<p>Background: Theoretical, it’s been questioned why dividends exists in companies based upon the fact that there is a separation between ownership and control. According to the agency theoretical perception, dividends is used as a manner to unify the interest of this separation, which in turn lower the agency cost, and increase the efficiency of companies.</p><p>Purpose: The aim of this master thesis is to scrutinize and analyse the association between Swedish firms’ owner structure and owner types and their inclination to dividend.</p><p>Method: We attack the problem with a hypothetical-deductive research method by using the existence of a universal theory, the agency theory. From our theoretical framework we propose a set of hypotheses. Through these hypotheses we intend to empirical investigate the agency theoretical explanations regarding ownership and dividend policy in Swedish public firms. The empirical material has been gathered from annual reports, Börsguide and Ägarna och Makten. The data has then been statistical processed and analyzed which consecutively resulted in our conclusions.</p><p>Conclusions: The findings from our study indicate that ownership affects companies dividend policy. The most striking findings in our study show that there is a significant positive relationship with owner concentration and dividends. Comparing to other studies in</p><p>the field this is a rather controversy conclusion. According to Schooley and Barney (1994) and Farinha (2003) our results confirm the proposal that there is a U-shaped relationship between internal ownership and dividends.</p><p>Suggestions for further research: Our suggestion for further research is to expand our study by investigate a time-serie of data and compare Swedish listed firms with firms in other European countries. Further suggestion is to proceed the identification of ownership as a</p><p>mechanism for corporate governance. Based on the fact that the market context in Sweden has developed, it would be of great interest to investigate ownership affection on the procurement of raising capital.</p> / <p>Bakgrund: Det har länge förts en kraftfull debatt om ägarstrukturens påverkan på företag. Viss teori har ifrågasatt varför utdelningar överhuvudtaget förekommer i företag där kontrollen är skild från ägarna. Enligt det agentteoretiska perspektivet är utdelning en metod</p><p>att föra samman företagsledningens och ägarnas intressen, vilket samtidigt ökar företagetseffektivitet.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan svenska företags ägarstruktur samt ägartyper och företags utdelningsnivå. Vi vill således undersöka ägandets påverkan på företags utdelningsnivå.</p><p>Metod: Vi använder oss av ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt genom att vi utgår ifrån befintlig universell teori i form av agentteori. Utifrån vår teoretiska referensram har vi utformat hypoteser för att på så sätt empiriskt undersöka de agentteoretiska förklaringarna angående ägande och utdelningspolicy i svenska företag. Det empiriska materialet har vi samlat in från årsredovisningar, Börsguide samt Ägarna och Makten. Informationen har</p><p>sedan statistiskt bearbetats samt analyserats vilket har mynnat ut i våra slutsatser.</p><p>Slutsatser: Den generella slutsats vi kan dra genom vår studie är att ägarstruktur och ägartyper har en viss inverkan på företags utdelningspolicy. De mest utmärkande slutsatserna vår studie har visat är för det första ett signifikant positivt samband mellan ägarkoncentration och utdelningar. Jämfört med andra studier på området är detta en motsägande slutsats. För det andra, i enlighet med Schooley och Barney (1994) och Farinha (2003) bekräftar våra</p><p>resultat antagandet att det finns en U-formad relation mellan internt ägande och utdelningar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att utöka denna studie genom att undersöka en längre tidsperiod samt att jämföra svenska företag med företag i andra europeiska länder. Ytterligare förslag till vidare forskning är att fortsätta identifiera ägandet som en mekanism för hur företag styrs. Då det har skett en utveckling i Sverige beträffande själva marknadskontexten så anser vi det vara av intresse att utreda hur kapitalanskaffningen går till i svenska börsbolag.</p>

When society, and especially the financial markets, experience a downturn real estate companies are often front and center of discussions. This sector is a capital-intensive industry which often carries a large fraction of borrowed funds. The last decade has been marked by good economic growth, low interest rates, and rising property values which the real estate market has profited from. Public real estate companies appraise investment properties exclusively on fair value, which means that estimated market values influence companies’ financial reports. The study aims to scrutinize how property values impact debt, and further shed light on the pro-cyclical nature of property values. Using a deductive approach, fair value changes of real estate in relation to debt are analyzed through a correlation analysis and multiple regression. The study applies two dependent variables where debt-equity ratio constitutes one of them, and interest-bearing debt in relation to net operating income constitutes the other. The result shows that fair value changes have a significant weak negative correlation to the debt-equity ratio, and a non-significant weak positive correlation to interest-bearing