<p>Inledning</p><p>År 2005 tog länderna i Europa ett steg närmare varandra på redovisningsområdet. Man implementerade den nya internationella redovisningsstandarden IFRS. Detta med syftet att öka jämförbarheten mellan länderna i årsredovisningarna. IFRS 3 är den del av IFRS som reglerar rapporteringen vid företagsförvärv och upplysningskraven i IFRS 3 har debatterats ställa extensiva krav på företagen. Tidigare forskning har gjorts om IFRS 3, det efter implementeringen för att se hur företagen har klarat av införandet av den nya standarden. Flera studier och i tidningen Balans har det debatterats att företag har klarat av införandet tillfredställande bra men ingen forskning har tidigare undersökt om företagen har klarat införandet och redovisat med kvalitet. De svenska företagen har alltså klarat av införandet tillfredställande nog kvanititativt sett men har kvaliten i innehållet också gjort det eller kan man se tendenser till att företag har lämnat ute information och kan man se bakomliggande faktorer till varför företag redovisar som de gör?</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva och kategorisera tillämpningen av upplysningskraven i IFRS 3 i svenska börsnoterade företag men också att undersöka bakomliggande faktorer till olika tillämpningssätt av de nya redovisningsreglerna. Författarna vill till skillnad från tidigare studier se till både kvantiteten och kvaliten i redovisningen.</p><p>Metod</p><p>Författarna har genomfört en dokumentstudie av samtliga 65 svenska börsnoterade företag som har gjort förvärv under 2006. Utefter en mall med 10 upplysningskrav har författarna poängsatt hur väl uppfyllt upplysningskravet är med 0-2 poäng. Samtliga företag har sedan sammanfogats i fyrfältsdiagram och kategoriserats i fyra kategorier. Det är också dessa fyrfältsdiagram som har använts för att se om bakomliggande faktorer som val av revisionsbyrå, företagets storlek, branschtillhörighet, soliditet och lönsamhet har påverkat redovisningen i någon riktning.</p><p>Slutsats</p><p>Samtliga 65 företag har placerat sig i två av de fyra kategorierna. Det är de två kategorierna som innebär att företagen har flest 2:or i poäng samt flest poäng totalt sett. När det kommer till de bakomliggande faktorerna drar författarna slutsatsen att det har varit varierande utfall mellan de olika bakomliggande orsakerna som analyserats. Det finns inte för någon bakomliggande orsaker ett starkt mönster som visar att det finns ett samband mellan varför företag har valt att redovisa företagsförvärv som dokumentstudien har visat.</p>

Introduktion Det finns ett flertal studier som undersöker variabler som påverkar revisionskostnaden i publika och privata bolag samt kommunen som förvaltningsorganisation. Vi har dock inte hittat några studier som undersöker variabler som påverkar revisionskostnaden i kommunala bolag, varför det finns ett behov av en sådan studie. Syfte Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer som påverkar revisionskostnaderna i kommunala och privata bolag. Metod Som en följd av att uppsatsen utgår från en deduktiv ansats, har hypoteser utvecklats med hjälp av befintliga teorier samt tidigare gjord forskning. En tvärsnittsstudie har genomförts för att spegla förhållandet vid en viss tidpunkt. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata. Detta har kompletterats med kvalitativ data som har samlats in via intervjuer. Slutsats Studiens resultat visar att det finns ett antal bakomliggande faktorer som förklarar revisionskostnaden. Sektorstillhörighet, storlek, komplexitet, val av revisionsbyrå och knowledge spillover har i studien ett signifikant samband med revisionskostnaden. / Introduction There are several studies that examine variables that affect the audit fee in listed companies, private companies and municipalities. We have not found any studies examining the variables that affect the audit fee in municipal companies, justifying the need for such a study. Purpose The purpose of the study is to explain audit fees in municipal and private companies Method As a result of the study being based on a deductive approach, hypotheses have been derived using existing theories and previous research. A cross-sectional study has been performed to reflect the ratio at a given time. Quantitative data has been collected as secondary data. This has been complemented with qualitative data collected through interviews. Conclusion A relationship has been established between audit fees and a number of explanatory variables. Sector, size of the company, complexity, choice of audit firm and knowledge spillover affects the audit fee.

Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning  (Kaplan &amp; Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011. Vårt syfte med denna uppsats är att bidra med en förståelse om hur Finansinspektionens implementering av FFFS 2009:6 och CRD III påverkar de institutionella aktieägarna till att få ledningen att arbeta mot institutionella aktieägarnas mål om en ökad avkastning. Resultatet visar indikationer på att de nya reglerna från Finansinspektionen leder till att styrningen genom kortsiktig rörlig ersättning begränsas men att det istället uppkommer en ökad kontroll från institutionella aktieägarna. Den ökade kontrollen uppkommer eftersom reglerna bidrar till en ökad transparens och insyn i företagen. Företagen måste även se till att finna nya egna sätt att motivera ledningen och anpassa dessa efter dess företagskultur. Det är även viktigt att ifrågasätta ifall Finansinspektionens nya regler gällande rörlig ersättning verkligen leder till en långsiktig nytta som överstiger de kostnader som uppstår i och med implementering av nya regler.

