Affärssystem är ett relativt nytt och outforskat ämne. Därför tyckte vi att det verkade intressant att ta reda på lite mer om ämnet. Affärssystem är standardiserade verksamhetsövergripande systemstöd och en integrerad del av företaget. Vi valde att fokusera oss på upphandlings- och implementeringsprocessen av ett affärssystem på grund av att det är den avgörande fasen för ett affärssystems vara eller icke vara. I vår uppsats har vi valt att undersöka hur upphandlings- och implementeringsprocessen på Stora Enso sett ut. De har under årets början (2007) infört ett nytt affärssystem (SAP/R3) i sin verksamhet. Vi ville ta reda på hur de gick tillväga för att få in systemet på bästa sätt. Likaså har vi valt att ta reda på hur utbildningen av slutanvändarna på företaget har fungerat. Syftet med uppsatsen är att försöka ge företag, som ska implementera ett nytt affärssystem i sin organisation, ett underlag och stöd. Vi vill också visa på vad som är viktigt att tänka på samt vilka delar det är värt att lägga större vikt vid. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod. För att kunna genomföra vår analys har vi intervjuat två personer på Stora Enso som varit delaktiga i projektet för det nya affärssystemet. Den empiri vi tagit fram har vi så småningom sammankopplat i analysen med rådande teori inom ämnet. Vår slutsats visar att om de delaktiga involveras så tidigt som möjligt underlättas införandet av affärssystemet. Det är också viktigt med en bra kommunikation på företaget, likaså ger väl utarbetade strategier och genomförda planeringar att implementeringen underlättas. Till sist är det viktigt att företaget har de resurser som krävs samt att de lägger stor vikt vid utbildningen av slutanvändarna, vilket har varit en brist hos Stora Enso.

Management accounting is performed with the support of enterprise resource planning (ERP) systems. Because of their integrated design and use of joint databases, such systems are often said to present companies with various opportunities for improving operations. In practice, however, difficulties have been encountered in attempting to realize these promised opportunities. Research into the ERP implementation process has explained these problems in terms of a tendency of companies to preserve the status quo instead of realizing change, or as representing the unintended consequences of ERP implementation. However, existing studies are limited in several respects. They define the implementation process as separate, unconnected to the process by which the ERP system was evaluated and chosen in the first place. Furthermore, they limit the process by analyzing it in terms of norms and rules, or power, or as solely cognitive, instead of defining it as complex, comprising all these dimensions at once. A final limitation is that the organization is often defined as a harmonious unit, lacking internal conflict or opposition; if internal conflict is taken into account, it is considered to occur only between different professions in the company, for example, production staff as opposed to accountants. These limitations constrain our knowledge of management accounting change in the setting of ERP systems. The objective of this empirical study is to enhance our knowledge of how a company – consisting of actor groups having different interests and purposes – chooses and implements an ERP system. The study defines this as a structuration process, with a duality between structure and action. Change and stability are co-existent. Social structures are defined as three-dimensional structures in which participation, images of IT systems, and conceptions of IT use as norms are simultaneously present in agency (i.e., speech and behaviour). The actor groups are defined as secondary groups, formal relationships existing between their members. The objective of the study is to create a deeper understanding of how social structures influence the process. A longitudinal case study examined a manufacturer having three distinct business areas. Material was collected mainly through interviews and observation, by also by examining documentation. The use of an abductive approach, aiming to improve theory, resulted in a detailed proposal as to how to operationalize the three modalities of the structuration model. The search for deeper knowledge resulted in the identification of six actor groups and several propositions as to how social structures influence the process. The concepts of uncertainty and practical experience were found to be especially important.

