Vid affärssystembyten väljs ibland standardsystem framför egenutvecklade system. En orsak är att egenutvecklade system är dyra och komplicerade att bygga. Flera företag tycker också att det är smidigare att implementera standardsystem då dessa är utformade som en paketlösning där samtliga moduler är integrerade. Ett problem för företag är att välja "rätt" standardsystem. Ett arbetsmål i denna uppsats är att ta reda på i hur stor utsträckning företag använder sig av en metod i anskaffningsprocessen. Huvudfokus är att ta reda på vad företag tycker är viktigast att anpassa - verksamhet eller system? Ett annat delmål är att titta på hur företagskulturen förändras vid ett standardsysteminförande. I undersökningen görs sex företagsintervjuer hos företag som alla har anskaffat standardsystem. Utifrån uppsatsens resultat har ingen av dessa företag använt sig av en metod i anskaffningsprocessen. Fem av sex företag har gjort anpassningar både i verksamheten och i systemet. Sammanfattningsvis påverkas också företagskulturen vid ett standardsysteminförande.

Processorienterat synsätt präglar utvecklingen i verksamheter under 1990-talet. Denna utveckling återfinns även bland affärssystem som ska stödja verksamheten. Processorienterade affärssystem har blivit en alltmer viktig del av företagets verksamhet. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilka faktorer affärssystemleverantörer anser vara viktiga för att kvalificera en kund. Undersökningen baseras på sju intervjuer hos fyra affärssystemsleverantörer. De faktorer som framkom kan delas in i tre olika typer av faktorer. Finansiella faktorer, relationsfaktorer och kundspecifika faktorer. Ytterligare ett resultat som framkom från det insamlade materialet var vilken påverkan en upphandlingskonsult har på dessa faktorer.

Dagens företag är i stort behov av information och därmed ett fungerande informationssystem. I samband med framtagande av ett informationssystem talas det ofta om egenutveckling eller anskaffning av ett standardsystem. Det uppstår dock situationer då företag väljer att uppgradera sitt befintliga affärssystem till en nyare version, och därmed slipper att egenutveckla eller nyanskaffa. Detta arbete syftar till att undersöka vilka faktorer en organisation fokuserar på vid versionsbyte. För att kunna besvara rapportens problemställning har intervjuer genomförts med fem olika företag som alla har erfarenhet av versionsbyte. Utifrån det material som samlats in i samband med intervjuerna anser författaren att ett tillfredsställande resultat nåtts. Det framtagna resultatet bidrar till att god kunskap nås om vilka faktorer det fokuseras på vid versionsbyte. I enighet med det förväntade resultatet har ett antal faktorer kunnat exemplifierats.

Det är viktigt för kunder och leverantörer inom IT-branschen att påvisa att en IT-investering leder till kundnytta. Detta arbete syftar därför till att se vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när kundnytta värderas vid ett systembyte. Resultatet visar att olika typer av nyttofaktorer uppkommer i olika situationer. Genom att utföra litteraturstudier, intervjuer och enkäter har det framkommit några viktiga aspekter som påverkar vilka nyttofaktorer som uppstår i en verksamhet vid ett systembyte. Dessa aspekter är vilken nivå i verksamheten som systemet är tänkt att stödja, vilken typ av system som ska anskaffas, hur långt organisationen kommit i sin IT-utveckling och vilken målsättning som finns med investeringen. Som ett resultat i detta arbete har också ett ramverk utformats, för att underlätta för organisationer att identifiera och värdera olika nyttofaktorer. Dessutom föreslås några lämpliga metoder som kan användas som hjälpmedel i processen att identifiera och värdera olika nyttofaktorer.

