som delprojektledare, och på sätt fått en inblick hur implementeringen har gått till väga från det att projektet startades</p><p> </p><p>Resultatet av de båda fallstudierna visar att fokuset på användarna hade en betydande roll för hur lyckosam implementeringen skulle bli, samt även att det fortsatta arbetet i affärssystemet skulle bli utvecklande och enkelt för användarna.   </p><p> </p><p>Några av de kritiska framgångsfaktorerna identifieras och förklaras i ett tidigt skede av i analysen av Jeeves projektet, dessa är: <em>Användarna, konsulter, förståelse för processer</em> samt <em>att tillvarata tidigare erfarenheter. </em></p><p> </p><p>Ytterligare en faktor som uppkom under den senare delen av projektet, redovisas och förklaras som tilläggsfaktor under modellavsnittet, denna faktor är: <em>attityd inom projektgruppen. </em></p><p> </p><p> </p><p>Modellen som skapats med information utifrån vad som redovisats i den tidigare teori och empiridelen förklaras med tillhörande ledord, i ett eget avsnitt.</p>

Syftet med denna studie är att identifiera ett antal kritiska framgångsfaktorer för implementering av ett nytt affärssystem, samt att utifrån dessa faktorer skapa en modell. Utgångspunkten för dessa parametrar är med fokus på användarna. I litteraturdelen redovisas ett antal olika projektmodeller och faktorer. För att kunna belysa de styrkor och svagheter som dessa modeller påvisar har jag granskat, analyserat och kritiserat dem, samt ställt dem emot varandra. Det som de flesta har gemensamt är att de saknar ett användarfokus.   I den empiriska delen beskrivs två stycken fallstudier på Fagersta Stainless AB. Den första granskar en implementering av affärssystemet Movex som genomfördes 1999.  Den andra studien undersöker en pågående systemimplementering av affärssystemet Jeeves. Där jag själv är delaktig som delprojektledare, och på sätt fått en inblick hur implementeringen har gått till väga från det att projektet startades   Resultatet av de båda fallstudierna visar att fokuset på användarna hade en betydande roll för hur lyckosam implementeringen skulle bli, samt även att det fortsatta arbetet i affärssystemet skulle bli utvecklande och enkelt för användarna.      Några av de kritiska framgångsfaktorerna identifieras och förklaras i ett tidigt skede av i analysen av Jeeves projektet, dessa är: Användarna, konsulter, förståelse för processer samt att tillvarata tidigare erfarenheter.   Ytterligare en faktor som uppkom under den senare delen av projektet, redovisas och förklaras som tilläggsfaktor under modellavsnittet, denna faktor är: attityd inom projektgruppen.     Modellen som skapats med information utifrån vad som redovisats i den tidigare teori och empiridelen förklaras med tillhörande ledord, i ett eget avsnitt.

<p>Informationsteknologin har mer och mer satts på kartan för resurskrävande faktorer och däri dess affärssystem. En ständigt återkommande problematik är att förse användarna och organisationen med information av hög kvalitet. Ett av våra syften med studien har därför varit att beskriva hur företag arbetar för att uppnå en hög informationskvalitet i sina affärssystem för att därefter kunna utveckla riktlinjer som informationsansvariga kan använda för att öka informationskvaliteten i affärssystem. För att komma fram till hur företag arbetar med hanteringen av informationen är det viktigt att veta huruvida det finns en medvetenhet på</p><p>olika nivåer (informationsansvarig och användare) av informationskvaliteten i företaget för att verkligen säkerställa dess arbetssätt. Det här har gjort att vår problemformulering har blivit; Hur arbetar företagen för att uppnå informationskvalitet i sina affärssystem? För att svara på frågan har vi skapat oss en teoretisk referensram som består utav sex huvudrubriker; information, perspektiv på information, medvetenhet, informationshantering,</p><p>informationskvalitet och dimensioner av informationskvalitet.</p><p>Studien har en explorativ problemformulering och en kvalitativ metod. Vid insamlandet av</p><p>empiri har öppna individuella intervjuer använts. Studien har genomförts på tre företag där de utvalda respondenterna är informationsansvariga och användare av systemet. Alla intervjuer har genomförts på respektive respondents arbetsplats. Genom studien har vi påvisat hur de studerade företagen har arbetat med informationskvaliteten. Av det här har vi tagit fram 15 riktlinjer för hur företag kan arbeta för att öka informationskvaliteten i sina affärssystem. Utifrån de här 15 riktlinjerna har två oberoende informationsansvariga valt ut vardera fem riktlinjer varav tre var samma, visuell</p><p>presentation, förklaring av informationen och informationsstrategier.</p><p>Förslag till fortsatt forskning är att testa generaliserbarheten på riktlinjerna för att se om de går att implementera i ett flertal olika företag.</p><p>Nyckelord: Informationskvalitet, affärssystem, informationshantering, användare, informationsansvarig, informationskvalitetsdimensioner och riktlinjer.</p>

