Agile is on the rise. The popular software development practice is making its way over to hardware development and companies are adopting it to reap the benefits. This phenomenon has been investigated to some degree and many companies are still trying to figure out if it is a useful way of working for them or not. At the Swedish MedTech company, Elekta, mechanical designers and engineers believe that hardware prototyping could be done better and faster than today. Elekta made an agile transformation to SAFe, which stands for Scaled Agile Framework, a few years ago and the hardware development struggle to match the speed of the development of software. Not much literature is aimed at agile hardware prototyping in particular. In the pursuit of adapting agile hardware development literature particularly to the prototyping process and investigating the actual process at the company, the case study presented in this report was formed. First, to explore the topic, a pre-study of orienting interviews was conducted and was complemented by a literature review. These then made up the basis for a qualitative interview study that consisted of semi-structured interviews with 12 employees at Elekta, as well as 5 employees at 5 other companies for benchmarking. The goals of this thesis project were to make recommendations to Elekta on how to adapt their prototyping process to better fit agile, as well as contribute to the relatively unexplored field of agile hardware prototyping. The case study resulted in a number of identified obstacles and enablers a company might have when implementing agile frameworks for hardware prototyping. Some of the obstacles identified were the difficulty of planning and dividing hardware in smaller tasks, not having in-house production and the difficulty to adapt to an agile mindset and focusing too much on the process of SAFe. Some of the enablers found were modularity, 3D-printing and having in-house capabilities for manufacturing prototypes. A prototyping workshop enables shorter feedback loops, which in turn enables a more agile process. The study also resulted in suggestions to Elekta, mainly concerning setting up a new prototyping workshop solution for the company, to adapt the prototyping process to better fit agile. / Agila arbetssätt blir alltmer populära. Metoderna som härstammar från mjukvaruutveckling spiller nu över till hårdvaruutveckling när företag försöker ta nästa steg mot mer moderna arbetssätt. Agil hårdvaruutveckling har studerats tidigare och många företag försöker fortfarande ta reda på om det är något för dem. På det svenska MedTech-bolaget Elekta tror konstruktörer och andra ingenjörer att hårdvaruprototypande kan gå att göra bättre och snabbare. Elekta införde SAFe, som står för Scaled Agile Framework, för några år sedan men har svårt att utveckla hårdvara lika snabbt som mjukvara. Det finns inte mycket litteratur som specifikt rör agilt hårdvaruprototypande. För att utforska ämnet genomfördes en fallstudie på Elekta. Studien inleddes med orienterande intervjuer som kompletterades av en litteraturstudie om agil hårdvaruutveckling. Dessa lade sedan grunden för den kvalitativa undersökningen som bestod av semistrukturerade intervjuer med 12 personer på Elekta samt 5 personer på andra företag som också hanterar hårdvaruprototypande. Målen med detta examensarbete var att ge Elekta rekommendationer om hur de ska anpassa sin prototypprocess för att bättre passa agila arbetssätt och att kunna bidra till det relativt outforskade ämnet, agilt hårdvaruprototypande. Fallstudien resulterade i identifiering av ett antal hinder och möjligheter som ett företag kan uppleva när de implementerar agila arbetssätt för hårdvaruprototypande. Några exempel på hinder var svårigheter med att planera och dela upp hårdvara i mindre uppgifter, att inte ha produktion in-house och svårigheten med att anamma ett agilt tankesätt istället för att fokusera för mycket på en metod eller struktur. Exempel på möjliggörare var modularitet, 3D-printning och möjligheter till prototyptillverkning in-house. En prototypverkstad tillåter kortare feedback-loopar vilket i sin tur möjliggör en mer agil process. Undersökningen resulterade också i förslag till Elekta, främst i att bygga en ny verkstadslösning för prototyptillverkning för att bättre kunna anpassa prototypandet till agilitet.

