De fördelar och värde som ett affärssystem kan bidra med till verksamheten uppstår inte automatiskt när det tas i drift. Det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete av system, processer och organisation för att fördelarna ska synas. Studiens syfte har varit att få fram vilka aspekter som är viktiga att ha i åtanke kring fortsatt utvecklingsarbete av ett affärssystem. Därigenom har vi skapat oss en förståelse för hur företag arbetar i Second Wave samt hur teorin förhåller sig till praktiken. Det empiriska materialet har inhämtats genom kvalitativa gruppintervjuer på två stora svenska företag med sammanlagt elva respondenter. Det insamlade materialet har sedan analyserats och jämförts med vår teoretiska referensram som behandlar affärssystem generellt och arbetet efter implementationen i synnerhet. Undersökningen har visat att företag måste arbeta parallellt med stegen i Second Wave, att det initialt krävs en strategi hos företagen för det fortsatta utvecklingsarbetet samt att det är viktigt att företagen bedriver användarträning både före och efter det att systemet har tagits i drift. För företagen börjar det stora arbetet när affärssystemet är implementerat, affärssystemleverantören har gjort sitt och företaget ska börja utvecklas för att nå nya mål.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur information kan hanteras med ett integrerat affärssystem till stöd för controllers och personer med ledande befattningar. Metod: Vi genomförde en fallstudie där vi intervjuade controllers och personer med ledande befattningar på WSP. Detta för att kartlägga de informationsbehov som finns utifrån deras centrala arbetsuppgifter. Med utgångspunkt från en teoretisk referensram och med vetskap om deras informationsbehov analyserade vi hur information kan hanteras med hjälp av ett integrerat affärssystem till stöd för dem. Resultat: För personer med ledande befattningar handlar det ofta om att få information för att ta sig till beslut, och de behöver oftast olika sorters information. Controllern har en central roll för att hantera och vidarebefordra information, och det är viktigt att det finns bra verktyg för att hantera och distribuera information. Ett integrerat affärssystem kan vara till stöd för hantering och spridning av information, och vid utformandet av affärssystemet är det viktigt att skapa en presentation av informationen som stimulerar användaren och ger möjlighet för användaren att förstå dess innehåll. Informationen kan få ett högre eller lägre värde beroende på huruvida informationen presenteras ihop med annan information eller inte. Det är viktigt att uppmärksamma väsentlig information och automatisera informationshantering så att controllers och chefer kan bli mer organiserade i sitt arbete och spara tid.

Organisatorisk koordination, informationssystem och IT-system är nyckelord i denna avhandling. Att koordinera är en grundläggande del av verksamhet eftersom denna handling syftar till att öka sannolikheten för att nå mål. Att förstå koordination har engagerat forskare från olika ämnesområden under en längre tid. Trots detta finns, med utgångspunkt i både teori och praktik, behov att studera koordination i både företag och nätverk tillsammans med användning av IT-system. Frågor som behandlas i avhandlingen är följande: hur ser samspelet ut mellan koordination inom företag och mellan företag (relationer i nätverk)? Vilken roll har informations-/kommunikationshantering och informationssystem/IT-system vid koordination? Huvudsyftet är att utifrån ett kombinerat företags- och nätverksperspektiv, beskriva och analysera koordination av handlingar inom, och av, affärsrelationer samt användning av informations- och IT-system. Exempel på teorier och perspektiv som används för att förstå koordination är organisationsteori, inter-organisatorisk teori, nätverksansatsen samt teori om informationssystem och IT-system. Aktörer, handling och kommunikation som handling betonas också. Den empiriska delen av arbetet utgörs av två nätverk; ett inom träindustrin och ett inom verkstadsindustrin. Nätverken innehåller både likheter och skillnader och dessa nyttjas för att förstå koordination och informationssystem. De IT-system som studeras och analyseras är företagsinterna och inter-organisatoriska. Systemen används exempelvis för konstruktion (CAD-system), hantering av order, lager och fakturering. Dessutom har ett affärssystem studerats. Det empiriska arbetet är longitudinellt, kvalitativt inriktat och utgörs av 70 intervjuer, viss deltagande observation samt studier av dokument, IT-system och dess användning. Medverkande företag och privata konsumenter