本研究以中國大陸2013年至2015年的A股上市公司為研究對象，探討總、分所審計對審計品質之影響。審計品質則以審計意見與可操縱應計盈餘衡量。研究結果發現，本土八大會計師事務所總所比分所出具非標準無保留意見的概率更高，被審計公司的可操縱應計盈餘更小。本研究藉此結果推論，本土八大會計師會計師事務所總所比分所提供更好的審計品質。另外本研究也用Heckman 模型和PSM 模型來克服回歸式的自選擇問題。另外研究進行了的敏感性測試和增額測試，實證結果是穩健的。 / The objective of this thesis is to examine the association between headquarter office auditors and audit quality. This paper uses audit opinion and discretionary accruals to proxy for audit quality. Using a sample of firm-year observations in China during 2013-2015, I find that headquarter office auditors of local “Big 8” is positively associated with higher audit quality. More specifically, the empirical results indicate that firms audited by headquarter office auditors of local “Big 8” experience lower discretionary accruals and are more likely to issue modified audit opinion than branch offices of local “Big 8”. The results are robust after controlling for self-selection bias issue, alternative measures of headquarter office auditors and alternative proxies for audit quality. In sum, this paper provide strong evidence on the notion that head office of local Big8 audit firms have better audit quality than branch office.

The thesis deals with the manipulation of earnings reporting aka earnings management. The initial focus of the thesis is on the earnings management motivations and two ways how to achieve that. Firstly, earnings can be influenced by the management decisions to carry out some transactions without any economic sense. Secondly, there are creative accounting processes to manipulate earnings in required way, what we mainly pay attention to in the thesis. The theoretical part referring to particular earnings management techniques and the quality of earnings is followed by the practical part analyzing earnings management of the most famous companies regarding accounting scandals in history using specific measures. There are model examples to demonstrate these specific quality earnings measures based on the relation between income, accruals and operating cash flow stated before analyze itself.

No description available.

Les scandales comptables et financiers des années 2000 et l'actualité récente ont montré toute l'importance d'une information fiable délivrée aux actionnaires et les effets très dommageables que peut provoquer le manque de transparence. Dans ce contexte, l’objectif de cette thèse est d’étudier le lien entre la divulgation financière volontaire et la gestion du résultat et de contribuer à l’étude des déterminants de ces deux dimensions de la politique comptable. En ce sens, l’impact de la structure de propriété a été examiné et notamment son effet modérateur dans la relation entre ces dernières. Introduite comme mesure indirecte de la divulgation financière volontaire pour étudier les déterminants de la gestion du résultat, la couverture des analystes financiers est également analysée en tant que variable médiatrice de la relation entre la divulgation financière volontaire et la gestion du résultat. En examinant la littérature relative aux déterminants de la politique comptable, et à la lumière de la théorie positive de la comptabilité et de la théorie de l’information, cette thèse propose un cadre d’analyse différent des travaux de recherche menés dans le contexte français. Il est appuyé par une modélisation en Équations Structurelles (Structural Equation Modeling (SEM)) et plus précisément par la méthode d’estimation des modèles structurels basée sur la variance (Partial Least Squares (PLS)), très peu utilisée en recherche comptable. / The financial scandals of the last decade and recent headlines have clearly shown the full importance of reliable reporting to shareholders and the very damaging effects that a lack of transparency can have. The objective of this thesis is to study the link between voluntary financial disclosure and earnings management, and contribute to the study of the determinants of these two dimensions of accounting policy. The impact of ownership structure is examined, including its moderating effect on the relationship between voluntary disclosures and earnings management. Analyst coverage is introduced as an indirect measure of voluntary financial disclosures to investigate the determinants of earnings management, and also examined as a mediating variable in the voluntary disclosures-earnings management relationship. By reviewing the literature on the determinants of accounting policy in the light of positive accounting theory and information theory, this thesis proposes a different analytical framework for research in the French context. This framework is underpinned by Structural Equation Modeling (SEM) and more precisely the variance-based method for estimation of structural models (Partial Least Squares (PLS), which is very rarely used in accounting research.