The traditional project methodology which is influenced by the waterfallmodel and planning tools such as the work breakdown structure and thecritical path method has been found to be redundant when contextualizedwithin the construction industry. Specifically, as they have been proven to beunable to ensure valuable and efficient work processes during the project’sdesign phase. Suggestively, both variables shall be fulfilled. This has beenfigured to be possible by utilizing the agile project method Scrum. In the strive to optimize the reoccurring issues of the project design, theinformation, work, and values must recreate flows. Variations averts this fromever happening by clogging the flows. Make-do is the primary cause ofvariations during the construction project and emerges from an unfulfilledplanning and a hierarchical communication. Within the levels of the pyramid inwhich the flows are expected to stream, the flows are put into an unavoidablerisk of encountering variations during each project hand-over. The moreactors that are taking part within the chain of flows, the greater the risk ofthe information becoming distorted, the workflow of being done in vain, andthe distance of the value flow to ever become attained. This wholeorganizational situation surrounding how the information misguides the workdraws its parallels with the telephone game, in which, during the game, thegiven information is jeopardized relative to the number of participating“children”. By establishing Scrum during the design phase, the communication paths areshortened by relating the design manager’s responsibilities to that of theScrum Master. The transformation implies that the design manager loses ittitle of being a project manager by converting the management responsibilityto the design workers. What remains is the design manager’s responsibility ofcoordinating the workers which is translated by assigning the work; this is anadded dimension within the prioritization system depicted by the ProductBacklog. Instead of having a design phase that is set out by an early providedplanning with the work breakdown structure and critical path method, theplanning is complemented by the design manager’s interface management ofthe product backlog which follows the required product specifications thatmaterializes upon the occurring Sprint meetings between group of designworkers and the project manager. / Den traditionella projektmetoden som upprättas med vattenfallsmodellen och planeringsverktyg som arbetsfördelningsstrukturen och kritiska linjen har länge blivit förklarad bristfällig inom byggindustrin. Detta genom att metoden har suttits i ett sammanhang där projekten inte åstadkommit värdefulla eller effektiva arbetsprocesser under byggprojektets design-fas—projekteringen. Förslagsvis ska båda av dessa två variabler bli uppnådda. Detta är förklarat möjligt med den agila metoden Scrum. För att optimera projekteringens återuppstående brister ska projektets information, arbeten och värden flöda i strömmar. Variationer avvärjer ifrån detta och täppar till flödena. Få det gjort är det främsta variationsskälet inom byggprojekten och uppstår när planeringarna inte blir fulländade och kommunikationen sker hierarkiskt. Inom pyramidnivåerna som kommunikation förväntas flöda inom ställs samtliga flöden inför en oundviklig mängd variationer vid varje projektöverlämning. Desto fler aktörer som deltar inom denna flödeskedja, desto större är risken av att informationen blir förvrängd, arbetsflöden sker förgäves och att värdeflöden inte blir uppnådda. Det hela organisatoriska scenariot kring hur informationen missvisar arbeten och värden liknar därför viskleken som, under lekens gång, sätter den tillgiva informationen för en risk av att bli missuppfattad relativt till mängden deltagande ”barn”. Med Scrum förkortas projekteringens kommunikationsvägar genom att hänföra projekteringsledaren med Scrum-mastern. Omvandlingen innebär att titeln förlorar sitt ledningsansvar som blir överlåtet till projekteringskonsulterna. Kvar återstår projekteringsledarens samordnaransvar som blir förklarat med arbetstilldelningen; detta blir en tillagd dimension i den prioriteringsordnade product backlogen. I stället för att projekteringen bedrivs av en tidigt förutsatt planering med arbetsfördelningsstrukturen och kritiska linjen kompletteras den med projekteringsledarens gränssnittshantering av backlogen enligt specifikationerna som uppstår under sprint-mötena mellan projekteringsgrupperna och projektledaren.