debt to net operating income. The authors conclude that the weak correlation found in debt-equity ratio implies that real estate companies react to fair value changes. The non-significant correlation with interest-bearing debt in relation to net operating income indicates that fair value changes increase companies’ debt. Furthermore, the study shows that there are individual differences between companies. / När samhället, och i synnerhet de finansiella marknaderna, upplever försämrade tider är ofta fastighetsbolag på tapeten. Sektorn är en kapitalintensiv bransch som ofta förfogar över en stor del lånade medel. Det senaste årtiondet har präglats av god ekonomisk tillväxt, låga räntor och stigande fastighetsvärden vilket har gynnat fastighetsbranschen. Börsnoterade fastighetsbolag värderar förvaltningsfastigheter uteslutande till verkligt värde, vilket innebär att uppskattade marknadsvärden ger effekt på bolagens finansiella rapporter. Studien ämnar särgranska huruvida fastighetsvärdet inverkar på skuldsättning och vidare belysa fastighetsvärdens procykliska natur. Ur en deduktiv ansats analyseras orealiserade värdeförändringar på fastigheter i relation till skuldsättning genom en korrelationsanalys och en multipel regression. Studien tillämpar två beroende variabler där skuldsättningsgrad utgör den ena och räntebärande skulder i förhållande till driftnetto utgör den andra. Resultatet visar att orealiserade värdeförändringar har ett statistiskt signifikant svagt negativt samband med skuldsättningsgrad och ett icke statistiskt signifikant svagt positivt samband med räntebärande skulder i förhållande till driftnetto. Författarna kommer fram till att det svaga sambandet med skuldsättningsgrad antyder att fastighetsbolag agerar på orealiserade värdeförändringar. Det ickestatistiskt signifikanta positiva sambandet med räntebärande skulder i förhållande till driftnetto indikerar att orealiserade värdeförändringar ökar bolagens skuldsättning. Avslutningsvis visar studiens resultat att det finns individuella skillnader mellan bolagen

Tidigare finanskriser har resulterat i ett större fokus på bankers risktagande. Kriserna har påvisat hur bankers kris kan få förödande effekt på den globala marknaden vilket har föranlett olika konsekvenser (bland annat i form av nya regelverk) för att hantera bankers tendens mot ett för högt risktagande. Bankers inställning till risktagande kan förklaras utifrån dess ägarstruktur där ägarna kan ha olika riskpreferenser.   Forskningsstudier har påvisat att ett samband existerar mellan ägarkoncentration och bankers risk, dock utan någon konsensus om sambandets utseende. Syftet med studien är att undersöka hur ägarstruktur påverkar bankers konkursrisk, där banker inom EU-länder har undersökts. Vidare har karaktären på bankernas största aktieägare tagits i beaktning för att se om sambandet mellan ägarkoncentration och risk skiljer sig beroende på vilka ägare bankerna utgörs av. Därtill har sex hypoteser formulerats som syftar till att undersöka relationen mellan ägarstruktur, agentkostnader och konkursrisk utifrån agentteorin och teorier om bolagsstyrning. För studiens undersökning har  en kvantitativ metod använts tillsammans med en deduktiv ansats.   Undersökningen visar, likt andra studier, att det existerar ett samband mellan ägarstruktur och bankers risk. Mer specifikt visar vår studie att sambandet ser olika ut för olika ägartyper. För vissa ägartyper har vi identifierat ett positivt samband mellan ägarkoncentrationen och bankers konkursrisk medan för andra ägartyper har vi istället identifierat ett negativt samband. Avslutningsvis visar studien att agentkostnader föreligger i större grad när aktieägarna har mindre kontroll över ledningen. / Previous financial crises have resulted in a greater focus on bank’s risk taking. The crises have shown how the bank’s instability may create a devastating effect on the global market, which has given rise to several studies focus on bank’s risk. Bank’s attitude towards risk taking can be explained by its ownership structure where the owners may have different risk preferences.   Research studies have found a relationship between the concentration of ownership and bank risk, but without any consensus on the sign of the relationship. The purpose of this study is to investigate how ownership concentration affects bank’s default risk. The study has been performed on banks within the EU countries. Furthermore, the nature of the bank’s largest shareholders has been taken into consideration to distinguish whether they have an impact on the relationship between ownership concentration and risk. In addition, six hypotheses were formulated which aim to investigate the relationship between ownership concentration, agency costs and the default risk, based on the agency theory and theories on corporate governance. For this study’s survey a quantitative method has been used in conjunction with a deductive approach.   Our findings show that there exists a relationship between ownership concentration and bank risk. More specifically, our study shows that the relationship is different depending on the nature of the owner. For some types of owners, we have identified a positive relationship between ownership concentration and bank’s default risk, while for other types of owners we have instead identified a negative relationship. Finally, this study shows that agency costs are greater when shareholders perform a lower degree of monitoring of the management.