De stora börsbolagen i Sverige får mycket plats i massmedia då det diskuteras flitigt om hur bolagsstyrelserna ser ut och hur de agerar. Men börsbolagen står endast för en bråkdel av alla aktiebolag i Sverige. De mindre och medelstora aktiebolagen skrivs det inte om lika mycket utan de arbetar i skymundan, i alla fall styrelsen. Stora börsbolag består ofta av flera olika ägare i motsats till medelstora företag. De måste följa regleringar och formaliteter gällande styrelsearbete i större utsträckning än vad små privata enmansaktiebolag behöver göra och därför finner vi det intressant att undersöka till vilken grad de mellanstora aktiebolagen gör det. Skillnaderna i styrelsearbetet kan bero på flera faktorer, exempelvis finns det små aktiebolag som inte kräver något betydande styrelsearbete då deras verksamhet inte är tillräckligt stor eller att åsikterna om styrelsens roll är skilda.  Syftet med denna uppsats var att undersöka styrelsearbetet i ett fåtal mellanstora företag, med varierande ägarstruktur, för att se hur aktivt de arbetade. Vidare ville vi få en djupare insikt i vad företagen anser att styrelsens roll är, om den var övervakande eller sågs som en resurs samt om detta påverkade valet av styrelseledamöter. Resultatet samlades in från fyra företag av olika storlek inom kategorin medelstora bolag, genom intervjuer. En slutsats som kom fram var att graden av aktivt styrelsearbete varierade mycket beroende på vad företagen ansåg att styrelsens roll var samt hur ägarstrukturen såg ut. Vidare kunde vi se att ju aktivare styrelsearbetet var desto noggrannare var styrelsen med tillsättningen.

Sammanslutningar bildas för att minska transaktionskostnaderna på marknaden, i förhoppning om ökad produktivitet. Företagets uppgift är att generera ökad vinst och aktieägarvärde, men separationen av ägandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom företaget. Ersättning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument för att koordinera gemensamma långsiktiga intressen med aktieägarna. Slutligen skall styrelsen och ersättningsutskottet utforma en ersättningsstruktur som gynnar företagets aktieägare och som fastställts oberoende av VD:s personliga inflytande. / The object of establishing associations is to lower market transactioncosts and to gain in productivity. The aim of the corporation is to generate profit and enhance shareholder value, but the separation of ownership and control can create diverge self interests within the corporation. Compensation to the CEO and senior management is an instrument to coordinate long term interests with the shareholders of the corporation. Finally, the board of directors and remuneration committe should design a CEO compensation structure that benefits the shareholders of the corporation, independently determined from CEO’s personal influence.

Denna uppsats undersöker hur ett företags skuldsättningsgrad påverkar dess lönsamhet och hur detta samband påverkas av en ekonomisk nedgång. En ekonomisk nedgång har studien likställt med finanskrisen 2008-2009. För att undersöka sambandet används en regressionsmodell som tar hänsyn till att ett potentiellt omvänt samband föreligger mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet. Resultatet visar att det är ett positivt samband mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet före och under finanskrisen, men att sambandet inte är signifikant efter finanskrisen. Förhållandet mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet förändras under de tre undersökningsperioderna och blir starkare under krisen och svagare efter krisen. Det funna positiva sambandet mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet ger stöd för trade-off teorin och agentteorin och inget stöd för pecking order teorin.

No description available.

De senaste åren har en ökning av andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsnoterade företag kunnat urskiljas. I takt med denna ökning är det intressant att undersöka huruvida en mer könsdiversifierad styrelse har en påverkan på diverse bolagsbeslut, exempelvis beslut om utdelning. Tidigare studier har funnit att andelen kvinnliga styrelseledamöter, samt dessa styrelseledamöters aktieinnehav, har ett signifikant positivt samband med olika mått på utdelning. Detta ligger i linje med agentteorin och tidigare forskning gällande kvinnor och mäns riskpreferenser. Tre regressionsmodeller används i studien för att undersöka huruvida samma samband går att finna i svenska börsnoterade företag mellan åren 2014-2017. Utdelning mäts på tre olika sätt: huruvida företag genomför utdelning eller inte, aktiens direktavkastning och utdelningen per aktie. Resultaten visar att det inte föreligger ett samband mellan något av måtten på utdelning och andelen kvinnliga styrelseledamöter. Studien finner inte heller stöd för att ett samband skulle föreligga mellan de kvinnliga styrelseledamöternas aktieinnehav och något av de olika måtten på utdelning.