Syfte – Att undersöka vad den potentiella effekten skulle bli av att byta arbetssätt från det traditionella arbetssättet till det agila arbetssättet. Studien kommer även undersöka framgångsfaktorer med arbetssätten samt hur det agila arbetssättet bör implementeras.För att besvara studiens syfte har det brutits ner i två frågeställningar: 1. Vilka framgångsfaktorer har ett traditionellt arbetssätt jämfört med ett agilt arbetssätt? 2. Hur bör ett agilt arbetssätt implementeras? Metod – För att kunna besvara studiens frågeställningar utfördes en fallstudie vilken består av en kvalitativ datainsamling. I studien användes olika datainsamlingstekniker, intervjuer, dokumentstudie och observationer. Intervjuer genomfördes med flera respondenter på företaget, den insamlade empirin jämfördes vidare med den befintliga teorin. En kartläggning av projektledningsflödet utfördes utifrån observationer och den insamlade empirin från intervjuerna. Dokumentstudien innebar en ökad förståelse kring flödet. Resultat – Studien pekar på att fallföretaget inte är i behov av en fullständig omstrukturering utan skulle influeras positivt genom att implementera delar av det agila arbetssättet. Genom att eliminera processer vilka inte är värdeskapande skulle det öka effektiviteten. Faktorer likt typ av projekt samt delaktigheten ligger till grund för val av arbetssätt. Val av ett arbetssätt behöver inte innebära att delar från andra arbetssätt inte får tas i anspråk. I stället är en hybridlösning av arbetssätten mest fördelaktigt för somliga verksamheter för att uppnå optimal effektivitet. Implikationer – Studiens resultat ökar en förståelse till Lean samt ämnar ge kunskap kring projektledning och de olika arbetssätten. Med hjälp av Lean kan företag reducera slöserier samt hitta effektivare planeringar. Studien kan användas vid förbättringsarbete inom projektledning, där det inte finns en självklarhet i arbetssätt och projektmodell. Resultatet bidrar vidare med vilka viktiga faktorer att ta hänsyn till vid byte av arbetssätt inom projektledning. I studien har olika faktorer identifierats i de olika aktiviteterna med hjälp av Lean. Begränsningar – Studien utgår från ett fallföretags problematik vilket påverkar studiens generaliserbarhet då projektledning varierar mellan olika verksamheter. Med tanke på de begränsade resurserna samt studiens storlek blir resultatet begränsat. Om studien varit större och inkluderat fler resurser hade en mer omfattande datainsamling möjliggjorts vilket förbättrat studiens resultat. Nyckelord – Agilt arbetssätt, Implementation, Lean, Projektledning, Projektmodell och Traditionellt arbetssätt. / Purpose – To investigate what the potential effect would be of changing the way of working from the traditional way of working to the agile way of working. The study will also investigate success factors with the working methods and how the agile working method should be implemented. To achieve the purpose, two research questions have been formulated: 1. What success factors does a traditional way of working have compared to an agile way of working? 2. How should an agile working method be implemented? Method – To be able to answer the study's research questions, a case study was performed and consists of a qualitative data collection. In the study, various data collection techniques were used to collect data. Interviews, document study and observations were used. Interviews were conducted with several respondents at the company, the collected empirical data was further compared with the existing theory. A mapping of the project management was carried out based on observations and the collected empirical data from the interviews. Furthermore, a document study was performed to increase the understanding of the business. Findings – The study points out that the case company is not in need of a complete restructuring but would be positively influenced by implementing parts of the agile way of working. By eliminating processes that do not add value, it would increase efficiency. Factors such as the type of project and who will be involved are the basis for choosing a working method. Choosing a working method does not have to mean that parts from other working methods may not be used. Instead, a hybrid solution of the working methods is most beneficial for some businesses to achieve optimal efficiency. Implications – The results of the study increase an understanding of Lean and aim to provide knowledge about being applied to project management and the different working methods. Using Lean, companies can reduce waste and find more efficient planning. The study can be used for improvement work in project management, there is an obviousness in which working method and project model that is used. The result further contributes with which factors that are important to consider when changing working method within project management. In the study, various factors have been identified in the various activities using Lean. Limitations – The study is based about a case company, which affects the generalizability of the study, as project management varies between different businesses. Considering the limited resources and the size of the study, it also gives a limited result. If the study had been larger and included more resources, a more extensive data collection would have been possible and should have improved the study's results. Keywords – Agile way of working, Implementation, Lean, Project management, Project model and Traditional way of working.