Dagens företag och organisationer blir alltmer beroende av informations- och kommunikationsteknologi. Att använda IT-stöd är ett måste för att klara av den hårda konkurrens som råder på marknaden. IT är för de allra flesta företag ett viktigt hjälpmedel. IT är av stor betydelse vid lagerstyrning, leverantörsanalyser, beställningssystem, produktionsstyrning, orderbehandling, datorstödd konstruktion, ruttplanering och projektplanering. I och med införsel av IT ökar sårbarheten på företaget och organisationer avsevärt. Därmed blir företag och organisationer alltmer sårbara vid driftstopp i dessa IT-stöd. Organisationer och företag vet oftast vad som händer och vilka avdelningar som påverkas vid ett driftstopp men inte hur de ska mäta konsekvenserna, exempelvis förluster i tid eller pengar. Detta arbete bygger på en undersökning som gjorts genom en fallstudie där intervjuer använts som teknik för att samla information. Totalt femton intervjuer har genomförts på två företag. Resultatet av undersökningen visar en framtagen metod som stöd vid mätning av konsekvenser vid driftstopp i ett företags eller organisations kritiska IT-system. Sammanfattningsvis innebär den framtagna metoden nya möjligheter inte bara för att mäta konsekvenser av driftstopp utan även möjligheten att kunna följa upp förändringar som görs i system, kunna jämföra olika system sinsemellan eller att kunna föra statistik på frekvensen kring antalet driftstopp samt kunna se hur allvarliga driftstoppen är grafiskt. Genom att göra schablonmässiga mallar för olika konsekvenser t.ex. olika typer av kostnader går dessa att integrera i metoden för att få fram olika typer av kostnader.

En trend på marknaden för affärssystem är att utveckla branschspecifika affärssystem, det vill säga system som är anpassade till affärsprocesserna inom en viss bransch. Eftersom det är affärsprocesserna i en verksamhet som affärssystemet ska stödja är det vid utveckling av affärssystem viktigt att kartlägga dessa processer. Detta arbete syftar till att undersöka vilka problem som kan uppstå i samband med processkartläggning vid utveckling av branschspecifika affärssystem. Vidare är arbetet begränsat till att endast behandla problem vad det gäller val, uppdelning och benämning av affärsprocesser. Arbetet har genomförts dels genom en fallstudie, dels genom intervjuer av leverantörer av affärssystem. Resultatet av detta arbete visar på problem med att avgöra hur många och vilka affärsprocesser som ska innefattas av affärssystemet. Vidare kan problem uppstå bland annat vad det gäller identifiering av huvudprocesser och antalet processnivåer som ska tillämpas. Problemen kring benämning av affärsprocesser visade sig vara av mindre omfattning, dock kan det finnas risk att benämningen avspeglar avdelningar inom verksamheter istället för affärsprocesser.

För ett företag eller en organisation kan det vara av stor vikt att kunna utvärdera en IT-investering då denna kan leda till nytta för organisationen. Ur kundens perspektiv är det viktigt att välja den investering som passar just deras organisation och därför är det viktigt med rätt information så att valet blir rätt. Därför är det viktigt att kunna identifiera de kriterier som företaget anser att en IT-investering ska uppfylla. Detta arbete inriktas därför till att undersöka vilka kriterier en IT-investering ska uppfylla för att skapa nytta för organisationen. Resultatet visar något olika kriterier uppkommit från de olika företagen som har undersökts. Genom att utföra litteraturstudier och enkätundersökning har det kunnat göras en jämförelse mellan de rådande åsikterna på företagen och det som litteraturen säger. Resultatet visar också att det finns ett antal anledningar till att byta/införa ett nytt affärssystem som är ganska lika mellan respondenterna. Vidare är de förväntningar som som finns på ett nytt affärssystem också relativt lika mellan de olika företagen som ingick i enkätundersökningen. Vidare i detta arbete ges en detaljerad beskrivning av en existerande modell som kan användas för att värdera nyttan av en IT-investering – PENG. Som resultat av detta arbete har de kriterier/mått som framkommit även kopplats till PENG-modellen, efter en jämförelse med litteratur.

