Adolescensutvecklingen är en känslig period, då övergången från att vara ett beroende barn till att bli en självständig vuxen skall äga rum. Under denna kritiska process sker identitetsutveckling och strävan efter att vara oberoende föräldrar ökar. År 2013 rapporterades att cirka 50000 personer i Sverige har typ 1 diabetes mellitus (T1DM) och statistik pekar på en ständig ökning av sjukdomen. T1DM är en ämnesomsättningssjukdom som kännetecknas av brist på hormonet insulin. Sjukdomen behandlas med insulin, kost och motion och kräver dessutom regelbundenhet och daglig egenvård. Syftet med studien var att identifiera hälsorelaterade utmaningar med T1DM under adolescensutvecklingen, ur ett personperspektiv. Studien är utförd som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar har granskats och bearbetats. Resultatet visar att T1DM under adolescensutvecklingen medför speciella utmaningar och problematik kring föräldrarelationen, vikten av kunskap och stöd samt behovet av att vara som alla andra. Vidare forskning bör fokusera på föräldrars samt hälso- och sjukvårdspersonals perspektiv kring T1DM under adolescensutvecklingen, för att få ett helhetsperspektiv och kunna stödja den drabbade ungdomen på bästa sätt. / The adolescence is a sensitive period with the transition from being a dependent child to becoming an independent adult. During this critical process ones identity develops and the desire to be self-sustaining without parents increases. In 2013 it was reported that approximately 50 000 people in Sweden have type 1 diabetes mellitus (T1DM) and statistics point to a steady increase of the disease. T1DM is a metabolic disease characterized by a lack of the hormone insulin. The disease is treated with insulin, diet and exercise and also requires regularity and daily self-care. The purpose of this study was to identify health related challenges with T1DM during the period of adolescence, from a person perspective. This is a literature study in which 13 scientific articles have been reviewed and processed. The result shows that T1DM during the period of adolescence poses special challenges and problems relating to the parental relationship, the importance of knowledge and support, and the need to be like everyone else. Further research should focus on the perspectives of both parents and healthcare staff on T1DM during adolescence, to get an overall perspective and be able to assist the affected youth in the best possible way.

Bakgrund: Under adolescensen genomgår tjejer puberteten och får den första menstruationen tillsammans med andra kroppsliga förändringar. Under denna känsliga fas i livet behöver tjejer information och utbildning i sex- och samlevnad för att tillgodogöras en god sexuell och reproduktiv hälsa. I Sverige har sex- och samlevnadsundervisning varit obligatorisk sedan 1950-talet. Trots det förekommer en stor okunskap i menstruationscykeln hos tjejer trots att information och utbildning om pubertet skall undervisas om redan i grundskolan.Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva erfarenheter av menstruationscykeln hos tjejer i åldersgruppen 16–19 år.Metod: En kvalitativ intervjustudie tillämpades. Intervjufrågorna var semistrukturerade och en innehållsanalys med induktiv ansats användes. Totalt intervjuades 12 tjejer individuellt. Intervjuerna skedde digitalt på grund av COVID-19 pandemin.Resultat: Resultatet sammanfördes genom två kategorier: Betydelsen av information och utbildning samt Omställning och anpassning. Deltagarna beskrev att menstruationscykeln påverkade vardagen till det sämre. Deltagarna beskrev en brist på kunskap gällande menstruationscykeln och härledde det till brist på undervisning. Konklusion: Barnmorskor och lärare utgör en viktig roll i att informera och undervisa tjejer om menarke och menstruationscykeln. Att erhålla adekvat sex- och samlevnadsundervisning kan komma att påverka tjejers upplevelse av menarke och kommande menstruationer till det positiva.