Product development is more complex than ever. Industries all over the world face intensified competition, forcing firms to improve their innovation performance. This involves integrating software development to a greater extent. As an effort to cope with such progression, agile project management methodologies have been adopted. These include methodologies that are tailored to fit large organisations, made to enhance communication and speed up decision-making. Moreover, such methodologies allocate time for joint planning sessions (such as Program Increment Planning) to foster coordination between teams. The need for extensive coordinating capabilities increases with firm size and product complexity, meaning that large, multinational manufacturers with integrated software- and hardware development face the greatest challenges. With difficult coordination challenges comes a demand for prominent organisational coordination capabilities. This includes capabilities to identify dependencies between agile teams in time, to avoid delays, budget overruns, and quality issues. Hence, firms must adopt sufficient project management procedures, as well as shape organisational artefacts, processes, and culture to maximise their organisational coordination capabilities. In this project, these artefacts, processes, and the organisational culture were defined as factors. Furthermore, the project aimed at (1) – identifying factors that positively contribute to organisations’ capabilities to find inter-team dependencies, and (2) – investigating how to favour those identified factors. The research was conducted at Volvo Car Corporation, a Swedish car manufacturer that undergoes a transition towards being a large-scale agile organisation. Theories concerning coordination, communication, and knowledge management were jointly deployed to construct a state-of-the-art theoretical framework. Thereafter, the conceptual model was the guiding lens for collecting and analysing empirical evidence. Consequently, this project was able to assess 26 factors for identifying inter-team dependencies. Furthermore, several of these factors are proven to be interconnected as they fuel each other and exist in symbiosis. Thus, this project advocates that large-scale agile organisations must understand these factors and their connection to each other — that is when incorporating coordination mechanisms to better identify inter-team dependencies.

Titel: Agilt ledarskap – Ett sätt att leda en organisation med medarbetaren i centrum. Författare: Anna Hillerbratt, Victor Fors & Sara Sandén Institution: Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan. Program: Human Resource Management. Kurs: Företagsekonomi III – Organisation, Kandidatuppsats. Handledare: Olle Duhlin Examinator: Mikael Lundgren Syfte: Syftet med denna studie är att genom tolkning och värdering av organisationers beteenden skapa en uppfattning av det agila ledarskapet. Syftet är även att förstå om och hur det agila ledarskapet kan appliceras på organisationer oavsett om agila metoder används eller ej. Studien är intressant för studenter och ledare men även individer vilka är intresserade av hur ledarskap kan komma att se ut i förhållande till framtidens organisationer. Metod: En fallstudie som behandlar agilt ledarskap ur ett organisationsperspektiv. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi och en induktiv metod. Slutsats: Vi har genom tidigare forskning av det agila uppfattat att fokus initialt legat på den praktiska tillämpningen av agila metoder, och att det saknades en ledarskapsteori baserad på de två huvudsyftena i det agila synsättet. Resultatet av studien är därför den egenutvecklade VAS-modellen, Vilja, Anpassning, Samarbete. Modellens värdegrund är: Med de anställdas utveckling i centrum skapar vi tillsammans en attraktiv arbetsplats och en lönsam organisation, en organisation som kan säkerställa frekvent leverans av kvalitet och på så sätt tillgodose kundens behov samt vara lyhörd för förändring. Nyckelord: Agil, agilt synsätt, ledarskap, självstyrande team, kommunikation, motivation, flexibilitet. / Title: Agile leadership – a way to lead an organization with the employee as the main focus. Authors: Anna Hillerbratt, Victor Fors & Sara Sandén Institution: Linnaeus University, School of Business and Economics. Program: Human Resource Management. Course: Business Administration III – Organization, Supervisor: Olle Duhlin Examiner: Mikael Lundgren Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of agile leadership through the interpretation and valuation of organizational behaviors. The purpose is also to understand if and how agile leadership can be applied to organizations regardless of whether or not agile methods are used. The study is interesting for students and leaders, but also individuals who are interested in how leadership can develop in relation to future organizations. Methodology: A case study that adresses agile leadership from an organizational perspective. The study was conducted with a qualitative method and an inductive approach. Conclusions: We have, through previous research, perceived that the focus of the agile methodologies initially was based on the practical application of agile methods and that there was no leadership theory based on the two main purposes of the agile approach. The results of the study is therefore a self-developed VAS-model. The basic principle of the model is: With the employees as the main focus we create an attractive workplace and a profitable organization, an organization that ensures frequent delivery of quality, thus meeting customer needs and being responsive to change. Key words: agile, agile approach, leadership, self-organizing teams, communication, motivation, flexibility.