Denna litteraturstudie undersöker affärssystemens effekt på ekonomers ändrade roller. Syftet är att skapa en översikt över vad som tidigare skrivits om effekterna för ekonomer vid implementering av ett affärssystem. Avsikten är att skapa en förståelse för vad tidigare forskning bidragit med och därmed få en bättre bild om vad det skulle kunna forskas mer om. För att få en översikt över tidigare forskning samlades artiklar inom detta ämne från vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna delades in efter val av metod och huvudgrupperingen var ”studier med case” och ”studier utan case”. Studien har lett till slutsatsen att nuvarande forskning endast visar på begränsade förändringar för ekonomerna. Detta tror vi kan bero på att deras roller påverkas av mer än endast affärssystemet, till exempel externa konsulter. Tidigare forskning har fokuserat på att studera ändringar som uppstår i direkt anslutning till implementeringen av affärssystemen. Förslag till vidare forskning är att studera de långsiktiga effekterna av implementeringen av affärssystem samt se vilken inflytelse andra faktorer än affärssystemet har för ekonomernas ändrade roller.

Majoriteten av medelstora till stora verksamheter använder sig i dag av IT-system vars syfte är att stödja verksamheten vid t.ex. lagerhantering, fakturering och informationshantering. Ett sådant IT-system som används inom en affärskontext benämns ofta som ett affärssystem. För att kunna säkerställa att affärssystemet stödjer verksamhetsmålen bör det stödja de handlingar som existerar inom verksamheten. Ett affärssystem med dålig handlingsbarhet kommer få det svårt att stödja de processer som existerar inom verksamheten då dess användare kommer få det svårt att uppnå de mål som har satts av verksamheten. Metodmässig handlingsbarhet är därför ett väldigt viktigt perspektiv vid utvärdering och utveckling av affärssystem då det är helt avgörande gällande hur handlingsbart affärssystemet kommer bli för dem som arbetar samt den nytta det kommer bidra med till verksamheten. Syftet med uppsatsen har därför varit att fördjupa mig inom ämnet handlingsbarhet. Jag har gjort detta genom att utföra en utvärdering på ett större affärssystem för att sedan reflektera över vad det var som fungerande bra och vad som skulle kunna förbättras gällande den teori som existerar inom metodmässig handlingsbarhet. I studien har jag kommit fram till att utvärderingar med hjälp av metodmässig handingsbarhet är ett krävande arbete då handlingsbarhet som metodverktyg inte är helt färdigutvecklad och kräver ytterligare forskning innan det kan ses som en komplett utvärderingsmetod.

Effektivisering av datastöd i mindre entreprenadföretag

Detta arbete är en studie som jämför två olika förändringsprocessers kommunikationsstrategier. De båda förändringsprocesserna skedde i ABB och handlade om byte av affärssystem till SAP. Vi jämför de båda fallen med varandra samt med teorier som rör förändringsstrategier, kommunikationsstrategier och kommunikation. Resultatet blir utifrån detta en egen framtagen kommunikationsstrategi som är avsedd att passa liknande framtida förändringsprocesser i ABB.

I denna uppsats utvecklar vi ett ramverk för verksamhetsförbättring genom attvisa på att vid organisering av en verksamhet strävar organisationer efter att uppnå flexibilitet och stabilitet. Flexibilitet syftar till förmågan att vara lättföränderlig, att kunna anpassa sig till nya situationer. Stabilitet innebär förmågan att kunna undvika osäkerhet och generera resurser som ingen annan kan efterlikna. Affärssystem är en del av organisering och viljan att uppnå stabilitet och flexibilitet. Vi relaterar den organisatoriska strävan till processförbättring som är ett viktigt inslag för organisationer. Då affärssystemet är starkt kopplat till processerna finns det ett värde att hämta genom att analysera relationen process och affärssystem. Därför skapar vi i denna uppsats ett ramverk som analyserar kopplingen mellan affärssystem och processer. Ett ramverk som förhoppningsvis kan vara till nytta för organisationer vid arbetet med processförbättring, men även resultera i ett bidrag till informatikämnet. För att kunna skapa ett ramverk har vi använt oss av modeller från andra områden främstinom marknadsföring. Vi identifierar olika teman från dessa modeller som vi ser som viktiga vid skapandet av ett ramverk. Vi gör samtidigt en särskiljning mellan ramverk och metodologi. Detta leder till framtagandet och byggandet av vårt egna ramverk. Ramverkets hållbarhet och validitet testas empiriskt hos Landstinget i Östergötland. Resultatet av studien visar på att det i organisationer kan finnas ett behov av ett ramverk för analys inför processförbättring och verksamhetsförbättring. Vi visar därför på hur vårt ramverk kan uppfylla behovet genom att fokusera på processerna och systemet vid effektivisering av verksamheten. Således visar vårt ramverk goda tendenser för att ligga till grund vid processförbättring och effektivisering.