Statistiken visar att den psykiska ohälsan hos ungdomar ökar. Rapporter, teorier och tidigare forskning pekar på att övergången mellan barn och vuxen är skör och att skolan har en stor betydelse för individen. Denna studie syftar till att undersöka ungdomens upplevelser av nuvarande livsfas samt av det skolsociala stödet. Studien har tillämpats en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att besvara syftet. Åtta ungdomar från Stockholm i åldern 18–19 år intervjuades. Empirin analyserades med hjälp av flertalet teorier: moderniteten och individen, livsloppsperspektivet samt ett utvecklingsekologiskt perspektiv. Resultatet indikerar att ungdomar står inför en mängd val som genererar press och stress. Sociala medier är vidare ett fenomen som ungdomen pekar ut som en stor del av livet som genererar en stor del stress och press. Det finns dock en positiv aspekt med sociala medier, ungdomen menar på att plattformarna utgör möjligheter att känna samhörighet. Vänner, familj och lärare utgör det största stödet för ungdomen. Ungdomen anser att lärarna är den profession som i skolan omfattar det största skolsociala stödet. Skolkuratorn är mångt och mycket en främling på skolan och borde enligt ungdomen vara en mer involverad profession i skolans dagliga arbete. / Statistics show that the mental health of adolescens is increasing. Reports, theories and present research indicates that the transitions between child and adult is fragile and that schools are of great importance for the adolescens. This study aims to investigate the youth’s perspective on the current phase of life and the experience of school social support. The study used a qualitative strategy with semistructured interviews to answer the purpose. Eight youths in the ages 18–19 from Stockholm were interviewed. The result was analysed using several theories: modernity and the individual, the lifecourse perspective and a developmental ecological perspective. The result indicates that adolecents are facing a variety of choices that generate pressure and stress. Furthermore, is social media a phenomenon that the youths pointed out as a major part of their life. Although it also generates a great deal of stress and pressure there is a positive aspect with social media. The youth believes that the platforms makes opportunities to feel connected with others.  Friends, families and teachers are the greatest support for the adolecents. They think that teachers are the profession that make most of the school social support at school. The school counseling, is by large, a stranger and according to the youth, should be a more involved profession in the school’s daily work.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd (AST) är en funktionsnedsättning som påverkar social interaktion, kommunikation och beteende. Arbetsterapeutiska interventioner kan hjälpa barn och unga med AST att förbättra sin förmåga att delta i dagliga aktiviteter. Trots denna viktiga funktion, saknas fortfarande en sammanställning av forskning gällande vilka arbetsterapeutiska interventioner erbjuds i dagsläget för barn och unga med AST. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner för barn och unga med AST. Metod: Denna studie är genomförd som en litteraturöversikt. En systematisk sökning genomfördes i databaser PubMed, CINAHL och AMED för att hitta relevanta studier. Endast kvantitativa studier inkluderades, där interventionerna utfördes av arbetsterapeuter. Dataanalysen för de 10 artiklarna i denna studie genomfördes i enlighet med Friberg (2022) och baserades på OTIPM:s (Fisher &Marterella, 2019) fyra interventionsmodeller som ett ramverk för att strukturera informationen. Resultat: Resultaten visade tre modeller av arbetsterapeutiska interventioner: pedagogisk modell, modell för aktivitetsträning och kompensatorisk modell. Pedagogisk modell inkluderade social färdighetsträning, coaching för aktivitetsutförande (OPC) och I-ADL träning med hjälp av teknik. Modellen för aktivitetsträning inkluderade sensorisk integrationsterapi med eller utan hjälpmedel och intervention med användning av ett robottdjur. Kompensatorisk modell inkluderade användning av teknik, anpassningar av miljön och användning av hjälpmedel. Slutsats: Studiens resultat visade att det finns en betydande inriktning mot föräldrar och anhöriga i de beskrivna interventionerna, vilket betonar deras viktiga roll. Möjligheten att kombinera olika interventionsmodeller och använda arbetsterapeutiska praxismodeller som stöd i interventionens planering och utförande har också identifierats. Dessa interventioner bör vara individanpassade och syftar till att skapa optimala förutsättningar för att uppnå önskade mål och förbättra livskvalitén för barn och unga med AST. / Background: Autism Spectrum Disorder (ASD) is a disability that affects social interaction, communication and behavior. Occupational therapy interventions can help children and adolescents with ASD to improve their ability to participate in daily activities. Despite this important function, there is still a lack of compiled research on which occupational therapy interventions are currently offered to children and adolescents with ASD. Objective: The purpose of this study was to compile and describe occupational therapy interventions for children and adolescents with ASD. Method: This study was conducted as a literature review. A systematic search was performed in databases PubMed, CINAHL and AMED to find relevant studies. Only quantitative studies were included, where the interventions were carried out by occupational therapists. The data analysis of the 10 articles in this study was conducted in accordance with Friberg (2022) and based on OTIPM's (Fisher & Marterella, 2019) four intervention models as a structure for organizing the information. Results: The results revealed three models of occupational therapy interventions: education and teaching model, acquisitional model for occupational skills training and compensatory model. Education and teaching model included social skills training, Occupational Performance Coaching (OPC) and technology-assisted I-ADL training. Acquisitional model for occupational skills training included sensory integration therapy with or without assistive devices and intervention utilizing a robotic animal. Compensatory model included the use of assistive technology, environmental adaptations, and assistive devices. Conclusion: The results of the study showed a significant focus on parents and caregivers in the described interventions, emphasizing their important role. The possibility of combining different intervention models and using occupational therapy practice models as support in the planning and carrying out of the intervention was also identified. These interventions should be individualized and aim to create optimal conditions for children and youth with ASD to achieve desired goals and improve quality of life.