As the world of business changes at a pace higher than ever before, there is an increased need for organizations to rapidly adapt and respond to these internal and external changes, whether they are technological, political, social or environmental. In management, agility is a term frequently used today in response to this new business environment, which often includes the use of agile methodologies for product development. As organizations adopt agile methodologies, old traditional management and leadership models fade. This void is being filled by new and emerging agile leadership models. Additionally, self-organizing and cross-functional teams become key concepts. All these transformations are bound to culminate in a considerable alteration in the role of the manager. This study examines the new role of the manager in an organization transitioning to agile. To answer the research questions, changes in the key work activities of the manager were evaluated, as well as how changes in interplay and interaction between the manager and the group could affect the role. Furthermore, the aim was also to identify some of the main challenges and barriers that arise. This was studied qualitatively through a literature review. Also, a case study was conducted at the software development department at Scania AB, where ten managers and one employee was interviewed. A survey was also sent out to the group members at this department, with 150 respondents. Findings indicated that most work activities did not change. Some of them changed in character due to introducing an agile method and due to internal, structural changes. In one case, the work focus shifted from one activity to another. In the interplay with the group, the manager now has new roles to consider, while his role becomes more of an empowerer and meets new leadership models. With this organizational change, there are also new opportunities of delegating work activities to a higher extent. The main challenges that were identified regarded communication and coordination, control, and mastering agile methods. / Affärsvärlden möter förändringar i en allt snabbare takt än tidigare, varför organisationer måste bemöta och förhålla sig till både de interna och externa förändringar som sker, vare sig dessa är teknologiska, politiska, sociala eller miljömässiga. Inom ledarskap används idag termen agilt allt mer, som svar på detta nya affärsklimat, vilket ofta inkluderar användandet av agila metoder inom produktutveckling. Då allt fler organisationer inför användandet av agila metoder, tappar också de traditionella ledarskapsmodellerna sin roll. Detta gap som uppstår har kommit att fyllas av nya agila ledarskapsmodeller. Vidare blir också självstyrande och tvärfunktionella grupper viktiga koncept. Dessa förändringar medför en avsevärd förändring av chefsrollen. Denna studie undersöker hur chefsrollen förändras i en organisationen som blir allt mer agil. För att svara på forskningsfrågorna undersöktes hur huvudarbetsuppgifterna förändrats, men också hur förändringar i samspelet och interaktionen mellan chefen och gruppen kan komma att påverka chefsrollen. Vidare undersöktes också vilka huvudsakliga utmaningar och hinder som uppstod. En kvalitativ litteraturstudie utfördes i studien. Också en fallstudie på avdelningen för mjukvaruutveckling på Scania AB utfördes, där tio gruppchefer och en annan anställd intervjuades. En undersöknings skickades också ut till gruppmedlemmar på denna avdelningar, med totalt 150 svar.Resultatet påvisade att de flesta arbetsuppgifter inte förändrades. Vissa av dessa förändrades i karaktär och i utförandet, till följd av införandet av en agil metod och strukturella förändringar i företaget. I ett fall skiftade arbetsfokus från en arbetsuppgift till en annan. I samspelet mellan chef och grupp har nu chefen nya roller att ta hänsyn till. Chefens roll blir mer av en facilitator, där nya ledarskapsmodeller också står till mötes. Chefen har också större möjligheter till delegering av arbetsuppgifter än tidigare. De utmaningar som identifierades rörde kommunikation och koordination, kontroll, och hanteringen av agila metoder.