Denna studie undersöker om periodiseringskvalitet är en prissatt riskfaktor för nordiska företag som är noterade på en reglerad marknad under perioden 2010–2019. Tidigare studier menar att periodiseringskvalitet utgör en proxy för informationsrisk, men olika författare framställer olika slutsatser i frågan huruvida periodiserings­kvalitet är en prissatt riskfaktor eller inte. Med den av McNichols (2002) modifierade Dechow & Dichev modellen (2002) mäter vi periodiseringskvalitet som standard­avvikelsen av residualer från regressioner som kopplar periodiseringar till kassaflöden. Vi mäter riskpremien genom att dela in företagen i kvintiler baserad på periodiseringskvalitet och tillämpar en likaviktad portfölj som säljer företagen i de två kvintilerna med högst periodiseringskvalitet och köper företagen i kvintilerna med lägst periodiseringskvalitet. Vi finner en signifikant negativ koefficient i en två-stegs tvärsnittsregressionen som visar att periodiseringskvalitet inte utgör en prissatt riskfaktor för nordiska företag. / This study investigates if accruals quality is a priced risk factor for Nordic countries being traded on a regulated market in the Nordic countries during 2010–2019. Earlier studies argue that accruals quality is a proxy for information risk, but different authors find different results regarding whether accruals quality is a priced risk factor or not. By using the Dechow & Dichev model (2002), modified by McNichols (2002), we measure accruals quality as the standard deviation of regressions that match accruals to cash flow. We measure the risk premium by dividing the entities into quintiles and use an equal-weighted portfolio that sells the stocks in the two quintiles with the highest accruals quality and buys the two quintiles with the lowest accruals quality. We find a significant negative coefficient in a two-stage cross-sectional regression which shows that accruals quality is not a priced risk factor in the Nordic countries.

Titel: Earnings management i svenska kommuner Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Frida Johansson och Jonas Magnusson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2022 – januari Syfte: Syftet med studien var att undersöka och kartlägga huruvida earnings management i form av diskretionära periodiseringar förekommer i svenska kommuner. Metod: I studien har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats, med en longitudinell forskningsdesign. Finansiell information rapporterad från de 289 svenska kommunerna inhämtades från Statistiska Centralbyråns databas för räkenskapsåren 2017–2020. Insamlad data har testats med hjälp av multipla regressionsanalyser och har analyserats via statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet relaterat till studiens första hypotes påvisade ett starkt signifikant, negativt samband mellan den relativa förändringen i periodiseringskostnader och större underliggande underskott innan dessa periodiseringskostnader. Det negativa sambandet kan tolkas som att de svenska kommunerna inte är benägna att belasta större underskott med ytterligare periodiseringskostnader enligt teorin om reningsbad. Utifrån resultatet falsifieras studiens första hypotes. Resultatet kopplat till studiens andra hypotes påvisade ett mindre signifikant samband, vilket ger, om än icke signifikant, visst stöd till antagandet om att de svenska kommunerna strävar efter att rapportera moderata överskott. Utifrån resultatet falsifieras dock även studiens andra hypotes. Uppsatsens bidrag till ämnet: Studien bidrar till att fylla forskningsgapet gällande earnings management i de svenska kommunerna genom förekomsten av diskretionära periodiseringar. Studien bidrar även till ett nytt teoretiskt perspektiv genom att föra in resultatutjämningsreserven i förklaringsmodellen till varför graden av earnings management i de svenska kommunerna minskat i omfattning. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning vore att undersöka om förekomsten av reningsbad och resultatutjämning som metod skiljer sig åt mellan kommuner de år ett val äger rum eller när en revision har skett. En annan synvinkel hade varit att genomföra studien med en kvalitativ inriktning. Detta då det endast finns ett fåtal tidigare studier gällande earnings management inom kommunsektorn som har använt sig av en kvalitativ metod. / Title: Earnings management in Swedish municipalities Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Frida Johansson and Jonas Magnusson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2022 – January Aim: The aim of the study was to investigate and