Företagsförvärv har blivit en allt vanligare strategi för tillväxt hos företagen för att ta nya marknadsandelar och utöka sitt produktutbud. En allt vanligare problematik efter ett företagsförvärv är integrationen av ERP-system. Vårt syfte med studien är att öka företagens möjligheter att genomföra lyckade ERP-integreringar efter företagsförvärv. Genom att beskriva problematiken runt integrationer efter företagsförvärv, har vi identifierat utmaningar och föreslagit lösningar som kan öka företagens möjlighet att genomföra lyckade ERP-integreringar. Det har lett fram till problemformuleringen: Hur kan företag öka sina möjligheter att genomföra lyckade ERP-integreringar efter företagsförvärv? Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där sex konsulter med tidigare erfarenheter från integrationsprojekt intervjuades. Vi har utöver dessa intervjuer genomfört fem uppföljningsintervjuer där vi validerade vårt resultat. Denna studie har inga ambitioner att ge en fulländad bild av ämnesområdet kring ERP-integrationer. Istället kommer vi utifrån befintlig litteratur och insamlad empiri presentera slutsatser adresserat till projektledningen av ERP-integrationer. Studiens resultat består av sex olika utmaningar som är: bedöma omfattning, skapa enhetlig målsättning, skapa förändringsklimat, integrera företagskulturer, genomföra kunskapsöverföring och genomföra återkoppling tillsammans. Vi ger även förslag på lösningar för hur det går att hantera dessa utmaningar.

När organisationer inför ett nytt affärssystem i verksamheten behöver organisationerna kunna bedöma effekterna av införandet. Effekterna kan bedömas genom att utvärdera de mål som definierats inför projektet. Det finns utmaningar gällande arbetet med att utvärdera målsättningar med ett affärssystemsinförande. Organisationer misslyckas med att realisera definierade mål med projektet och processen att utvärdera målsättningarna ses som komplex. En litteraturstudie har genomförts för att beskriva organisationers arbete med att definiera och utvärdera mål med ett affärssystemsinförande. Empiriskt underlag har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie för att få kunskap och bidra till förståelse för hur organisationer i praktiken arbetar med utvärdering av målsättningar efter systeminförandet. Studien syftar till att bidra med kunskap och skapa ökad förståelse för hur organisationer faktiskt arbetar med att definiera mål vid införanden av affärssystemoch hur organisationer utvärderar målen. Studiens resultat visar att organisationer inte arbetar med att definiera mål och utvärdering av målen enligt litteraturens metoder och tillvägagångssätt. Därmed presenteras organisationers alternativaarbetssätt för att bedöma ett affärssystemsinförande.

Affärssystem är ett fenomen som genomsyrar den moderna organisationen genom att vara en länk mellan dess olika avdelningar. Att införa ett affärssystem medför en förändring av människors arbetssätt. Det finns mycket forskning och flera teorier om hur ett affärssystemsprojekt bör genomföras för att minimera riskerna som förändringen medför. Fokus på merparten forskning och teoribildning grundar sig emellertid i framgångsfaktorer för planering och införande av affärssystem, vilka ofta begränsas till projektteam och ledningens roller. Detta trots att slutanvändaren är den huvudsakliga mottagaren av produkten - affärssystemet - samt att de missnöjen som uppstår i själva verket härrör från slutanvändarnas sida. Det saknas forskning kring hur slutanvändarens roll kan och bör beaktas i hela affärssystemsprojektet från ett användbarhetsperspektiv. Med andra ord, vad det är som bidrar till att ett affärssystem blir accepterat snarare än förkastat av sina slutanvändare, vilket har gett syftet med denna uppsats - att identifiera dessa faktorer. I syfte att framställa faktorerna som leder till acceptans av affärssystem från ett användbarhetsperspektiv, har utifrån tidigare forskning kring affärssystem framställts en analysmodell. Denna analysmodell framställer en rad faktorer som ses potentiellt bidragande till acceptans. Relevansen som hos dessa faktorer har prövats i en enkätundersökning riktad mot slutanvändare inom olika företag och branscher. Även om enkätundersökningens räckvidd och totala svarsmängd begränsades av den rådande pandemin i landet och omvärlden, gavs av respondenterna empiriska bevis på att acceptansen av affärssystem till stor del bygger på slutanvändarnas attityd. Denna attityd i sin tur har visat sig påverkas positivt och negativt av ledningens agerande. Slutanvändare som fick möjlighet att påverka affärssystemsprojektet och hade en närmare relation till ledningen beskrev ett positivare porträtt av vad affärssystemet innebar för dem. Vidare förekommer att kunskapsnivå och kunskapsvariation är långt viktigare än utvecklad expertis inom en specifik domän. Genom att se dessa tre faktorer, attityd, ledningens agerande och kunskapsnivå som en utgångspunkt, kan framtida forskning eventuellt vidareutveckla användbarhetsperspektivet för utökad acceptans av affärssystem.