No description available.

Affärssystem är idag mer aktuellt än någonsin. Behovet av snabbare och mer uppdaterad informationsdelning för att stödja integrationen i ett företag har visat sig vara en av de främsta anledningarna till att efterfrågan på affärssystem ökar. Ett affärssystem kan förbättra ett företags förmåga att känna av marknadsförändringar. Även om affärssystem ökar inom detaljhandeln är forskning om affärssystem i detta sammanhang begränsat. Arbetet inleddes med datainsamling. Därefter gjordes empiriska iakttagelser. Genom fallstudien undersöktes vilka krav som företag i modebranschen har på ett affärssystem jämfört med andra företag i andra branscher. Sedan undersöktes vilka problem som finns med affärssystemen hos företagen samt vad dessa problem beror på. Syftet var att ta reda på vilka specifika krav företag i modebranschen har på ett affärssystem och vilka eventuella problem som finns med systemen samt att hitta möjliga orsaker till att dessa problem uppstår. Fallstudierna utfördes genom intervjuer med nyckelanvändare av affärssystem eller med personer som är väl insatta i affärssystemet. Intervjuerna gjordes via telefon och på plats hos företagen. Svaren från intervjuerna sammanställdes, analyserades och ställdes mot varandra och mot teorin. Klädföretag har tio specifika krav på ett affärssystem som bland annat innefattar varianthantering, hantering av överinleveranser och underinleveranser, hantering av PDM-funktion samt sortiment och packhantering. Resultatet visade att de affärssystem och systemlösningar som de intervjuade företagen har uppfyller de specifika krav som klädföretag har på ett affärssystem. Dock finns det flera problem med affärssystemen och systemlösningarna som inte är specifika för branschen. Problemen handlar framförallt om integration, komplexitet, utveckling och anpassning samt implementeringen.

Denna uppsats handlar om hur ledaren kan motverka negativa attityder hos medarbetarna under ett planerat förbättrings- och förändrings arbete i ett affärssystem. De flesta företag har någon form av förbättrings- eller förändringsarbete eftersom det kontinuerligt sker förändringar i företagen. Litteraturen visar att det ofta är förekommande att det i samband med en planerad förändring uppstår någon form av motstånd hos medarbetarna. Cirka 80 procent av medarbetarna upplever förändringar som hot och bara cirka 20 procent av medarbetarna ser förändringen som en möjlighet. Negativa upplevelser kring förändringar får ofta större genomslagskraft än de positiva. Det förekommer olika typer av motstånd och det initiala motståndet uppkommer redan när ledaren har introducerat tankarna kring den kommande förändringen. Det är därför viktigt för ledaren i förändringsprocessen att motverka medarbetarnas negativa attityder så att förändringen kan implementeras på ett effektivt och positivt sätt. Detta leder till följande frågeställning: Vad kan en ledare göra för att motverka negativa attityder hos medarbetarna inför en förändring i ett affärssystem? Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning på ett företag i Ängelholm där både ledare och medarbetare intervjuades med hjälp av en intervjuguide som skapades efter den teoretiska referensramen. Denna kvalitativa udersökning gör det möjligt att fördjupa sig i svaren som respondenterna ger. Den teoretiska referensramen är uppbyggd med hjälp av vetenskapliga artiklar och böcker. Empirin som uppkom från intervjuerna analyserades mot den teoretiska referensramen och därifrån skapades vår slutsats. Resultatet är att de faktorer som nämns i den teoretiska referensramen, ledarskapet, vision och mål, kommunikation och information, motivation, delaktighet och engagemang spelar en stor roll samt att planeringen var en avgörande faktor. Utifrån dessa faktorer har en modell skapats för ledaren. När ledaren önskar motverka negativa attityder hos medarbetarna inför en planerad förändring så kan denna modell användas som en vägledning.