identify whether earnings management in terms of discretionary accruals occur in Swedish municipalities. Method: In this study, a quantitative research strategy has been applied, with a longitudinal research design. Financial information reported from the 289 Swedish municipalities was obtained from Statistics Sweden database for the financial years 2017-2020. The collected data was tested using multiple regression analyses and is analyzed through the statistical program SPSS. Result & Conclusions: The results related to the first hypothesis of the study demonstrated a strongly significant, negative relationship between the relative change in accrual costs and larger underlying deficits before these accruals. The negative relationship was interpreted as if Swedish municipalities are not likely to burden larger deficits with additional accruals, according to the theory of big bath accounting. Based on the results, the first hypothesis of the study was falsified. The results related to the second hypothesis of the study, indicated a smaller significant correlation which provides, although non-significant, support for the assumption that the Swedish municipalities strive to report moderate surpluses. Based on these results, the second hypothesis of the study is also falsified. Contribution of the thesis: The study contributes to filling the gap of research for the Swedish municipalities on whether earnings management occurs in terms of discretionary accruals. The study also contributes to a new theoretical perspective by introducing RUR (profit equalization reserve) into the explanatory model of why earnings management has decreased in Swedish municipalities. Suggestions for future research: A suggestion for further research would be to investigate whether big bath or income smoothing as a method differs between municipalities in the years when an election takes place or when an audit has taken place. Another point of view would have been to conduct the study with a qualitative focus, as there are only a few previous studies for earnings management in the municipal sector that have used a qualitative method.

Resultatjustering är ett hot mot trovärdigheten i den finansiella rapporteringen, och är ett ämne som erhållit mycket uppmärksamhet i tidigare forskning. Dock domineras den tidigare forskningen av studier på publika bolag, trots att det givits indikationer på att resultatjustering förekommer mer i en privat kontext. Under senare år har det dessutom framkommit att redovisningsval kan förklaras utifrån ledande befattningshavares individuella karaktärsdrag, förenligt med upper echelons theory. En förutsättning för resultatjustering är således att upprättaren av redovisningen är benägen till det. Förekommandet av resultatjustering i de finansiella rapporterna är utöver en benägenhet från upprättaren även beroende av revisorns förmåga att förhindra det. Eftersom forskning saknas i en svensk privat kontext, finns ett behov av en ökad förståelse om situationer utsatta för resultatjustering både från upprättarens och revisorns perspektiv. Studiens resultat indikerar att resultatjustering förekommer mindre i de svenska privata bolag som drivs av en gift VD. Därtill antyder resultatet att resultatjustering förekommer mindre i de svenska privata bolag som revideras av en kvinnlig revisor, samt i de svenska privata bolag som betalar ett högre revisionsarvode. / Earnings management is a reliability threat in financial reporting, and is a subject which has gained considerable attention in previous research. However, most previous research has focused on public companies, even though indications has been given that earnings management is more prominent in private companies. In recent studies, choices of accounting methods have also showed to be explained by characteristics of the top management, consistent with upper echelons theory. Hence, a precondition for earnings management to occur is a willingness by the accountor to implement it. Besides this willingness, earnings management is affected by the auditor’s ability to prevent it. Due to the empirical gap in a Swedish private context, there is a need for increased understanding of conditions where earnings management tends to occur, both from the perspective of the accountor and the auditor. The study ́s result indicates that earnings management is less present in Swedish private companies with a married CEO. The result further suggests that earnings management is less present in Swedish private companies audited by a female auditor, and in Swedish private companies paying a higher audit fee.

