No description available.

Background: Previous research has shown that an expectation gap exists between the public and auditors. It has also shown that there is a strong link between the expectation gap and in detecting fraud. Like the public's expectations, there is an imbalance between the authorities and auditors' expectations of the auditor's role. They expect more from the auditors than the auditors think they can provide. This leads to disagreement between the parties. When the auditor has expectations that do not correspond to what the auditor considers to be their role, they end up in a role conflict. The authorities' interest in using the auditor as a law enforcement actor can be a contributing factor to the expectation gap, as the legislation lacks clear guidance and it creates scope for authorities to formulate their own expectations. Based on all of the above, it is interesting to investigate how the Swedish Tax Agency and the economic crime authority view the auditor's responsibility in detecting fraud. Questions: How do authorities view the auditor’s responsibility in detecting fraud? Purpose: The purpose of the essay is to investigate how Ekobrottsmyndigheten (the economic crime authority) and Skatteverket (the swedish tax agency) view the auditor’s responsibility in detecting fraud. The intention is to explain and describe what expectations these authorities have of the auditor in detecting fraud. Method: A qualitative method has been applied in this essay where data collection happened through five semi-structured interviews with people from a certain authority. A strategic selection was made where informants were chosen due to their specific workplace, which is either the Economic Crime Authority or the Swedish Tax Agency. Results and conclusion: The results show that the authorities look at the auditor's role according to legislation, thus no expectation gap arises. The authorities do not expect the auditor to actively seek or look for financial crime or be held liable for financial scandals without cause. On the other hand, the authorities consider that the auditor is an important player in reducing financial crime and expect the auditor to fulfill his reporting obligation when fraud is discovered. / Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att ett förväntningsgap existerar mellan allmänheten och revisorer. Det har även visat att ett starkt samband finns mellan förväntningsgapet och i att upptäcka bedrägerier. Likt allmänhetens förväntningar finns det en obalans mellan myndigheterna och revisorer förväntningar på revisorns roll. De förväntar sig mer från revisorerna än revisorerna tror de kan tillhandahålla. Detta leder till oenighet mellan parterna. När revisorn har förväntningar som inte stämmer överens med vad revisorn anser är deras roll hamnar de i en rollkonflikt. Myndigheterna intresse i att använda revisorn som brottsbekämpande aktör kan vara en bidragande faktor till förväntningsgapet eftersom lagstiftningen saknar tydlig vägledning och det skapar utrymme för myndigheter att formulera egna förväntningar. Med utgångspunkt av ovanstående är det intressant att utreda hur Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Problemformulering: Hur ser myndigheter på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket, ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Avsikten är att förklara och beskriva vilka förväntningar dessa myndigheter har på revisorn i att upptäcka bedrägerier. Metod: En kvalitativ metod har tillämpats i denna uppsats där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem personer från myndigheter. Ett strategiskt urval gjordes där informanterna valdes med anledning av deras specifika arbetsplats, vilket är antingen Ekobrottsmyndigheten eller Skatteverket. Resultat och slutsats: Resultatet visar att myndigheterna ser på revisorn roll enligt lagstiftning därmed uppstår inte förväntningsgap. Myndigheterna förväntar sig inte att revisorn aktivt ska söka eller leta efter ekonomisk brottslighet eller hållas ansvariga för finansiella skandaler utan grund. Däremot anser myndigheterna att revisorn är en viktig aktör i att minska ekonomisk brottslighet och förväntar sig att revisorn uppfyller sin anmälningsskyldighet när bedrägerier upptäcks.