är 23 och antalet analyserade affärsrelationer är 20. Kunskapsutvecklingsprocessen kännetecknas av en aktiv användning av både teori och empiri. Teori är en initial guide till datainsamling, en del av en iterativ process av datainsamling och analys samt en del av slutmålet. Växlingen mellan fallstudier, etablerad kunskap, förförståelse och framväxande teori är tydlig både i tillämpning och i beskrivning. Resultatet av studien visar bland annat att befintliga koordinationsmekanismer från teori har en otillräcklig förståelse- och förklaringskraft vid studier av koordination i företag och nätverk, med och utan bruk av IT-system, och behöver därför kompletteras. Otillräcklig hänsyn tas också till mänskliga aktörer och deras handlingar, företagsextern påverkan, emergenta och dynamiska processer, samtidighet och variation samt kommunikation, IT-system och information. Koordination är ett komplext fenomen som kan betraktas utifrån olika vyer. En uppsättning vyer, ett centralt resultat av arbetet, visar att handling, anpassning, organisering, medel, roller, subjekt/objekt och kommunikation samt information är viktigt att inkludera för att förstå koordination. IT-systemens alltmer framträdande roll vid organisering, både som reellt stöd och hinder vid koordination, diskuteras och problematiseras. En viktig tes i avhandlingen är att genom en utvecklad förståelse för koordinationsprinciper och -mönster i företag och nätverk stöds utveckling av verksamhetsnyttiga informationssystem. Rika empiriska beskrivningar tillsammans med en kombinerad ansats vid analys av affärsrelationer samt analys och jämförelse av teorier är också viktiga resultat av arbetet. Vidare finns en avslutande reflektion över den eklektiska forskningsansatsen i arbetet tillsammans med reflektion över utgångspunkter, datagenerering och kunskapsbidrag.

Hantverksdata AB har utvecklat ett specialanpassat affärssystem för hantverkarbranschen som heter Entré. I dagsläget lägger företaget stora resurser på support av detta system, som kan vara ett resultat av brister i kundutbildningen.Det primära syftet för studien är att analysera genom arton olika faktorer hur Hantverksdata AB utför utbildningar vid införande av nytt affärssystem till kunden, samt ge möjliga förbättringsförslag till Hantverksdata AB som eventuellt kan resultera i färre inkommande ärenden till supportavdelningen. Samt ett sekundärt syfte med fokus på hur Hantverksdata AB utför kundutbildning i samband med nya releaser.Efter analys av supportärenden från olika intervaller och intervjuer med anställda på företaget har författaren identifierat svaga punkter i kundutbildning som Hantverksdata AB erbjuder. Resultatet av fallstudien är en lista med rekommendationer till Hantverksdata AB inklusiva identifiering av många bra moment som de bör fortsätta med. De förändingar som rekommenderas kan minska trycket på supportavdelningen generellt och i samband med nya releaser.

2017 gick Landstinget Blekinge 77 miljoner kronor i förlust och för 2018 räknar organisationen med fortsatta förluster. För att minska underskottet har organisationen bestämt att ett åtgärdspaket ska används för att effektivisera verksamheten. En effektiviseringåtgärd är att förbättra inköpsprocessen. Inköpen består bland annat av förbrukningsmaterial vilka antingen kan inhandlas på avtal eller utanför avtal. För att inköpsprocessen ska fungera på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt är det enligt Landstinget Blekinge viktigt att inköpen görs enligt avtal. Problemet är att en stor mängd produkter inhandlas utanför avtal. Landstinget Blekinge är ett relativt litet landsting med cirka 4950 anställda. Verksamhetens mål är att förenkla vardagen för Blekingeborna i form av sjukvård och annan typ av förvaltning, verksamheten finansieras till 85 procent av anslagsmedel. Landstinget Blekinges effektivitet är resultatet av den samverkan mellan medarbetare i organisationen och hanteringen av de processer som finns inom organisationen. Med utgångspunkt i att mycket varor handlas utanför avtal blev syftet att utvärdera Landstinget Blekinges inköpsprocess, belysa utvecklingsmöjligheter och att presentera förbättringsförslag. De första frågorna som söktes svar på var varför de handlas utanför avtal samt vad Landstinget Blekinge måste göra för att få personalen att handla innanför avtal. För att besvara frågorna och få en förståelse för personalen på Landstinget Blekinge tillämpades ett induktiv tillvägagångssätt. Semistrukturerade intervjuer med ett målinriktat urval genomfördes för att skapa denna förståelse. Studien kom fram till att ansvarsenheterna inte får den information