Informationsteknologin har mer och mer satts på kartan för resurskrävande faktorer och däri dess affärssystem. En ständigt återkommande problematik är att förse användarna och organisationen med information av hög kvalitet. Ett av våra syften med studien har därför varit att beskriva hur företag arbetar för att uppnå en hög informationskvalitet i sina affärssystem för att därefter kunna utveckla riktlinjer som informationsansvariga kan använda för att öka informationskvaliteten i affärssystem. För att komma fram till hur företag arbetar med hanteringen av informationen är det viktigt att veta huruvida det finns en medvetenhet på olika nivåer (informationsansvarig och användare) av informationskvaliteten i företaget för att verkligen säkerställa dess arbetssätt. Det här har gjort att vår problemformulering har blivit; Hur arbetar företagen för att uppnå informationskvalitet i sina affärssystem? För att svara på frågan har vi skapat oss en teoretisk referensram som består utav sex huvudrubriker; information, perspektiv på information, medvetenhet, informationshantering, informationskvalitet och dimensioner av informationskvalitet. Studien har en explorativ problemformulering och en kvalitativ metod. Vid insamlandet av empiri har öppna individuella intervjuer använts. Studien har genomförts på tre företag där de utvalda respondenterna är informationsansvariga och användare av systemet. Alla intervjuer har genomförts på respektive respondents arbetsplats. Genom studien har vi påvisat hur de studerade företagen har arbetat med informationskvaliteten. Av det här har vi tagit fram 15 riktlinjer för hur företag kan arbeta för att öka informationskvaliteten i sina affärssystem. Utifrån de här 15 riktlinjerna har två oberoende informationsansvariga valt ut vardera fem riktlinjer varav tre var samma, visuell presentation, förklaring av informationen och informationsstrategier. Förslag till fortsatt forskning är att testa generaliserbarheten på riktlinjerna för att se om de går att implementera i ett flertal olika företag. Nyckelord: Informationskvalitet, affärssystem, informationshantering, användare, informationsansvarig, informationskvalitetsdimensioner och riktlinjer.

<p>Företag runt om i världen genomför mängder av transaktioner, vilka kan förenklas och effektiviseras med affärssystem. Driftsättning av affärssystem är en omfattande process som kräver kunskap, engagemang och planering från de inblandade parterna. Leverantörerna av affärssystem samarbetar ofta med externa konsultbolag vilka bistår med sin kunskap rörande implementationsprocessen och driftsättningen av affärssystem. De externa konsulterna är beroende av ett samarbete med kunden och framförallt de personer som ska använda systemet, de så kallade användarna. Detta för att få kunskap om verksamheten och de förhoppningar som finns på affärssystemets framtida funktionalitet. Involveringen av användarna ses som avgörande för att uppnå en lyckad driftssättning och därför ämnade denna studie att undersöka vilken syn har konsulterna på användarinvolvering i implementationsprocessen av affärssystem?</p><p>Studien inleddes med att inhämta teoretiska kunskaper om ämnet för att därefter undersöka verkligheten genom djupgående intervjuer. Med hjälp av sex konsulter från tre olika företag, i varierande storlekar, kunde empirisk data samlas in för att jämföras med den teoretiska referensramen. Undersökningen av användarinvolvering påvisade vissa negativa men främst positiva effekter, där användaracceptans kan ses som den viktigaste positiva aspekten. Undersökningen väckte intressanta diskussioner och reflektioner, vilka vidare ledde fram till studiens resultat som bland annat visar att konsulterna anser att användarna ska engageras i ett tidigt stadium av implementationsprocessen. Då det är svårt att involvera alla användare bör nyckelpersoner utses, som kan företräda företaget och i slutändan utbilda övriga användare. Sammantaget anser konsulterna att användarna måste involveras för att möjliggöra deras arbete vid implementationsprocessen av affärssystem.</p>