Bakgrund: Idag pågår en debatt om huruvida gränsvärdena för revisionsplikt ska höjas eller sänkas. FAR, enda branschorganisationen för revisorer, hävdar att revisionsplikten i de minsta aktiebolagen borde återinföras. Som stöd för detta har de en rapport från Riksrevisionen som visar att effekterna av intentionerna med avskaffandet av revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i stort har uteblivit och att det istället fått negativa konsekvenser. Samtidigt hävdar flera bransch- och företagarorganisationer att Sverige kan hantera småföretagens redovisning utan att återinföra revisionsplikten och anser snarare att gränsvärdena bör höjas. Eftersom nästan alla Sveriges företag är småföretag med färre än tio anställda där ägare och ledning är samma person menar de att behovet av en oberoende kontrollfunktion som revision saknas. Det är tydligt att nuvarande situation inte är önskvärd. De mindre företagen har behov av tjänster som möjliggör att de kan utnyttja sina resurser på bästa sätt samtidigt som staten har behov av att säkerställa att lagar efterföljs, att skatt inte undandras och att ekonomisk brottslighet förhindras. Frågan kvarstår hur dessa båda behov bemöts på bästa sätt. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva yrkesverksamma revisorers syn för att identifiera hur hög redovisningskvalitet kan upprätthållas utan revision och revisionsplikt som den är utformad idag, så att redovisningen fortfarande blir tillförlitlig. På så sätt syftar vi till att öka lagstiftares och standardsättares förståelse för hur lagar och standarder ska utformas så att detta kan uppnås. Metod: I studien har en kvalitativ metod använts med utgångspunkt i en abduktiv forskningsansats. För att kunna besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer av åtta stycken yrkesverksamma revisorer på både större och mindre revisionsbyråer i Skaraborg genomförts. Slutsats: Studien visar att någon form av granskning/kontroll kan behövas i mindre företag för att hög redovisningskvalitet ska kunna upprätthållas utan revision. I de allra minsta företagen verkar behovet av rådgivning och fokus på att redovisningen är rätt gjord kunna vara mer viktig än en helt oberoende revision. Denna uppfattning är mest framträdande bland revisorer från mindre revisionsbyråer. Befintlig revisionsstandard resulterar i för mycket dokumentation och checklistebaserat fokus i de mindre företagen varvid större fokus borde läggas på revisorns professionella omdöme, för att revisionen ska bli kostnadseffektiv. / Background: There is an ongoing debate whether or not the thresholds for mandatory audit in Sweden should be increased or decreased. FAR, the only trade association for auditors claims that the mandatory audit for the smallest companies should be reinstated. In support of their positions, they have a report from the Swedish National Audit Office which shows that the effects of the intentions with the abolition of the mandatory audit for the smallest companies have failed in general, and that it instead has had negative consequences. At the same time, several trade associations claim that Sweden can handle the small companies accounting without reinstating the mandatory audit and rather that the mandatory audit thresholds should be increased. Since most of Sweden’s companies are small companies with fewer than ten employees where the owner and management is the same person, they claim that there is no need for an independent control function as the audit. It is clear that the current situation is not desirable. Small companies need services which enable them to utilize the resources in the best possible way, whereas the government needs to ensure that laws are followed, tax is not avoided and that economic crime is prevented. The question remains how these two needs are best addressed.        Purpose: The purpose of this study is to describe professional auditors’ view in order to identify how high accounting quality can be maintained without the audit and the mandatory audit in its current form and still maintain the reliability of the accounting. In this way we aim to increase legislators’ and standard setters’ understanding on how laws and standards should be designed in order to achieve this. Method: In this study, a qualitative method based on an abductive research approach has been used. In order to answer the research questions of the study, semi structured interviews of eight professional auditors in Skaraborg, Sweden have been conducted at both smaller and larger audit firms.    Conclusion: The study shows that some form of review/control may be needed in smaller companies in order to maintain high accounting quality without auditing. In the smallest companies the need for advice and focus on that the accounting is done correctly seems to be more important than a completely independent audit. This view is most prominent among auditors from smaller auditing firms. Existing auditing standard results in too much documentation and checklist-based focus in smaller companies, wherein greater emphasis should be placed on the auditor’s professional judgment in order for the audit to be cost-efficient.