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för det agila ledarskapet och hur det främjar de anställdas motivation.  Metod: Vid genomförande av studien har en kvalitativ metod tillämpats där empiri samlats in med hjälp av tio semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har, i kombination med insamlad teori från vetenskapliga artiklar, utgjort underlag för den data som har bearbetats i analysen och följaktligen lett fram till studiens slutsats.  Resultat & Slutsats: Studien visar att agilt ledarskap kan utövas i olika typer av roller med den gemensamma uppgiften att främja ett agilt arbetssätt. Agila ledare kan öka motivationen hos individen genom att delegera ansvar, uppmuntra till självständighet och se till att teamet strävar efter gemensamma mål som ligger i linje med organisationens mål.  Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har fokuserat på ledarens perspektiv på ledarskapets relation till det agila arbetssättet. Liknande studier med medarbetarens perspektiv hade skapat ytterligare underlag för att dra slutsatser kring hur ledarens prestationer fungerar i praktiken. Det finns även ett behov av att sätta det agila ledarskapet i relation till organisatorisk agility. Med frågeställningar kring det agila arbetssättet ur ett organisatoriskt perspektiv kan nya insikter nås och forskningen inom området bli mer heltäckande.  Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit med ökad förståelse för agilt ledarskap inom banksektorn samt hur agila ledare arbetar för att främja motivation hos de anställda. Studien riktar sig till forskare inom ledarskap som är intresserade av att erhålla en fördjupad bild av hur det agila ledarskapet inom banksektorn fungerar, samt vad det har för kopplingar till motivation. Studien är även av intresse för ledare som finner intresse för att lära sig mer om agila arbetssätt, agilt ledarskap samt motivation. / Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of the agile leadership and how agile leaders cultivate motivation for the employees.  Method: A qualitative method was used to collect data from ten semi-structured interviews. This data, in combination with relevant theory within the domain of the study, laid the foundation for the results and conclusions of the study.  Results and conclusions: The study shows that agile leadership can be applied in different roles with the common task of promoting agile workplaces. Agile leaders increase the motivation for individuals through delegating responsibilities, encouraging independence, and ensuring that the team strives for common goals that are in line with the organization's goals.  Future research: This study has focused on the leaders’ perspective on the leadership’s relation to the agile work method. A similar study with the employees’ perspective should contribute with additional research to draw conclusions about how well the leaders’ performance actually works in practice. We also find it interesting to put agile leadership in relation to organizational agility. With questions about the agile way of working from an organizational perspective, the research area can be enhanced with valuable insights.  Contribution: The study has contributed to an increased understanding of agile leadership in the banking sector and of how agile leaders work to promote motivation among employees. The study is directed towards the scholar who is interested in obtaining a deeper understanding of how the agile leadership in the banking sector works in practice and its links to motivation. The study is also of interest to leaders who find interest in learning more about agile working methods, agile leadership and motivation.

