Sammanfattning De senaste åren har tidsbegränsade bygglov blivit allt mer förekommande inom byggbranschen. Bostadsbyggnation är ett nationellt aktuellt ämne då bostadsbyggande inte förväntas avta i och med den bostadsbrist som råder i delar av Sverige. Därför ämnar denna studie undersöka hur företagare ser affärsmöjligheter i tidsbegränsade bygglov. Affärsmöjligheter är ett brett begrepp som är väl studerat och kan tolkas på olika sätt. I denna studie har vi valt att avgränsa affärsmöjligheter till tidigare erfarenheter och hur dessa kan vara avgörande för en företagare i dess beslutsfattande. På bostadsmarknaden är i många kommuner efterfrågan på bostäder högre än utbudet. Det skapar ett rådande problem som företagare ser affärsmöjligheter i att kunna avhjälpa med hjälp av att snabbt kunna påbörja byggnation med hjälp av tidsbegränsade bygglov. Regeringen arbetar ständigt med att underlätta lagar och regleringar för att underlätta användandet av tidsbegränsade bygglov. Några väl etablerade skribenter när det kommer till affärsmöjligheter är bland andra Baron & Ensley (2006), Saravathy (2001) samt Gudonavicius & Fayomi (2014). Dessa påpekar att erfarenheter spelar stor roll i beslutsprocessen, samt hur innovativitet och imitativitet hos företagare påverkar beslutsfattandet. Den teoretiska referensramen grundas på sekundär data publicerad av väl etablerade forskare inom affärsmöjligheter och bygglov vilka utgör studiens huvudrubriker. För att finna dessa publikationer har följande sökord används: Bygglov, tidsbegränsat bygglov, detaljplan, affärsmöjlighet, business opportunity, opportunity recognition, causation and effectuation, innovativ, imitativ. Studien är skriven utefter en kvalitativ metod där fem företagare aktiva inom tidsbegränsade bygglov blivit intervjuade på telefon. Intervjupersonerna är funna efter register insamlade från Kungsbacka kommun, Halmstad kommun, Göteborgs kommun samt Gävle kommun. Även via tips och rekommendationer från funna kontakter i samband med sökandet efter intervjupersoner till empirin. Författarna har i intervjuerna utgått från en intervjuguide och intervjuerna har därmed blivit öppna och varit möjliga att anpassa efter varje företagare och situation. Intervjuerna har skett kvalitativt för att ge en bred förståelse kring användandet av tidsbegränsade bygglov. Studiens analys framför att det i fångandet av affärsmöjligheter krävs att en företagare är aktiv, har förmågan att se trender och mönster på en marknad, samt hur den framtagna teorin stämmer överens med studiens intervjupersoner och hur de verkar i respektive företag. I analysen lyfts även skillnaden mellan en prövande och rationell beslutsprocess fram, och att det i praktiken kan vara svårt att dela in företagare i den ena eller den andra kategorin. Det viktigaste är att ha ett tydligt definierat mål, samt att hålla flexibilitet under projektets gång för att kunna bemöta problem som kan uppstå så effektivt som möjligt. Något som även lyfts fram i analysen är hur regleringar runt omkring bygglovsansökningar även påverkar ansökningsprocessen, exempel på dessa är planmonopol och detaljplaneprocessen. Tidsbegränsade bygglov innebär en kortare ansökningsprocess än den vid permanent bygglov. Studiens utfall visar att det skiljer sig i hur affärsmöjligheter uppstått vilket påverkat hur företagarna beslutat sig för att ta sig an projekt med tidsbegränsade bygglov. Hos alla respondenter finns en tydlig vinstfokusering, därmed inte sagt att denna endast är av ekonomisk karaktär. Vinst för företagarna kan även vara till exempel en möjlighet att etablera sig på marknaden.

Studiens övergripande syfte är att öka förståelse och förutsättningarna för att studera affärsmöjligheter. Studien har bedrivits induktivt och utgår ifrån 48 stycken intervjuer med verksamhetsspecifika beslutsfattare inom upphandlingsprocessen. Beslutsfattarna är spridda över 11 svenska branscher. Resultatet visar på en stor variation med avseende på upphandlingsmängd för respondentverksamheterna, där en högsta upphandlingsmängd var 110 heltidsanställda konsulter per år och en minsta mängd var 0. Median mängden för de verksamheter som ingick i urvalsgruppen var 3 heltidsanställda konsulter per år. Vidare identifierades 10 stycken konkurrensprioriteringar för urvalsgruppen. 3 konkurrensprioriteringar var exklusiva för den grupp som tillämpade en centraliserad upphandlingsmodell och 3 var exklusiva för den grupp som tillämpade en decentraliserad upphandlingsmodell. Korrelationer mellan leverantörspreferenser med avseende på mängden aktivt bidragande leverantörer och upphandlingsmängder identifierades även. Studien har bidragit med en holistisk bilateral modell som beskriver affärsutbytet mellanen konsultverksamhet och en upphandlande verksamhet. Modellen underlättar vidare studier på så sätt att bakomliggande mekanismer för affärsmöjligheter blir lättare att studera rent systematiskt. Modellen som konstruerats kan användas som ramverk för att bedöma alternativa affärsutbyten. Genom att jämföra relativa värden och preferenser kan olika situationer bedömas för att avgöra vilket alternativ som innebär störst sannolikhet för god affärsmöjlighet. / The primary objective of the study is to increase the knowledge and conditions for studying business opportunities. The study has been conducted inductively and utilizes 48 interviews with firm specific decision-makers within the procurement process. The decision-makers are active in 11 swedish industries. The results show great variation with regards to the procurement volumes for the participating firms, where the largest volume is 110 full-time-equivalent consults per year and smallest is 0. The median value for the sample firms where 3 full-time-equivalent consults per year. 10 factors for driving competition where also identified for the sample group. 3 factors where exclusive to the firms that utilized a centralized procurement model and 3 factors where exclusive to the firms that utilized a decentralized procurement model. Correlations beteen preferences with regards to the amount of active suppliers and procurement volumes were also identified. This study has developed an holistic bilateral model, from the findings, that describes the business trade between a consultancy firm and a procuring firm.