Till följd av den världsomställande Covid-19-pandemin rekommenderas att alla som kan bör arbeta hemifrån. Detta har i sin tur medfört omställningar och inte minst för arbetsmiljön. Arbetsgivaren har inte i samma utsträckning kontroll över hur arbetstagarens arbetsmiljö ser ut, vilket i sin tur medför olika komplikationer. I denna studie har tjänstemän inom revisionsbranschen undersökts då de tillhör en bransch som behövt genomföra anpassningar samt omställningar till följd av Covid-19. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning övergången till distansarbete påverkat medarbetares upplevda motivation och produktivitet då de ålagts att arbeta hemifrån. Förhoppningen är att resultatet ska generera ett underlag för företag i skapandet av nya rutiner då kontorsanställda förväntas arbeta mer på distans i framtiden. I denna studie har en kvantitativ metod tillämpats med hjälp av en enkätundersökning som skickats ut till tjänstemän inom revisionsbranschen. Inom enkäten har operationaliserade frågor från tidigare forskning ställts gällande upplevd motivation och produktivitet. Resultatet från denna studie visar på att ökat distansarbete inte med säkerhet påvisar en effekt på upplevd motivation och produktivitet. Däremot påvisas ett svagt samband utifrån enstaka motivation och prestationsfaktorer. Till följd av att majoriteten av faktorerna inte visar ett signifikant samband, går det inte att förklara att antalet dagar tjänstemän inom revisionsbranschen arbetar hemifrån har en effekt på helhetsupplevelsen av motivations- och produktivitetsförändringar. Studien visar att upplevd motivation och produktivitet inte påverkar medarbetare i större utsträckning vid distansarbete. De faktorer som medarbetare upplevt förändrats är arbetsbelastning, kreativitet och hur mycket arbete som blir utfört. Även återkoppling från kollegor anses viktigare under distansarbete. Respondenternas svar skiljer sig till viss del, vilket kan påverkas av individuella faktorer. / As a result of the worldwide Covid-19 pandemic, everyone who has the ability is recommended that they work from home. This has led to adjustments for the work environment. The employer does not have the same control over what the employee's work environment looks like, which in turn leads to various complications. In this study, workers in the auditing industry have been chosen to be examined, as they belong to an industry that has had to carry out adaptations and adjustments as a result of Covid-19 pandemic. The purpose of this study is to examine the extent to which the transition to telework has affected employees' perceived motivation and productivity when they were required to work from home. The hope is that the result will generate a basis for companies in the creation of new routines as office employees are expected to work more remotely in the future. A quantitative method has been applied in this study, through a survey that has been sent to employees in the auditing industry. In this survey were operationalized questions from previous research asked, regarding perceived motivation and productivity. The results from this study show that increased telework does not reliably demonstrate an effect on perceived motivation and productivity. A weak connection is demonstrated based on individual motivational and performance factors. Due to the fact that the majority of the factors do not show a significant relationship, it is thereby not possible to explain that the number of days during telework in the auditing industry has an effect on the overall perceived motivation and productivity. The study shows that teleworking does not affect employees' perceived motivation and productivity. The factors that have been experienced as changed are workload, creativity and the experience of how much work that gets done. Feedback from co-workers is also considered more important during telework. The answers from the survey vary to some extent which may be caused by individual factors. The language in this following study is written in Swedish.

Syfte: Syftet med studien är att analysera och förklarar vilka faktorer som påverkar antalet problemområden som revisorn identifierar i form av Key Audit Matter-anmärkningar. Studien undersöker om den nya regleringen som ökar kravet på revisorerna, kan hitta samband mellan antalet KAM-anmärkningar i revisionsberättelsen och andra oberoende variabler. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och tillämpar en deduktiv ansats, där fyra hypoteser framställs för att besvara studiens syfte. Urvalet består av 1162 svenska börsnoterade företag. För att genomföra studien har databasen Thomson Reuters Eikon använts, och data har insamlats från respektive företags årsredovisningar. Data har sedan analyserats genom deskriptiv statistik, korrelationsanalys samt en multivariat regressionsanalys.Resultat och slutsats: Studien påvisar att åtta statistiskt signifikanta samband kan fastställas. Det första är medelvärdet av antal KAM mellan åren 2016 och 2020. Detta bekräftas även med en signifikant skillnad över tid i antal KAM-anmärkningar.Testvariablen ägarkoncentration och kontrollvariablen revisionskostnad, har en signifikant betydelse och säkerställer att det finns ett samband som påverkar antaletKAM-anmärkningar. Detta innebär att företag med högre ägarkoncentration, även får färre KAM-anmärkningar. De kvarvarande tre testvariabler som har testats, påvisar intenågra särskilda signifikanta resultat och det kan därför inte säkerställas att det finns ett samband.Examensarbetets bidrag: Studiens praktiska bidrag riktar sig främst till kapitalmarknaden och intressenter av företagen, för att ge en insikt i faktorer som kan påverka revisionen. Det kan även vara av intresse för “the Big 4” revisionsbyråerna, för att få en inblick i hur revisionen går till väga, för att exempelvis bedriva fortsatt forskning inom området.Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning skulle kunna utöka undersökandet till en större marknad och inte enbart granska svenska företag noterade på Stockholmsbörsen. Förslagsvis skulle även en liknande undersökning vara lämpligt att genomföra vid ett senare skede, då ISA-701 har etablerats i en större utsträckning, för att således undersöka huruvida resultaten förändras över en längre tid. / Aim: Audit reporting and its significance has been criticized for being toostandardized which has raised debate regarding its credibility and transparency. To resolve this issue a new auditing standard ISA-701 was implemented, to enhance the tangible data reported by auditors. The purpose of the study is to analyze and explain the factors that affect the number of problem areas that the auditor identifies in the form of Key Audit Matters. The study examines whether this new standard, which increases the requirement for auditors, can find a correlation between the number of KAMs in the auditor's report and other independent variables.Method: The study is of a quantitative nature and applies a deductive approach, where four hypotheses are presented to answer the purpose of the study. The sample consists of 1162 Swedish listed companies. To carry out the study, the Thomson Reuters Eikon database has been used, and data has been collected from each company's annual reports. Data were then analyzed through descriptive statistics, correlation analysis and a multivariate regression analysis.Result and Conclusions: The results show that eight statistically significant relationships can be established. The first is the average value of the number of KAM between the years 2016 and 2020. This is also confirmed with a significant difference over time in the number of KAM remarks. The test variable ownership concentration and the control variable audit cost, have a statistical significance and ensure that there is a correlation that affects the number of KAM remarks. This means that companies with a higher concentration of owners receive fewer KAM remarks. The remaining three test variables that have been tested do not show any particularly significant results and it can therefore not be ensured that there is a correlation.Contribution of the thesis: The study's practical contribution is aimed primarily at the capital market and stakeholders of companies, to provide an insight into factors that may affect the audit. It may also be of interest to “the Big 4” audit firms, to get an insight into how the audit proceeds, for example to conduct further research in the field.Suggestions for future research: Further research could be to expand to a larger market and not only examine Swedish companies listed on the Stockholm Stock Exchange. We suggest that a similar study could be carried out at a later stage, when the ISA-701 standard has been established to a greater extent, in order to examine whether the results changes over a longer period.

In this study, I investigate the effect of auditor-provided tax services (ATS) on firms’ levels of book-tax differences and investors’ mispricing of book-tax differences. The joint provision of audit and tax services has been a controversial issue among regulators and academic researchers. Evidence on whether ATS improve or impair the overall accounting quality is inconclusive as a result of the specific testing circumstances involved in different studies. Book-tax differences capture managers’ earnings management and/or tax avoidance intended to maximize reported financial income and to minimize tax expense. Therefore, my first research question investigates whether ATS improve or impair audit quality by examining the relation between ATS and firms’ levels of book-tax differences. My results show that ATS are negatively related to book-tax differences, suggesting that ATS improve the overall audit quality and reduce aggressive financial and/or tax reporting. My second research question examines whether the improved earnings quality for firms acquiring ATS leads to reduced mispricing of book-tax differences among investors. Recent studies document that despite the rich information about firms’ future earnings contained in book-tax differences, investors process such information inefficiently, leading to systematic pricing errors among firms with large book-tax differences. My empirical evidence indicates that ATS mitigate such mispricing, with pricing errors being lower among firms acquiring ATS compared with firms without ATS. Collectively, these results support the notion that ATS improve audit quality through knowledge spillover. Moreover, the improved earnings quality among firms acquiring ATS in turn helps reduce investors’ mispricing of book-tax differences.