Bakgrund:Att vara ung och få en kronisk sjukdom innebär för de flesta en omvälvande förändring i livet som kan påverka hela familjen. Diabetes typ 1 kräver mycket av en ung person och dennes familj, t.ex. att följa ett regelbundet schema för insulinintag, blodsockermätning, att hålla en särskild diet och föra regelbunden dagbok över blodsockervärdena, regelbunden fysisk aktivitet och att hantera lågt eller högt blodsocker. Compliance beskriver hur patientent vid en viss sjukdom följer råd och ordinationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 1. Metod: Studien var baserad på 11 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Studien betonade vikten av att sjuksköterskan, den diabetesutbildade sjuksköterskan och föräldrarna i hanteringen av diabetesvård riktar adekvat information till ungdomarna. Ungdomar som har en kronisk sjukdom uppnådde god compliance när de hade energi, viljestyrka, kände motivation samt tog eget ansvar för sin behandling. Störst påverkan på compliance hos dessa ungdomar är när familj och vänner kan medverka, därefter kommer sjukvårdens roll och på tredje plats kommer egenvården. Slutsats: Sjukdomen skapar påfrestningar på familjen och det är viktigt med stöd till den unge från familj- anhöriga och vänner, sjuksköterskan och läkaren. Ungdomar med diabetes typ 1 måste i sitt dagliga liv se till att hålla en jämn och stabil blodsockernivå för att uppnå ett gott behandlingsresultat. Motion förbättrar känsligheten för insulin, ökar förbränningen av glukos, minskar hjärt- och kärlsjukdomar och förebygger fetma / Background: To be young and have a chronic disease involving the most revolutionary change in life that can affect the whole family. Type 1 diabetes requires a lot from adolescents and their families, such as to follow a regular schedule for insulin intake, blood glucose monitors, to keep a special diet and keep a regular diary of blood glucose control, regular physical activity and to deal with high or low blood sugar. Compliance describes how patients with specific disease follow advice and prescriptions. Aim: The aim of this literature study was to describe the factors that are important for compliance in adolescents with type 1 diabetes. Method: The study was based on 11 scientific articles in both quantitative and qualitative approach. Results: The study emphasized the importance of the nurse, the diabetic trained nurse, and that parents should in the management of diabetes care provide adequate information to adolescents. Adolescents who have a chronic disease achieved good compliance when they had the energy, willpower, motivation and felt responsibility. The factor that has the greatest impact on compliance in adolescents with type 1 diabetes is when family and friends can participate, then the medical establishments and in the third place comes self-care. Conclusion: The disease creates pressures on family and it’s important for the adolescence to have support from families, relatives and friends, nurses and doctors. Adolescents with type1 diabetes must in their daily lives try to keep a steady and stable blood sugar level in order to achieve good treatment outcomes. Exercises improve insulin sensitivity, increase the burning of glucose, reduce cardiovascular disease and prevent obesity.

L'objet de cette recherche vise à interroger les répercussions psychologiques d’une confrontation à un risque de mort pour des sujets engagés dans un corps d’Armée. Il s’agit d’interroger la souffrance psychique de jeunes militaires qui côtoient la mort lorsque survient un événement à valeur traumatique lors d’une mission à l’étranger (Afghanistan). Cette réflexion métapsychologique, qui prend appui sur de nombreux travaux consacrés au traumatisme et à l’adolescence, se centre sur les réaménagements narcissiques et identitaires à l’issue du double processus d’adolescence : s’identifier, se différencier. Un traumatisme de guerre (blessure physique et/ou psychique) pourrait réactualiser d'anciens événements traumatiques du processus d'adolescence, de ce qui n'est pas advenu dans le processus d'adolescence. À partir de sept situations cliniques, nous avons suivi les mouvements, les balancements, les fléchissements, les tourbillons d’une réalité psychique qui s’exprime dans ses profondeurs atemporelles, anhistoriques, morceaux qu’il faut rassembler, étayer, pour saisir une globalité de l’être en souffrance. C’est tolérer la répétition d’un texte qui « s’écrie » d’abord à l’oral dans ses silences, là où se joue la rencontre avec la mort. Ce dernier, en attente d’une inscription, d’un « faire-trace » qui ne se confond pas avec la remémoration, mélange d'affects exprimés au présent d'un « instemps T » des événements traumatiques passés, des réminiscences, doit être entendu dans sa mouvance aussi infime soit-elle jusqu'au déploiement du symbolique en attente d'une mise au travail, d’un travail de deuil, d’un travail de renoncement et d’un travail de troc ou de penser pourquoi cela échoue. Ainsi, comment le sujet blessé peut-il survivre à une effraction traumatique ? Quels mécanismes peuvent se mettre en place pour parer à un effondrement psychique ? Quelles motivations conscientes et inconscientes peuvent pousser un sujet, à l'issue de l'adolescence, à s'engager dans un « corps » d’Armée ? Un engagement dans un « corps » d’Armée constitue-t-il une « voix » de réélaboration d'un vécu traumatique ancien ? Peut-il permettre un travail de deuil ainsi qu’un travail de troc des anciennes représentations vécues comme mortifères et persécutoires contre de nouvelles représentations sources de vie et une relance des processus psychiques lorsqu'ils ont été enrayés ? / The purpose of this research is to analyse the psychological impacts of a confrontation with a risk of fatalities to subjects engaged in an Army corps. This study wants to question the psychological suffering of young adults soldiers who encounter death when an event value traumatic mission abroad in Afghanistan. This metapsychological thinking focuses on the proposed redevelopment narcissistic and identity at the end of the process of adolescens bearing on the current work, contemporary and older on the twin processes of adolescence : to identify and differentiate. A war trauma (physical and/or psychical wound) can also refresh old traumatic events linked that wich doesn’t happen in adolescence. From seven clinical situations, we have followed the movements, balancing, slowdowns, whirlpool of a psychical reality expressed in timeless depths, a-historical, pieces of history we need to unite, to support, to comprehend the overall suffering subject. As well as, how the subject can survive a traumatic break ? What psychological mechanisms can be put in place to deal with a mental collapse ? What are the motivations for a conscious or unconscious commitment to the Army at the end of the adolescens ? Does commitment to the military give a « voice » to the re-development of a former traumatic experience ? How can one come to terms with the horrors experienced in a traumatic military career and exchange the mortiferous experiences for new sprigs to begin growth of new and positive experiences ?