En redovisning enligt IFRS ska ge en rättvisande bild för de finansiella rapporternas användare. För att uppnå den rättvisande bilden har IFRS olika värderingsmetoder, en av dessa är värdering till verkligt värde. Den standarden som hanterar verkligt värde är IFRS 13. Inom verkligt värde finns en värderingshierarki, som innehar tre nivåer. Vid Nivå 3 minskar tillförlitligheten mer än de andra nivåerna. Detta är på grund av möjligheten till att bolaget kan använda sig av subjektiva bedömningar. En standard inom IFRS som tillåter en värdering till verkligt värde är IAS 41. Denna standard hanterar redovisningen av biologiska tillgångar (till exempel skog). Två länder som innehar mycket skogsmark är Sverige och Kanada. Skog har en lång produktionscykel vilket leder till att det är en komplex tillgång att värdera och därför värderas den oftast till Nivå 3. Resultatmanipulering kan uppstå då det sker subjektiva bedömning, vilket kan ge en missledande bild av företagets finansiella ställning. Den problematik med resultatmanipulering och biologiska tillgångar har varit grunden för studiens forskningsfrågor och syfte. Studiens syfte är att förklara hur IAS 41 påverkar tillförlitligheten vid värdering till verkligt värde i de finansiella rapporterna. Det ska även studeras skillnader i resultatmanipuleringens befintlighet inom företag verksamma inom skogsbranschen i Sverige och Kanada. Med hjälp av att analysera olika skogsbolags årsredovisningar gav studien svar på om resultatmanipulering förekommer vid tillämpning av IAS 41 och om skillnader mellan skogsbolag i graden resultatmanipulering belägna i olika länder. I denna studie består datainsamling huvudsakligen av numeriska data ifrån årsredovisningar och därför har en kvantitativ metod valts. Ansatsen är deduktiv och studien bygger på hypoteser för att kunna besvara forskningsfrågorna. För att verifiera eller falsifiera hypoteserna användes olika T-test, regressionsanalyser och även The Modified Jones Model som visar resultatmanipuleringens befintlighet genom att beräkna de godtyckliga periodiseringarna. Populationen i studien består av skogsbolag som tillämpar IFRS. Urvalet kommer vara totalt 14 skogsbolag belägna både Sverige och Kanada. Hälften av de valda skogsbolagen använder sig av IAS 41 och äger biologiska tillgångar. Från urvalet kommer varje företags årsredovisningar under räkenskapsåren 2012 till 2020 att undersökas. Det resultat som undersökningen gett är att skogsbolag tenderar att värdera biologiska tillgångar till Nivå 3. Undersökningen visar också att det förekommer resultatmanipulering i skogsbolag som värderar enligt IAS 41, dock i mindre grad. Regressionsanalysen i undersökningen upplyser att det inte finns ett samband mellan godtyckliga periodiseringar och att redovisa enligt IAS 41. Vidare fanns inga skillnader mellan Sverige och Kanada i graden av resultatmanipulering. Slutsatsen som framgår är att det inte förekommer resultatmanipulering i någon större utsträckning i kanadensiska och svenska skogsbolag. / Accounting in accordance with IFRS must give a true and fair view to the users of the financial statements. To achieve the true and fair view, IFRS has different measurement methods, one of which is fair value. The standard that provides the guidance on fair value measurement is IFRS 13. Within fair value, there is a hierarchy, which has three levels. At the Level 3, the reliability decreases more than the other levels. This is due to the possibility that the company can use subjective assessments. An IFRS standard that allows a fair value measurement is IAS 41. This standard deals with the recognition of biological assets (for example, forests). Two countries that hold a lot of forestland are Sweden and Canada. Forests have a long production cycle andis a complex asset to value, therefore it is most often valued at Level 3. Earnings management can occur when there is a subjective assessment, which can mislead the true and fair view of the company's financial position. The problem of earnings management and biological assets has been the basis for the study's research questions and purpose. The purpose of this study is to explain how IAS 41 affects the reliability of fair value measurement in the financial statements. Differences in the existence of earnings management within companies operating in the forest industry in Sweden and Canada will also be studied. Annual reports of the forest companies are use in this study to provide the answers to whether earnings management occurs, in the application of IAS 41 and if there are any differences between forest companies in the degree of earnings management located in different countries. In this study, data collection consists mainly of numerical data from annual reports and therefore a quantitative method has been chosen. The approach is deductive and this study is based on hypotheses to be able to answer the research questions. To verify or falsify the hypotheses, various T-tests, regression analyzes and The Modified Jones Model were used to show the existence of the earnings management by calculating the discretionary accruals. The population in this study consists of forest companies that applies IFRS. The selection will be a total of 14 forest companies located in both Sweden and Canada. Half of the selected forest companies use IAS 41 and own biological assets. From the sample, each company's annual reports during the financial years 2012 to 2020 will be examined. The result given by the survey is that forest companies tend to value biological assets at Level 3. The survey also shows that there is earnings management in forest companies that value in accordance with IAS 41, but at a lower extent. The regression analysis in the survey states that there is no connection between discretionary accruals and reporting in accordance with IAS 41. Furthermore, in this study there were no differences between Sweden and Canada in the degree of earnings management. The conclusion that emerges is that there is no manipulation of earnings to a large extent in Canadian and Swedish forest companies. This paper is written in swedish.