Det finns tydliga riktlinjer för hur en förväntas uppföra sig som revisor. Dessa riktlinjer harmed tiden omvandlats till ritualer i syfte att underlätta revisorerna i deras arbete. Dethuvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka hur revisorer upplever förändringar irevisionsritualer som föranletts av digitaliseringen. Detta då yrkesverksamma inom branschenvittnar om hög arbetsbelastning är det av yttersta vikt för organisationer att förstå hurrevisorer reagerar på olika förändringar som påverkar deras arbetsrutiner. Då revisorernavittnar om att de använder dessa ritualer och i viss utsträckning är beroende av dem för attoptimera sina arbetssätt för att klara av denna höga arbetsbelastning blir det viktigt att forskai hur revisorerna påverkas av att dessa förändras. Tidigare forskning behandlarrevisionsritualer och hur dessa förändras som en konsekvens av digitaliseringen men detsaknas forskning kring hur revisorerna upplever dessa förändringar. Genom att använda en kvalitativ forskningsdesign och semistrukturerade intervjuer sominsamlingsmetod av empiri har vi fått en djupare förståelse över hur revisorer upplever dessaförändringar i ritualer. Med hänsyn till vårt analysverktyg har vi delat upp ritualernashuvudsakliga funktioner i tre kategorier, dessa är: Stabilitet, Gemenskap och Identitet.Stabilitet är huvudsakligen känslan av trygghet och förtroende. Gemenskap är huvudsakligenhur revisorerna framställs som en sammanhängande grupp som följer specifika normer.Identitet är i många fall hur revisorer bör agera eller beteende som exempelvis språkbruk ellerklädsel. Studien kan konkludera att revisionsritualerna har i många fall förändrats på grund avimplementering av olika digitala verktyg i revisorns arbetslåda. Revisorerna uppger bådepositiva och negativa upplevelser med att deras arbetssätt har förändrats på grund avdigitaliseringen. Vi lade även märke till, vilket förespråkar vidare forskning inom ämnet, attmajoriteten av revisorerna inte är medvetna om dessa ritualer. Vi anser att det föreligger storoutnyttjad potential i att medvetandegöra revisorerna om dessa ritualer för att genom att varamedveten om dessa kan en också optimera dem utefter egna personliga behov. / There are clear guidelines for how one is expected to behave as an auditor. Over time, theseguidelines have been transformed into rituals in order to facilitate the auditors in their work.The main purpose of this study is to investigate how auditors experience changes in auditrituals brought about by digitization. As professionals in the industry testify to highworkloads, it is of the utmost importance for organizations to understand how auditors reactto various changes that affect their work routines. As the auditors testify that they use theserituals and to a certain extent depend on them to optimize their working methods to cope withthis high workload, it becomes important to research how the auditors are affected by thesechanges. Previous research deals with audit rituals and how these change as a consequence ofdigitalization, but there is a lack of research on how auditors experience these changes. By using a qualitative research design and semi-structured interviews as a collection methodof empirical evidence, we have gained a deeper understanding of how auditors experiencethese changes in rituals. With regard to our analysis tool, we have divided the main functionsof the rituals into three categories, these are: Stability, Togetherness and Identity. Stability ismainly the feeling of security and trust. Togetherness is mainly how the auditors areportrayed as a cohesive group that follows specific standards. In many cases, identity is howauditors should act or behavior such as language or dress. The study can conclude that auditrituals have changed in many cases due to the implementation of various digital tools in theauditor's workbox. The auditors state both positive and negative experiences that their way ofworking has changed due to digitization. We also noticed, which advocates further researchon the subject, that the majority of auditors are not aware of these rituals. We believe thatthere is great untapped potential in making auditors aware of these rituals because by beingaware of them one can also optimize them according to one's own personal needs.