kring Landstinget Blekinges ekonomiska situation som de behöver för att kunna skapa förändring. Landstinget Blekinge har också ett affärssystem som inte är användarvänligt, där det saknas support och som de anställda inte är utbildade i. Det brister i kommunikationen, mål med förändringsarbete kommuniceras inte ut till medarbetare. Chefernas roll är otydlig och medarbetare vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp. Tillsammans bör medarbetare och chefer tolka den ekonomiska situationen i möten där det finns en struktur i form av ett uppstartsmöte, uppföljningsmöte samt ett bokslutsmöte. Det bör även titta på de enheter som är duktiga på att handla innanför avtal och därifrån skapa en standiserad inköpsprocess. Raindance (affärsystemet) behöver uppdateras med tydliga beskrivningar och bilder som förenklar navigering samt involvera slutanvändrana i vidare uteckling av systemet. Kommunikationen i organisationen bör förbättras med verktyg som scenariobyggande övningar och möten mellan ledning och medarbetare samt utföra utvärderingar av den interna kommunikationen. Det är även viktigt att förändring kommuniceras ut i organisationen för att det ska ske på det smidigaste sättet möjligt.

Datakraft i Småland AB är ett IT-konsultföretag som specialiserar sig på hosting och IT-drift. Företaget erbjuder även ett komplett affärssystem där möjligheter för individuella anpassningar kan göras via programmering. De är nu intresserade av att få en utvärdering av de programmeringsverktyg som används i affärssystemet, Pyramid och utgör syftet för denna rapport.   De frågeställningar som arbetet utgår ifrån och som skall besvaras är följande: Vad är möjligt att göra med programmeringsverktygen i Pyramid med C# i Visual Studio som utgångspunkt? Är Visual Kosmos ett lättarbetat/effektivt programmeringsspråk jämfört med C#? För utvärderingen samlas teorier och data in genom utbildning och ett skarpt uppdrag som handlar om att skapa en anpassning i Pyramid åt Technoskruv, en av Datakrafts kunder. Den arbetsmetod som har använts följer Datakrafts riktlinje, vilken innehåller stegen förstudie, systemering, programmering och dokumentering.   Resultatet blev en skarp jämförelse mellan Pyramids utvecklingsmiljö med sitt programmeringsspråk, Visual Kosmos och Visual Studio med sitt C# i form av tabeller. Som analys av resultatet gjordes en subjektiv bedömning utifrån resultatet, teorin och de data som samlats in under arbetets gång, för att tillsammans besvara frågeställningarna.   De programmeringsverktyg som används i Pyramid har karaktärer från standardiseringar som återfinns i Visual Studio och C#. Detta innebär att de i teorin inte har några begränsningar vad gäller programmering. I praktiken är dock verktygen starkt begränsade på grund av den miljön som de befinner sig i som är formad för att tjäna affärssystem och dess funktioner, vilket är slutsatsen av denna studie. / Datakraft i Småland AB is an IT consulting company that specializes in hosting and IT services. The company also offers an enterprise resource planning system, called Pyramid, which has built in tools for users to make customized solutions through programming. Datakraft are now interested in getting an evaluation of the programming tools existing in the system, which is the main objective of this report. The questions that will be answered in this project are: What is possible to do with the programming tools in Pyramid with C# in Visual Studio as a guideline? Is Visual Kosmos an easy/efficient programming language to work with compared to C#? For the evaluation, the work consists of collecting theories and data through education and by creating a solution in Pyramid for Techno Skruv, one of Datakraft’s customers. The methodology that was used for this project is also the procedures used by DataKraft's own staff. This methodology includes the steps feasibility study, design, programming and documentation. The result is presented as a distinguishable comparison between Pyramid’s development environment with its programming language, Visual Cosmos and Visual Studio with the C# in table forms. With the results, analysis was made with the data combined with the theories to get the answers for the questions of the objective. The programming tools in Pyramid have features that can be found in the standardized Visual Studio and C#. In the light of this, theoretical, the programming tools in Pyramid have no restrictions in terms of programming. In practice, however, the tools are limited due to the fact that the system was created to serve resource planning systems, which is the conclusion of this study.