Titel: Avsatt för kommuner - En kvantitativ studie om hur kommuner förhåller sig till redovisningsval kopplat till avsättningar Författare: Olof Johansson och Elias Viklund Handledare: Torbjörn Tagesson  Bakgrund: Kommunal redovisning regleras av kommunal redovisningslag och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Likt privat sektor upprättas den finansiella redovisningen baserat på bokföringsmässiga grunder vilket skapar ett tolkningsutrymme för uppskattningar och bedömningar. Detta utrymme har visat sig problematiskt i politiska organisationer och kan användas för att påverka eller ändra det finansiella resultatet. Genom att undvika för stora överskott alternativt underskott kan politiker frångå kritik för överbeskattning eller ineffektiv resursanvändning. Det har tidigare observerats att kommuner genom uppskattningar och bedömningar kopplande till avsättningar frångått god redovisningssed för att uppnå politiska egenintressen. Till skillnad från privat sektor saknar kommunal redovisning straffrättslig förankring, vilket ökar incitamentet för resultatstyrning. En oriktig och missvisande bild av kommunernas årsredovisningar försvårar inte bara nationell jämförbarhet, det hindrar också intressenters möjlighet till granskning och ansvarsutkrävande.  Syfte: Studiens syfte är att förklara förekomsten av övriga avsättningar i kommunernas årsredovisning samt i vilken omfattning rapporteringen följer gällande upplysningskrav och vilka faktorer som kan förklara variationen av kommunernas hantering av upplysningskraven.  Metod: Studien tar en deduktiv ansats med ett eklektiskt tillvägagångsätt där både institutionell teori samt positiv redovisningsteori används för att förklara det empiriska fenomenet. Det är en kvantitativ studie med en tvärsnittsdesign som ämnar förklara det observerade fenomenet vid en specifik tidpunkt. Den empiri som används i studien bygger på sekundärdata hämtad från kommunernas årsredovisningar samt Statistiska centralbyrån.  Resultat: Studien fann att faktorerna storlek, skattesats och regionstillhörighet har en förklarande förmåga för upprättandet av avsättningar. Vidare kunde kommunernas efterlevnad av upplysningskrav förklaras av faktorerna storlek, bidragsintäkter, skattebas, justerad soliditet samt regionstillhörighet. Resultatet föreslår att kommuner fortfarande bryter mot god redovisningssed samt att redovisningsval influeras av institutionella faktorer.  Kunskapsbidrag: Studien bidrar till ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar förekomsten av avsättningar samt vad som påverkar variationen av efterlevnad av upplysningskrav inom svensk kommunal sektor. / Title: Set aside for municipalities Authors: Olof Johansson and Elias Viklund Supervisor: Torbjörn Tagesson  Background: Swedish municipal accounting is regulated by the Municipal Accounting Act with additional regulation from Rådet för kommunal redovisning (Council for Municipal Accounting). As in the private sector, municipal financial reporting is prepared on accrual-based principles, which require certain estimates and judgments to be made. This discretion has proven problematic in public organizations and can be used to manipulate financial information. By avoiding reporting large surpluses or deficits, politicians can deflect criticism of over-taxation or inefficient use of resources. In the Swedish context, municipalities have shown to deviate from generally accepted accounting principles using discretion related to reported provisions, to gain political benefits. Incentives to engage in earning management are further increased by the fact that there is no connection to the penal code. Misleading financial statements skew national comparability and interfere with stakeholder’s ability to scrutinize and demand accountability.  Purpose: The purpose of this study is to explain the occurrence of provisions in municipalities’ annual reports and to what extent reporting complies with disclosure requirements. The study also tries to identify why there are differences between municipal disclosure compliance.  Method: The study is constructed based on a deductive approach using an eclectic approach with the established theories Institutional theory and Positive accounting theory to explain the empirical phenomenon. It is a quantitative study with a cross-sectional design aiming to explain the observed phenomenon during a specific point in time. Secondary data is collected from the municipality’s website as well as the Swedish Central Statistics Office.  Conclusion: The study concludes that the municipality’s size, tax rate and regional collaboration influence the occurrence of provisions. It also finds that disclosure compliance can be explained by factors relating to size, government grants, tax base, adjusted solidity, and regional collaboration. The result suggests that municipalities are deviating from generally accepted accounting practice and that accounting choice is influenced by institutional factors.  Contribution: The study contributes to increased knowledge about the factors that influence the occurrence of reported provisions, as well as factors that can help explain variations in disclosure compliance within the Swedish municipal sector.