Scrum fokuserar på effektiv ledning av mjukvaruprojekt genom att främja bättre kommunikationskanaler mellan utvecklingsteamet och intressenterna. De korta sprintarna som metoden förespråkar gör det enkelt att få snabb feedback från projektägarna och samtidigt är det lätt för utvecklingsteamet att hantera förändringar (Dada & Sanusi 2021). I dagens snabba och konkurrensutsatta värld är snabbhet och flexibilitet avgörande (Wang 2020). Den ursprungliga designen av Scrum är anpassad efter små, samlokaliserade grupper av utvecklare med olika kompetenser som arbetar med mjukvara för en klient som är aktivt involverade i utvecklingsprocessen. Bara för att metoden är anpassad för mindre företag innebär det inte att utmaningar helt elimineras. (Hron & Obwegeser 2022). Ramverket låter enkelt och bra men passar de alla organisationer? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka utmaningar som finns vid införandet av Scrum i småföretag. Studiens syfte är att titta på vilka delar i införandet som är problematiska. För att uppnå syftet ämnar studien besvara följande frågeställning: ”Vilka utmaningar finns vid införandet av Scrum i småföretag?”. Genom en kvalitativ fallstudie på ett samarbetsföretag har semistrukturerade intervjuer genomförts men en målsättning att beskriva ämnet i djup och detalj. Genom metodens genomförande genererades ett resultat som förhoppningsvis kan hjälpa småföretag att tidigare kunna identifiera utmaningar när de väljer att arbeta enligt Scrum. Resultatet av studien visade att det fanns totalt åtta utmaningar fördelade över tre problemområden. De åtta utmaningarna är: 1) Daily Scrum blir som en avrapportering, 2) Svårt att estimera tid på sprintplaneringen, 3) Sprintplaneringen är ineffektiv, 4) Teamet är inte tvärfunktionellt, 5) Testningen är en flaskhals, 6) Testningen – resursbrist 7) Negativ inställning till Scrum och 8) Förväntningar och olika synsätt.

En dynamisk och komplex omvärld ställer allt större krav på förnyelse och organisatorisk anpassning. I många organisationer har agila arbetssätt blivit populära. Storskaliga agila transformationer kan dock i praktiken vara svåra att genomföra. Dessutom kan agilitet och en hierarkisk organisationsstruktur vara svåra att kombinera. Studiens syfte är att söka kunskap om förutsättningar som påverkar en storskalig agil transformation inom en statlig myndighet. För studiens analysmodell identifierades initialt, med grund i tidigare forskning inom organisatorisk förändring, tre utmaningar och fem framgångsfaktorer. Studiens empiriska material bygger på sju intervjuer med anställda på Skatteverket. Baserat på studiens resultat kompletterades analysmodellen med två utmaningar och två framgångsfaktorer specifika för Skatteverkets transformation. Studiens resultat visade att utmaningarna decentraliserad utveckling, arbete med värdeströmmar och synkronisering av styrning har varit framträdande. Motstånd till förändring och uppföljningsmetodik ansågs inte ha varit reella. Framgångsfaktorerna pilotstudie, stöd från ledningen, utbildning och coachning, kulturanpassning, eldsjälar och införandestrategi ansågs ha varit viktiga för Skatteverket. Vision och kommunikation ansågs inte ha varit av större betydelse. / In our dynamic and complex world organizations are facing an increased demand for renewal and flexibility. Many organizations now shift to becoming agile. Large scale agile transformations are however difficult to practically implement. Moreover, combining hierarchical organizational structures and agile ways of working might be challenging. The aim of this study is to seek knowledge about which conditions that are affecting large scale agile transformations within a state agency. Three challenges and five success factors were identified for the model of analysis based on previous research within the field organizational transformation. Data was gathered through seven interviews with employees at Skatteverket. Based on the result of the study two new challenges and two new success factors were added to the model of analysis. The results show that decentralized development, value streams and synchronization of management have been prominent challenges for Skatteverket. Resistance to change and follow-up methodology were not as evident. The success factors pilot study, support from management, education and coaching, adaptation of culture, agile enthusiasts and implement strategy have been important for Skatteverket. Vision and communication were not as important.