Bakgrund: I bakgrunden beskrivs viktiga begrepp som hälsa, lidande, övervikt, konsekvenser av övervikt, behandling, utsatthet och betydelse av aktivitet. Detta för att läsaren ska kunna förstå vidden av problemet. Studien kommer att inrikta sig på överviktiga barn och ungdomar.Problem: Övervikt hos barn och ungdomar är ett växande problem som leder till flera negativa konsekvenser, många fysiska men även psykiska, andliga och sociala.Syfte: Att beskriva överviktiga barn och ungdomars upplevelser av hälsa och lidande.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och manifest innehållsanalys baserad på Graneheim & Lundmans (2004) metodartikel. Studien är utförd på självbiografier där vuxna människor beskriver sina upplevelser av att växa upp med övervikt.Resultat: Studien visar överviktiga barn och ungdomars upplevelser på grund av sin övervikt avseende hälsa och lidande. Resultatet presenteras under kategorierna självkänsla, självförakt, desperation, utsatthet, utanförskap och kärlek.Slutsats: Många barn och ungdomar med övervikt upplever ett stort lidande och knappt någon hälsa. De har dålig självkänsla och upplever självförakt och desperation. De blir ofta retade och utsatta för mobbning vilket kan leda till utanförskap. De upplever att de inte kan finna den riktiga kärleken på grund av sin övervikt. / Background: In the background important concepts as health, suffering, obesity, consequences of overweight, treatment, vulnerability and importance of activity are described. This for the reader will be able to understand the extent of the problem. The study will focus on overweight children and adolescents. Problem: Overweight in children and adolescents are a growing problem, leading to a number of negative consequences, many physical but also psychological, spiritual and social. Objective: To describe overweight children and adolescents experiences of health and suffering. Method: A qualitative literature study with an inductive approach and manifest content analysis based on Graneheim & Lundmans (2004) methodology article. The study was conducted in autobiographies for adults to describe their experiences of growing up with being overweight. Results: The study shows that overweight children and adolescents experiences on the basis of its overweight relating to health and suffering. The results are presented in categories of self-esteem, self-loathing, despair, vulnerability, alienation and love. Conclusion: Many children and adolescents with overweight are experiencing considerable suffering and barely any health. They have poor self-esteem and are experiencing self-loathing and desperation. They are often teased and subjected to bullying which can lead to alienation. They feel they cannot find the true love because of their overweight.

Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare upplever det att arbeta med FFT-metoden samt de faktorerna som gör den funktionell. Eftersom FFT är anpassad till den amerikanska kulturen som skiljer sig ganska mycket från den svenska, båda i kultur och socialsystem är det viktigt att inte bara utvärdera utifrån modellen men också hur implementering och anpassning av modellen har gått. För att kunna besvara syftet och frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts av semistrukturerad karaktär. Urvalet av respondenter gjordes utifrån snöbollsmetoden där de intervjuade arbetar inom socialtjänstens öppenvård. Resultaten visade att det finns många saker som ska tas hänsyn till vid anpassning till andra kulturer, bland annat utbildningar, målgrupper och ekonomi. FFT är en behandlingsmetod och en påbyggnadsutbildning där gränsen mellan det som är klientens behandling och det som är FFT-terapeuternas utbildning är diffus. Studien kan bidra med tankar om hur man skulle kunna göra vidare studier rörande utbildning och implementering av evidensbaserade modeller.