Abstract Title: Relevant factors that affect three small and midsize enterprises during an ERP-system implementation Authors: Fredrik Dreimanis and Thomas Jylhä Tutor: Peter Ekman Keywords: ERP, implementation, SME Problem: Which factors has relevance for small and midsize enterprises during an ERP-system implementation? Purpose: The purpose with this essay is to describe and analyze what distinguishes an implementation for small and midsize enterprises. Methodology:The authors have answered the problem with help of theories and articles within the subject of IT and economics and five interviews with companies in different areas of business. Theoretical framework:The most difficult part with adapting a new ERP- system is the implementation phase. (Muscatello et al. 2003) The reason is that the standardization and changing of business processes is a common occurrence during an implementation. (Gattiker and Goodhue. 2002) Analyze:The study shows that there are a lot of equal factors between the theoretical framework and the empirical study. Conclusion: According to this study the reason for a small or midsize enterprise to adopt a new ERP-system is to get better control over their business. Improved control leads to increased revenues.

Cloud computing beskrivs som ett paradigmskifte inom IT-branschen, cloudbaserade tjänster är här för att stanna. En del av cloudcomputing är cloudbaserade affärssystem. Genom att få både systemet och datalagringen tillhandahållen från en externsystemleverantör kan verksamheter lägga fullt fokus på sin kärnverksamhet och låtasystemleverantören sköta tekniken. Systemet kan dock behöva  anpassas för att passa verksamheten och integrering mellan ändra system kan krävas. Därför väljer många kunder att använda sig utav konsulter för att anpassa systemet och för att få hjälp att använda det på bästa satt. .

One of our reasons is that we think the subject usability is interesting, is that we think it is an important. Usability is maybe the most important element when you develop or choose a system because it can save money for the companies and give the users a more delightful and better work environment. The aim of the investigation is to find out if the implementation of a web portal is a direction to reach higher usability in a complex system that consists of several different interacting applications. The objective of our investigation is to show if the implementation of a web portal is a direction to reach higher usability in a complex system that consists of several different interacting applications. In our case we will try to see if Karlshamns AB:s recently implemented web portal is more useful than their previous application (Movex with interacting programs) One thought with the report is to give the system developers a perspective of how the usability can be in-house made applications versus standard applications. Also companies that not have any computer- or department for development and which are thinking of get hold of, change, replace or complement their system and applications, may have some interest in our thesis. We have used a qualitative investigation method in our study to answer our hypothesis. We have interviewed and done empirical studies with concerned personnel. While the empirical studies we supervised the users when they used the actual system. To answer our hypothesis we used six questions, which we come up with after our studies of the literature. When we have analysed the result from chapter five the conclusion was that our six questions could be answered in favour of the web portal. • Has the web portal lower degree of complexity than Movex? • Is it easier to learn the web portal than Movex? • Is it easier for the user to remember how the web portal works over the time than Movex? • Does the web portal do what it is supposed to do? • Is the web portal more satisfying to use than Movex? • Is the web portal more adapted for its usage context than Movex? The conclusion in our case is that the hypothesis is verified “With lower complexity in a system the usability will get higher”. / En av anledningarna till att vi tycker ämnet användbarhet är intressant, är att vi anser detta vara en viktig, om inte en av de viktigaste beståndsdelarna vid utveckling eller val av system, då det kan spara pengar åt företagen och ge användarna en behagligare och bättre arbetsmiljö. Undersökningens syfte är att utröna ifall införandet av en webbportal är ett sätt att nå ökad användbarhet i ett komplext system, som består av flera olika samverkande applikationer. Målet med vår undersökning är att visa om införandet av en webbportal är ett sätt att nå ökad användbarhet i ett komplext system, som består av flera olika samverkande applikationer. I vårt fall skall vi komma