<p>Optimerade affärsprocesser kan vara av stor vikt i dagens affärsvärld och en orsak till att</p><p>företag vill byta affärssystem för att bättre kunna hävda sig. Då dagens affärssystem som är</p><p>uppbyggda av ett bästa sätt att utföra en affärsprocess, så verkar lyckan vara gjord. Men</p><p>implementering av ett nytt affärssystem kan innebära en stor omställning och förändring i</p><p>verksamheten, då införandet ofta innebär att företagets tidigare affärsprocesser får</p><p>förändras för att passa affärssystemets. Det förekommer även att affärssystemets processer</p><p>förändras för att passa de väl fungerande processer som finns inom företaget. Därför har</p><p>denna studie haft för avsikt att undersöka hur har stödet till affärsprocesserna</p><p>förändrats i och med bytet av affärssystem?</p><p>Studien inleddes med att inhämta teoretiska kunskaper om ämnet för att därefter undersöka</p><p>verkligheten genom djupgående intervjuer. Med hjälp tre insatta personer från fallföretaget,</p><p>kunde empirisk data samlas in för att jämföras med den teoretiska referensramen.</p><p>Undersökningen visar på att det fallföretaget anger som orsak till bytet skiljer sig lite från</p><p>den gängse normen enligt teorin, men det framkom även bitar som stämde överens med den</p><p>teoretiska bakgrunden. Anpassningar och modifieringar har förekommit, för att förbättra</p><p>och utveckla affärssystemets stöd, så att framtiden kan mötas med bättre möjligheter. Dock</p><p>har inte allt blivit till det bättre utan några negativa aspekter har uppkommit genom bytet.</p><p>Undersökningen väckte intressanta diskussioner och reflektioner, vilka vidare ledde fram</p><p>till studiens resultat som visar att stödet har både blivit bättre och sämre i och med bytet av</p><p>affärssystem och för att väga upp de negativa delarna behövs lösningar finnas på de</p><p>problem som återstår, så att hela verksamheten får bättre stöd för sina affärsprocesser</p>

<p>Tillverkande företag har ett stort behov av att ett tillförlitligt informationsflöde stödjer det</p><p>interna materialflödet. Det kan ske med hjälp av affärssystem, vilka är komplexa och</p><p>verksamhetsövergripande informationssystem. Denna studie behandlar hur ett nytt</p><p>affärssystem kan påverka det interna materialflödet i ett tillverkande företag. Syftet med</p><p>studien var att undersöka vilka verksamhetsförändringar som sker vid ett</p><p>affärssystemsinförande och vilka förändringar som uppkommer i informations-, arbets- och</p><p>materialflödet i detta samband. Tyngdpunkten ligger i att förklara om informationsflödet, som</p><p>genereras ur affärssystemet, via arbetsflödet, har haft en inverkan på materialflödet. Detta</p><p>leder fram till en presentation av sju riktlinjer, som tillverkande företag bör ha i åtanke vid</p><p>införande av affärssystem, för att effektivisera det interna materialflödet. Undersökningen var</p><p>av kvalitativ karaktär där en fallstudie genomfördes på Tylö AB. Resultatet av studien visar</p><p>att det är tre nyckelfaktorer som påverkar materialflödet i ett tillverkande företag, vilka är</p><p>affärssystemet, grunddata och informationshantering. Affärssystemet kan ses som ett verktyg</p><p>som skapar förutsättningar för att effektivisera verksamheten. Vidare framkommer det att</p><p>korrekt grunddata är en förutsättning för att informationsflödet skall kunna påverka det</p><p>interna materialflödet. Detta kan dock endast fungera till sin fulla potential genom</p><p>arbetsflödet, vilket är länken mellan informations- och materialflödet.</p>

No description available.