Familjeägarskap är ett utbrett fenomen på Stockholmsbörsen, där många av familjerna kan utöva kontroll över företagen de äger. Utbetalningspolitiska beslut i svenska företag kan således vara influerade av dessa ägarfamiljer. Syftet med denna studie är att undersöka familjeägarskapets påverkan på utdelningsnivån bland svenska börsnoterade företag, samt huruvida grundarfamiljer skiljer sig från andra ägarfamiljer i detta avseende. Vi diskuterar hur ägarfamiljer teoretiskt sett har goda möjligheter att expropriera minoritetsägarna, vilket kan visas genom en lägre utdelningsnivå. Samtidigt finns incitament för ägarfamiljer att hålla utdelningsnivån hög enligt rykteshypotesen och inkomsthypotesen. Urvalet består av 622 observationer från icke-finansiella företag noterade på Stockholmsbörsen mellan bokslutsåren 2014 och 2016. Studien genomförs med multipla OLS- och Tobit-regressioner. Resultaten visar att familjeägda företag ger högre utdelningar än företag som inte är familjeägda. Däremot är resultaten inte statistiskt signifikanta gällande huruvida utdelningsnivån är högre i grundarägda företag jämfört med de övriga familjeägda.

Sammanfattning En debatt som ständigt är aktuell inom redovisning är angående utvecklingen av företags finansiella rapportering för att öka transparensen av information till de externa intressenterna. Externa intressenter har ofta bara företags finansiella rapporter att grunda sina beslut, detta medför att en konsekvent rapportering är av stort intresse för dem. Rapporteringen av leasing är ett ämne som är aktuellt. Det finns för närvarande två former av leasing reglerade i IAS 17, finansiell och operationell leasing. Företag väljer ofta att utforma leasingavtal som operationella leasingavtal och undgår på det viset att rapportera sina leasingavtal som tillgångar och skulder vid tillämpning av IAS 17. För att utveckla en konsekvent rapportering väljer IASB att utge en ny standard gällande leasing vid namn IFRS 16. Standarden syftar till att endast ha en form av leasing och kommer ersätta standarden IAS 17. IFRS 16 är planerad att implementeras den 1 januari 2019.   Syftet med studien är att undersöka vilka skillnader tillämpningen av IFRS 16 får på företags finansiella rapporter jämfört med IAS 17. Vidare är syftet också att undersöka hur dessa skillnader kan påverka företags intressenter. Syftet avgränsas till att undersöka skillnader i leasetagares finansiella rapportering och skillnadernas påverkan på dess intressenter. Undersökningen är relevant eftersom många företag använder leasing och en kommande förändring i redovisningen av leasing kommer således påverka både företag och dess intressenter. För undersökningen används fyra konstruerade typfall där varje typfall belyser olika effekter på företags finansiella rapporter vid tillämpning av IFRS 16. Typfallen analyseras därefter med relevanta teorier i form av bland annat principal-agent teorin och intressentteorin.   Studien påvisar att tillämpningen av standarden IFRS 16 kommer öka företags tillgångar och skulder då de enligt IFRS 16 måste redovisa rättigheterna och skyldigheterna enligt leasingavtalet i balansräkningen. Vidare kommer värderingen av leasingavtal vid tillämpningen av IFRS 16 skilja sig mot IAS 17 då det inte tas någon hänsyn till vad det leasade objektet har för verkligt värde utan värderingen baseras endast på de diskonterade framtida betalningarna för leasingen. Ökningen av tillgångar och skulder kommer medföra att företag uppvisar en större risk i sina finansiella rapporter jämfört med om företag tillämpar IAS 17. Risken i företag ökar dock inte på grund av IFRS 16 utan standarden ger endast en förbättrad transparens av företags risker i de finansiella rapporterna, risken har hela tiden funnits i företagen men den har inte uppvisats i de finansiella rapporterna vid tillämpning av IAS17. Intressenterna kommer behöva förnya sina analyser av företag för att anpassa sig till IFRS 16 då alla företag som tillämpar IFRS och innehar operationella leasingavtal kommer öka sina skulder och tillgångar. Resultatet av studien påvisar att den nya standarden IFRS 16 ger en mer rättvisande bild av leasetagares finansiella rapporter i jämförelse med IAS 17. Implikationerna av skillnaderna i företags finansiella rapporter resulterar i att informationsasymmetrin mellan företagsledningen och intressenterna kommer minska, detta då de finansiella rapporterna ger en mer rättvisande bild av företaget till intressenter.