Titel: Cooking the Books: En analys av resultatmanipulering vid svenska börsintroduktioner. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Rasmus Bergman Enarsson & Isak Larsson. Handledare: Jan Svanberg. Datum: 2024-05-28. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera om resultatmanipulering förekommer i samband med börsnoteringar på den svenska aktiemarknaden. Metod: Denna studie har tillämpat en kvantitativ strategi för att analysera förekomsten av resultatmanipulering vid börsnoteringar. Finansiella data samlades in från Retriever för företag noterade på First North, NGM Equity, Spotlight och Nasdaq STHLM under perioden 2018–2022. Analysen gjordes i IBM SPSS Statistics. Resultat och slutsats: Vår studie finner signifikanta bevis för att företag manipulerar sina resultat uppåt under perioden före, under och efter en börsnotering. Examensarbetets bidrag: Det finns lite till ingen forskning om sambandet mellan börsnoteringar och förekomsten av resultatmanipulation på den svenska aktiemarknaden. Denna studie bidrar med värdefulla insikter för marknadens olika intressenter, i syfte av att minska de risker och felaktiga värderingar som kan uppstå vid börsnoteringar. Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan utöka tidsramen och inkludera fler variabler. Marknadens reaktioner på resultatmanipulation kan dessutom utforskas. Den kassaflödesbaserade resultatmanipulationen kan också beaktas. Till sist vore det även intressant att tillämpa Dechows et al. (2012) metodik i andra kontexter, som under covid-19-pandemin. Nyckelord: Redovisning; Redovisningsval; Periodiseringar; Periodiseringsbaserad resultatmanipulering; Resultatmanipulering; Börsintroduktioner. / Title: Cooking the Books: An analysis of earnings management among Swedish IPOs.  Level: Degree project at first level (bachelor’s degree) in the subject Business Administration.  Authors: Rasmus Bergman Enarsson & Isak Larsson.  Supervisor: Jan Svanberg.  Date: 2024-05-28.  Aim: The purpose of this study is to analyze whether earnings management occurs in context with IPOs on the Swedish stock market.  Method: This study has applied a quantitative strategy to investigate earnings management in the context of Swedish IPOs. Financial data from 2018–2022 were collected from the database Retriever for companies listed on First North, NGM Equity, Spotlight, and Nasdaq STHLM. The analysis was conducted with IBM SPSS Statistics.  Results and conclusions: This study provides evidence that firms inflate their earnings during the period before, during, and after an IPO.  Contribution of the thesis: There is little to no research on the relationship between IPOs and the practice of earnings management in the Swedish stock market. This study provides valuable insights for the various market stakeholders, aiming to reduce the risks and inaccurate valuations that can arise during IPOs.  Suggestions for future research: Future research can extend the analysis timeframe and include more variables. Additionally, market reactions to earnings management can be explored. Real activities management can also be considered. Finally, it would be interesting to apply the methodology of Dechow et al. (2012) in other contexts, such as during the COVID-19 pandemic.  Key words: Accounting; Accounting choices; Accruals; Accrual-based earnings management; Earnings management; Initial public offerings.