<p>Uppsatsen behandlar ämnet affärssystem och studerar systemet med utgångspunkt från vårdföretaget Carema Omsorg. Affärssystem är en typ av informationsteknologi som har till syfte att integrera informationsflödet i en organisation för att skapa högre effektivitet och sänka kostnaderna. Mötet mellan en organisation och affärssystemet kan vara en mycket komplex process som bidrar till både negativa och positiva upplevelser för företaget.</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka hur Carema Omsorg upplever att affärssystemet har påverkat organisationen i förhållande till den teori som presenteras kring affärssystem som främst bygger på produktionsföretags erfarenheter av systemet. Problematiken ses utifrån att erfarenheter och kunskap om affärssystem främst bygger på produktionsföretagens upplevelser av affärssystemets påverkan på företaget.</p><p> </p><p>Den teoretiska infallsvinkeln är främst utifrån Davenport och Markus & Tanis som har publicerat ett flertal ansedda artiklar angående affärssystem. Studien har genomförts genom en empirisk undersökning i form av intervjuer och en enkätundersökning. Den empiriska undersökningen har kompletterats med sekundärt material i form av Caremas årsredovisning 2008 och webbaserat material.  </p><p> </p><p>Den empiriska presentationen visar att Carema använder sig av flera system i sin affärssystemslösning som identifieras som en <em>best-of-breed </em>lösning. Det som prioriteras av företaget är att affärssystemet uppfyller en hög grad av systemanpassning medan en mindre viktig aspekt är graden av integration mellan de olika delsystemen. Den påverkan som systemet har i organisationen kan identifieras efter problem som uppstår i förhållande till medarbetarna och systemanvändning samt vinster utifrån effektiviserade arbetsprocesser och i form av stöd för företagets nyckelfördelar. </p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen mynnar ut i att många Caremas upplevelser av affärssystemet är svåra att koppla direkt till systemets påverkan, eftersom företaget har många systemlösningar som inte är fullt integrerade med varandra. Slutsats är att det finns en differens mellan Caremas uppfattning av ett affärssystem och den teori som presenteras om affärssystem.</p>

Flexibla affärssystem är ett begrepp som börjar synas mer och mer i tidskrifter. Detta begrepp belyses utifrån en litteraturstudie. Dessutom görs intervjuer på både affärssystem­leverantören Agresso och undersökningsföretaget Stena Fastigheter som använder systemet Agresso Business World. Syftet är att undersöka egenskapen flexibilitet i ett affärssystem som möjliggör att användarna skall kunna arbeta med anpassning efter verksamhetens behov. Det finns inte mycket forskat kring just flexibla affärssystem men det som återfinns är att flexibiliteten kan bestå av teknisk flexibilitet, dvs. att kunna öka eller minska systemet om antalet transaktioner eller användare förändras. Dessutom finns det funktionell flexibilitet, dvs. att inte behöva använda alltför mycket ansträngning, tid eller pengar för att kunna förändra affärssystemet. Anpassningar i affärssystemet handlar om att göra förändringar så att standardsystem och verksamhet liknar varandra på ett optimalt sätt. Att skjuta verksamhet och system mot varandra är det som rekommenderas till skillnad från att helt anpassa sig efter systemet eller efter verksamheten. Det sistnämnda kan möjliggöras om verksamheten väljer att bygga ett egenutvecklat affärssystem. Ett flexibelt affärssystem kännetecknas av att det är lätt att anpassa och att verksamheten kan anpassa systemet gentemot verksamheten både vid implementationen men även löpande under den vanliga driften. Dessutom bör systemet ge användarna möjligheten att bestämma om de själva vill utföra det arbetet eller om de vill lägga ut det på antingen IT-avdelningen eller IT-leverantören. Till sist kännetecknas ett flexibelt affärssystem av att utdatan, dvs. rapporter, skall kunna göras på en mängd olika sätt och utseenden, allt efter verksamhetens behov. Det flexibla affärssystemet påverkar användarorganisationens arbete med anpassningar genom att det krävs att de tänkt igenom vilken struktur som skall läggas in i systemet för att passa både nuläge och framtid. Det krävs också att användarna utbildat sig ordentligt i systemet om de själva skall utföra kommande anpassningsarbeten.