Tidsbudgetering är ett styrverktyg som används inom revision för att planera och budgetera revisionen. Detta har i tidigare forskning haft ett kritiskt perspektiv och belystunderrapportering av tid. Den ökade kommersialismen har resulterat i snävare budgetar, samtidigt som kraven på att ett effektivt och kvalitativt arbete utförs kvarstår. Negativa effekter har uppstått för anställdas fortlevnad inom branschen, specifikt för att behålla kvinnor inom yrket. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om revisorsassistenters förståelse om tidsstyrning och rådande strukturer inom revision. Tio intervjuer har genomförts där fem kvinnliga respektive fem manliga revisorsassistenter har tillfrågats vilket utgör vår empiri. Uppsatsens resultat uppmärksammar en förmildrande effekt i en informell struktur utanför hierarkin som förekom hos revisionsbyråerna. I denna struktur upplevde de anställda en lättsamhet att prata med vem som helst, oavsett rang i hierarkin. Vidare skapades en tydlig genomgående lagkänsla mellan alla nivåer, som betonades vara en nyckel till att snabbt kunna lösa problem och lära av varandra för att kunna hålla sig inom tidsbudgeten. Framför allt minskades den upplevda tidspressen, som orsakades av tidsbudgetens utformande. Upplevelsen av förutsättningarna att avancera inom revision skilde sig inte åt i den utsträckning som på förhand målats upp. Trots det kunde en varsamhet utläsas hos de kvinnliga revisorsassitenterna. Detta eftersom deras framtidstro inom revisionsyrket oftast kolliderade med viljan att skaffa familj, som medförde en känsla av att ett val behöver göras. Det är något som kan liknas vid tidigare studiers redogörelse för kvinnors vision om framtiden inom revisionsyrket. Detta kan samtidigt visa att förutsättningarna upplevs mer jämlika. Underrapportering av tid upplevs genomgående som något negativt. Fenomenet förekommer i mindre utsträckning av både manliga och kvinnliga respondenter. Det finns förväntningar och en press att leverera som leder till att revisorsassistenter känner att tiden inte räcker till. Utöver detta upplevs en otillräcklighet att inte lyckas prestera lika bra som alla andra, vilket gör att underrapportering av tid förekommer. / Time budgeting is a management tool used in auditing to plan and budget the audit. In previous research, this has had a critical perspective and highlighted underreporting of time. The increased commercialism has resulted in tighter budgets, while the demands for efficient and qualitative work to be carried out remain. Negative effects have occurred for employee retention within the sector, specifically for retaining women in the profession. The purpose of this essay is to increase knowledge of auditing assistants' understanding of time management and the prevailing structures within auditing. Ten interviews have been conducted where five female and five male audit assistants have been inquired, which constitutes our empirical data. The paper's results draw attention to a mitigating effect in the form of an informal structure outside of the prevailing hierarchy that occurred at the audit firms. In this structure, employees experienced an ease of talking to anyone, regardless of rank in the hierarchy. Furthermore, a clear overall sense of a team was created between all levels. Which was emphasized as a key to being able to quickly solve problems and learn from each other in order to stay within the time budget. Above all, the perceived time pressure, which was caused by the design of the time budget, was reduced. The experience of the conditions to advance in auditing did not differ to the extent that was previously presented. Despite that, a caution could be interpreted by the female auditing assistants. This is because their imagined future within the auditing profession often collided with the desire to start a family, which entailed a feeling that a choice needed to be made. This can be compared to previous studies' account of women's vision of the future within the auditing profession. At the same time, this can show that the conditions are perceived to be more equal. Underreporting of time is consistently perceived as something negative. The phenomenon occurs to a lesser extent in both male and female respondents. There are expectations and a pressure to deliver that lead to auditing assistants feeling that the time was not enough. In addition to this, there is a perceived insufficiency of not being able to perform as well as everyone else, which entails that underreporting of time occurs.