I denna studie testas tio hypoteser som relaterar till finansiell teori för att se hur väl teorin kan förklara skuldsättningsgraden i små börsnoterade bolag. De teorier som testas är avvägningsteorin (trade-off theory), hackordningsteorin (pecking order theory) samt teorier relaterade till asymmetrisk information och agentkostnader. Testen genomförs med multipel linjär regressionsanalys och de undersökta bolagen är samtliga bolag med färre än 200 anställda på tre av de mindre börslistorna i Sverige. Resultatet visar stöd för åtta av de tio undersökta hypoteserna och är i flera avseenden tydligare än i tidigare studier som testar onoterade små bolag eller ett bredare urval av bolag. / This study tests ten hypotheses related to financial theory in order to determine how well the theory can explain capital structure in small public SMEs. The tested theories are trade-off theory, pecking order theory and theories related to asymmetric information and agent-principal costs. Multiple linear regression analysis is used to test the theories on SMEs with fewer than 200 employees listed on three of Sweden’s smaller stock-exchange lists. The results show statistical significant support for eight out of ten hypotheses, and these results are in many aspects clearer than in studies that test unlisted SMEs as well as studies with broader samples of listed firms.

Bakgrund: Privata företag förväntas ha färre finansieringsmöjligheter än publika börsnoterade företag, vilket gör privata företag mer begränsade till extern skuldfinansiering från kreditinstitut. Kostnaden för den externa skuldfinansieringen påverkas av kreditgivarens riskbedömning och det kontrollbehov som bland annat uppstår på grund av agentkonflikten mellan långivare och låntagare. Vi ämnar därför undersöka hur ägaren och ägarens val av styrelse och extern revisor kan reducera agentkonflikten och därmed reducera företagens räntekostnader vid extern skuldfinansiering. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida ägarkoncentrationen samt ägarens val av styrelse och extern revisor påverkar företagens externa räntekostnader i privata svenska aktiebolag. Metod: Studiens ansats är av deduktiv art utifrån en tvärsnittsdesign. Studien utgår från en kvantitativ metod för att testa studiens hypoteser utifrån ett urval av medelstora privata svenska aktiebolag. Resultat: Ägarkoncentrationen, styrelsens storlek samt styrelsens oberoende har ingen signifikant påverkan på räntekostnaden. Däremot visar resultaten i studien att det finns ett signifikant negativt samband mellan räntekostnaden och valet att utse en extern revisor från Big4. / Background: Private companies are expected to have fewer funding opportunities than public listed companies, which makes private companies more dependent on external debt financing from credit institutions. The cost of the external debt financing is affected by the lenders risk assessment and the need for control that naturally appears because of the agency conflict between lenders and borrowers. We aim to examine how the owner and the owner’s choice of board of directors and external auditor can reduce the agency conflict and thus reduce the companies interest costs in external debt financing. Purpose: The purpose of the study is to investigate if the owner concentration as well as the owner’s choice of board composition and external auditor, affects the external interest costs of private Swedish limited companies. Method: The study’s approach is deductive in nature and based on a cross sectional design. The study is based on a quantitative method for testing the hypotheses, based on selection of medium-sized private Swedish limited companies. Conclusions: The ownership concentration, the board size and the board independence have no significant influence on the interest rate. The study does however show a significant negative correlation between the interest rate and the choice to appoint an external auditor from one of the Big4.