fram till om Karlshamns AB:s nyligen implementerade webbportal, som de använder för produktionsrapportering, är mer användbar än deras föregående applikation (Movex med dess produktionsrapporteringsfunktion och samverkande program). En tanke med rapporten är att ge systemutvecklare ett perspektiv på hur användbarheten kan vara i egenutvecklade applikationer gentemot standardapplikationer. Även företag som inte har någon egen data- eller utvecklingsavdelning och som överväger att införskaffa, byta, ersätta eller komplettera sina system och applikationer, kan ha intresse av att ta del av vår studie. I vårt arbete har vi använt oss av en kvalitativ undersökning för att besvara vår hypotes. I undersökningen har vi intervjuat berörda personer och även genomfört empiriska studier på desamma. Under de empiriska studierna övervakade vi användarnas användning av de aktuella systemen. För att besvara vår hypotes tog vi hjälp av sex underfrågor, vilka kommit fram efter litteraturstudier. Efter genomförd analys av resultatet, från genomförandet, såg vi att samtliga underfrågor kunde besvaras till webbportalens fördel. • Har webbportalen lägre grad av komplexitet jämfört med Movex? • Är webbportalen enklare att lära sig än Movex? • Kan användaren enklare, över tiden, komma ihåg hur webbportalen fungerar i förhållande till Movex? • Gör webbportalen vad som är avsett med den? • Är webbportalen mer tillfredsställande för användaren att använda gentemot Movex? • Är webbportalen mer anpassad till sitt användningssammanhang än Movex? Slutsatsen av vår fallstudie blir därmed att hypotesen satisfieras, ”Med minskad komplexitet får ett system ökad användbarhet”.

Information handling has been a key issue for different companies for a long time. Electronic Data Interchange (EDI) is used to transfer different business documents from one company to another. This is done in such way that the information itself is separated from how this information is stored and handled in the companies internal systems. As different companies have different systems there is a need for a standardised format for this exchange. There is a big difference between EDI-systems based on what kind of EDI-standard is used. The most common standard in Europe is EDIFACT, but with increased interest of using the Internet for business communication there is a need for a standard that is adjusted for use over the Internet. An XML-based standard for business communication is viewed as an alternative for Internet use. XML, which is a language developed for the Internet, can be an alternative method for EDI-communication. This essay includes subjects such as business-to-business communication, values of e-commerce, business systems, different standards for EDI and a schematic view over various EDI-systems. The main issue for this essay is to take a closer look at an XML-based standard for EDI and to investigate if it is mature enough to be used as an alternative EDI solution. The result of our interview and literature studies is that an XML-based solution for EDI is not mature enough, at this moment, to replace current standards for EDI. An XML-based solution should be viewed as a complement to existing standards for EDI. / Informationshantering har varit en viktig fråga för olika företag under en längre tid. Electronic Data Interchange (EDI) används för att transportera affärsdokument mellan företag. Utbytet sker på ett sådant sätt att informationen som skickas, är separerad från hur informationen lagras och hanteras i företagens interna system. Då olika företag har olika system, behövs ett standardiserat format för detta utbyte. Det är en stor skillnad mellan EDI-system beroende på vilken EDI-standard som används. Den mest använda standarden i Europa är EDIFACT, men med ett ökat intresse för att använda Internet för företagskommunikation behövs det en standard som är anpassad för Internet. En XML-baserad standard för företagskommunikation ses som ett alternativ för användning över Internet. XML, som är ett språk utvecklat för Internet, kan vara ett alternativ för EDI-kommunikation. Uppsatsen tar upp ämnen såsom business-to-business (B2B), e-handels fördelar, affärssystem, olika EDI-standarder och visar en schematisk bild över EDI-system. Huvudsyftet med uppsatsen är att titta närmare på en XML-baserad standard för EDI. Samt att undersöka om den är mogen att användas som ett alternativ för EDI. Resultatet, från vår intervju och litteraturstudier, är att en XML-baserad lösning för EDI inte är tillräckligt mogen för att ersätta nuvarande EDI-standarder. En XML-baserad lösning skall ses som ett komplement till existerande EDI-standarder. / Joacim Månsson Hagestad 19 27645 Löderup mobil 0709-507061 Marcus Lindren Övre Hövik 21 430 84 Styrsö mobil 0704-500695