Bakgrund: Lekmannarevisorer som utför granskning av kommunala aktiebolag är förtroendevalda personer från politiska partier som utses av kommunfullmäktige. Granskningen som lekmannarevisorerna har i uppdrag sker med stöd från sakkunniga, ekonomiansvariga och övriga i verksamheten för att säkerställa att revisionen är demokratiskt förankrad och professionellt genomförd. Lekmannarevisorer behöver inte vara utbildade ekonomer, vilket skapat kritik över åren. Det har framkommit att det finns stora utvecklingsbehov hos lekmannarevisorer i kommunala aktiebolag och att det dels beror på bristfällig kunskap om hur lekmannarevisionen ska fungera i bolaget. Problemformulering & syfte: För att få förståelse för vad som sker i lekmannarevisionen valde vi att utföra vår studie med fokus på lekmannarevisorer i kommunala aktiebolag. Detta har gjorts genom att besvara följande frågeställningar: Hur ser lekmannarevisorernas arbetsprocess ut? och vilken mening skapar lekmannarevisorerna för revision i kommunala aktiebolag? Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för lekmannarevisorernas arbetsprocess och vad de skapar för mening för revisionen i kommunala aktiebolag. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där åtta lekmannarevisorer och en ordförande för förtroenderevisionen semistrukturerat intervjuats från stora och små kommuner runt om i Sverige. Det empiriska materialet har därefter analyserats utifrån vår egen analysmodell för att besvara studiens problemformulering och syfte. Slutsats: Lekmannarevisorer utformar granskningen av kommunala aktiebolag genom att först göra en riskanalys. Under året sker uppföljning av internkontroll. Sedan skrivs en granskningsrapport för att slutligen presentera granskningsrapporten i årsredovisningen. Lekmannarevisorerna i de stora kommunerna för dialog med främst sakkunniga medan lekmannarevisorerna i de små kommunerna även har en nära kontakt med VD, styrelse och auktoriserade revisorer. Lekmannarevisorer skapar mening enligt egenskaperna identitet, sociala relationer och ledtrådar som är viktigast för revisionen i kommunala aktiebolag. Dessa tre egenskaper skapar mest mening, vilket skapar och leder till legitima handlingar. Retrospektivt, medskapande och rimlighet skapar mening men inte i lika stor utsträckning förrevisionen i kommunala aktiebolag. / Background: Local government auditors who perform audits of municipal corporations are elected persons from political parties who are appointed by the municipal council. Local government auditors review with the help of special advisers, financial managers and others in the business to ensure that the audit is democratically anchored and professionally carried out. Local government auditors do not need to have any business education, which has created criticism over the years. It has emerged that there are major development needs for local government auditors in municipal corporations and that this is partly due to insufficient knowledge of how the local government audit should function in the company.  Problem definition & purpose: In order to gain an understanding of what occurs in the local government audit, we chose to perform our study with a focus on local government auditors in municipal corporations. This has been done by answering the following questions: What does the work process of local government auditors look like? and what meaning do the local government auditors create for auditing in municipal corporations? The purpose of the study is to gain a deeper understanding of the local government auditors work process and what meaning they create for the audit in municipal corporations.  Method: The study is based on a qualitative research method where eight local government auditors and a chairman of the fiduciary audit from large and small municipalities around Sweden were interviewed in a semi-structured way. The empirical material has then been analyzed based on our own analysis model to answer the study’s problem definition and purpose.  Conclusions: Local government auditors begin the audit process by first conducting a risk analysis of the municipal corporations. Internal control is followed up during the year. An audit report is eventually written to get included in the annual report. The local government auditors in large municipalities mainly have a dialogue with experts, while the local government auditors in small municipalities have close contact with the CEO, board and authorized auditors. The local government auditors create meaning according to the characteristics of identity, social relations and clues that are important for the audit of municipal corporations. These three characteristics create the most meaning, which leads to legitimate actions. Retrospective, enactive of sensible environments and plausibility create meaning, but not to the same extent for the audit in municipal corporations.

Background: Research has shown that the risk of material misstatements increases during exogenous risk shocks. Simultaneously, auditors shall identify and assess the emergent risks. During the GFC, auditors' response was considered satisfactory by some but criticized byothers. Covid-19 presents a new exogenous risk shock which should entail a similar response by auditors. Purpose: The purpose of this study is to determine the effect that exogenous risks during uncertain economic times have on the risk- and materiality assessments of auditors. Further, to determine if auditor independence and trait scepticism affect the relationship between exogenous risk and risk- and materiality assessments. Methodology: This study used a quantitative method by sending out questionnaires to Swedish authorized and approved auditors. The answers were analysed through Spearman correlation matrixes, Paired-samples T-tests, Ordinary Least Squares (OLS) regressions and a binary logistics regression. This study is based on a positivistic perspective and a deductive approach was used. Conclusion: The findings indicated that auditors did make more conservative risk assessments in response to the Covid-19 pandemic. However, they did not adjust the materiality assessments nor performance materiality assessments significantly. Moreover, that the individually situated factors of auditors had impact on the assessments during the pandemic.