Omvärlden och marknaden kan idag tillskrivas som kundens, det är kunden som styr marknaden och sitter på makten. Till detta kan troligtvis en viss press föreligga hos organisatoriska ledare att finna en strategi som skapar värde för kunden. Sökandet efter det rätta arbetssättet inleds för att sedan sluta vid det agila arbetssättet som uppenbarar sig likt ett svar på alla problem. Praktiker blir förförda, underkastar sig en funktionell dumhet och implementerar det agila arbetssättet, utan ifrågasättande, dagen är räddad! Kanske måste förförda praktiker vakna från deras utopiska drömvärld, avsäga sig detta falska medvetande för att ställa sig frågan om ett arbetssätt som placerar kunden i centrum kan tillskrivas som hållbart. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen och konceptualisering av situationen för medarbetarens situation i relation till det agila arbetssättet ur ett hållbarhetsperspektiv. Fördelar och nackdelar med det agila arbetssättet synliggörs för att härledas till hållbarhetsprinciper och medarbetarens roll samt situation. Studien har genomförts genom ett etnografiskt tillvägagångssätt, där observationer, intervjuer samt enkäter har triangulerat problemområdet. Studien kombinerar kvalitativ metod med kvantitativ metod för att synliggöra problemområdet ur flera kompletterande perspektiv. I studiens analys används medarbetarskapshjulet, gränsdragning samt kritisk teori som teoretiskt utgångsläge. Resultatet av studien visar att det agila arbetssättets hållbarhet kan ifrågasättas, utifrån medarbetares situation inom dess givna ramar. Arbetssättets kundfokusering och snabba anpassning till den föränderliga verkligheten utmanar engagerade medarbetare att göra sitt yttersta för att leverera högkvalitativa produkter. Det innebär utmaningar i gränsdragningen mellan arbete och fritid, varvid medarbetare ställs inför utmaningen att balansera arbete som ianspråktar tid även utanför arbetsplatsen. De engagerade medarbetarna upplevs löpa en högre risk att drabbas negativt om arbetet tillåts ta över stora delar av livet, uppsatsförfattarna ifrågasätter därför huruvida det agila arbetssättets hållbarhet är rimlig i förlängningen. Uppsatsens slutsats innefattar HEM, Hållbart Engagerade Medarbetare, det vill säga att organisationer behöver arbeta för att ge sina medarbetare en situation som är hållbar i längden, även för de mest engagerade. / Today’s business world and the market belongs to the costumer. It is the costumer who is in charge of the market and holds the power. To this a degree of pressure is put on the organisational leaders, who are held to find the best method of creating value for the costumer. While searching for the best method, agile appears as an answer to all the problems and questions. Practitioners are swept away, seduced by the promising concept, gives in to a functional stupidity and implement the agile concept into their organisation, without questions. Agile saves the day! Perhaps these seduced practitioners must wake up from their utopian dream, take a step back from this false awareness and ask themselves whether a concept putting the costumer foremost is sustainable? The purpose of this essay is increasing understanding and conceptualising the situation for employees in relation to agile work methods, from a sustainable perspective. Pros and cons with agile methods will be made visible for derivation to principles of sustainability, the role of the employee and their situation. As a method ethnography has been used for this study, where observations, interviews and a survey has triangulated the issue. This study combines quantitative and qualitative methods to put several completing perspectives into the light. For the analysis the authors used the wheel of employeeship, border theory and critical theory as theoretical starting point. The result of the study shows how sustainability within agile can be questioned, from a employee perspective. Being focused on the costumer and adaptivity to an everchanging reality challenges dedicated employees to give their uttermost to produce high quality products. Challenges in relation to this lies within the borderlines of work, where employees must balance employment which seems to occupy time outside of the workplace. Dedicated employees might be at higher risk of negative consequences due to their employment occupying their life to a large extent. Therefore, the authors question whether agile is sustainable in the long run. In conclusion this essay presents a proposal for organisations to work towards sustainable dedicated employees. To give the most dedicated employees a situation which is sustainable in the long run, is beneficial for the entire organisation.