Bakgrund: Utveckling av färdigheter i aktiviteter i dagliga livet är viktigt för att kunna bli självständig i sin vardag. Hos barn med diagnosen autism är det vanligt att de färdigheter som krävs för att bli självständig aldrig utvecklas. Aktiviteter som sker i barndomen ligger till grund för hur utvecklingen sker och vilka kompetenser som skapas för framtiden Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsterapeuten arbetar med barn med autism i åldrarna 2-12 år samt hur barnets omgivning påverkas av att leva med ett barn med autism. Metod: Metoden i denna studie utgjorde en litteraturstudie innehållande tio vetenskapliga artiklar som hittades via systematiska databassökningar. Resultat: Vid analys av data framkom fyra ämnesområden, social integration, kommunikation, sensorik och motorik. Områdena innefattade arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt. Ett femte område kunde även urskiljas gällande hur familjer påverkas av att leva med ett barn med autism. Slutsats: Resultatet visade att djur och lek var vanligt förekommande interventionsformer. Interventionerna skedde i olika former i syfte att förbättra barnets sociala integration, kommunikation, sensorik eller motorik. I studien har författarna sett att familjens rutiner till stor del styrs av barnet med autism.

Syftet med studien är att beskriva svårigheter i det dagliga livets aktiviteter för personer med fibromyalgi, samt vilka strategier som används för att hantera svårigheterna. Använd metod är en litteraturöversikt av 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat visar att personer med fibromyalgi påverkas av fysiska, kognitiva och emotionella svårigheter samt sömnsvårigheter vilket starkt påverkar förmåga att utföra dagliga aktiviteter som att ta hand om sig själv och hushåll, att arbeta och att engagera sig i fritid och socialt liv. De fysiska svårigheterna påverkar förmågan att anstränga sig, att vara inaktiv, att planera dagarna och att utföra monotona uppgifter. De kognitiva svårigheterna består av minnes- och koncentrationssvårigheter samt försämrad kommunikations- och reaktionsförmåga. En viktig strategi för att hantera svårigheterna är att lära sig att leva ett balanserat liv. Ytterligare strategi innebar att avleda smärtan, genom att distrahera, ignorera och undvika smärtan. Slutligen användes strategier för att lindra smärtan via alternativa behandlingar, engagemang i aktiviteter eller positiva tankar. Det sociala livet påverkades genom oförståelse från omgivningen, sämre relationer och rollförluster. Socialt stöd ansågs ytterst viktigt för ett välmående. Slutsats: Att lära sig att leva med smärtan och att leva ett balanserat liv är viktigt för att hantera svårigheter i vardagen. Det sociala stödet är viktigt för välmåendet men samtidigt kan en bristande förståelse från omgivningen upplevas stigmatiserande, vilket alla hälsoprofessioner bör vara medvetna om och motverka. Arbetsterapeuter och övriga hälsoprofessioner kan med detta öka sin förståelse för patientgruppen och hjälpa nyinsjuknade att finna egna strategier i livet med inspiration från ovanstående sätt att hantera svårigheterna.

Skolan är en betydelsefull del av barn och ungdomars vardag. Elevhälsans insatser saknar ett större förebyggande aktivitetsperspektiv då det mesta idag är individrelaterat gällande funktionshinder och ohälsa. Både den somatiska och den psykiska ohälsan ökar bland Sveriges barn och ungdomar. Skolan är en ny arena för Arbetsterapi i Sverige, det finns inte så många som har studerat den ”vanliga” grundskolan utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Syftet med studien är att beskriva den fysiska och psykosociala skolmiljön på två olika högstadieskolor utifrån ett arbetsterapeutiskt aktivitetsperspektiv på gruppnivå. Metoden är en strukturerad observations studie utifrån en egen utformad checklista. Där de på grupp nivå studeras hur skolmiljön är utformad i förhållande till de aktiviteter som ska utföras. Resultatet är en beskrivning av skolmiljön på två kommunala högstadieskolor. Resultatet visar att arbetsterapeutens kompetens behövs för att se över skolans lärandemiljöer och arbetsmiljöförhållanden utifrån hur miljön påverkar eleverna. Anpassningar av miljön, schemats utformning, ljudnivån, ergonomi, rastmiljön och möjligheter till daglig fysisk aktivitet är viktiga moment i arbetsterapeutens roll i skolan. Arbetsterapeuter kan använda sina kunskaper tillsammans med andra professioner för att förebygga ohälsa hos barnen både i och utanför hälso- och sjukvården. Sökord; Arbetsterapi, aktiviteter, skolor, skolhälsovård, folkhälsa.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer pedagogerna i förskolan använder sig av i planerade matematikaktiviteter.Utgångspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolansläroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frågeställningar: Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avpedagogerna i planerade matematikaktiviteter? Vilka likheter och skillnader finns beroende på barnens ålder?För att få svar på dessa frågor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter på tre olika förskoleavdelningar. Barnens åldrar var 1-5 år och varjeavdelning observerades vid ett tillfälle under 45 minuter. Tekniker som användes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse är de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen pedagog använde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans. Av de matematiska aktiviteterna var lokalisera och mäta de mest förekommande, följt avkonstruera hos de äldsta barnen.En slutsats som kan dras av studien är att det behövs en ökad medvetenhet och kunskap hospedagogerna om hur förskolan kan använda alla de uttrycksformer som beskrivs i Lpfö 98/2010för att stimulera och utveckla barnens matematiklärande.

Bakgrund: Att drabbas av förvärvad hjärnskada och kognitiva svårigheter i tonåren påverkar delaktighet och aktivitetsutförande inom flera livsområden. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva svårigheter kräver tålamod och energi. En förvärvad hjärnskada kan påverka ungdomars möjlighet till delaktighet i samhället. Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen när en person i tonåren drabbas av kognitiva svårigheter efter lätt/måttlig förvärvad hjärnskada. Metod: Studien är gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013. Studien bygger på 10 artiklar som beskriver barn och ungdomars kognitiva svårigheter och aktivitetsbegränsningar. Resultat och slutsatser: En förvärvad hjärnskada ger konsekvenser i vardagen och inom många livsområden. Att skadas i yngre åldrar, det vill säga som barn, ger ofta större svårigheter när det gäller oberoende och även beskrivs större exekutiva problem som är viktiga i aktivitetsutförande. Ungdomar med lätt hjärnskada har bättre förutsättningar till ett fungerande i de olika livsområdena, bland annat studier och arbete, men då incidensen är högre för lätt hjärnskada så är det ändå en grupp med behov av uppföljning.

Bakgrund: I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 betonas att det är av högsta prioritet att socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom möjligheter att delta i aktiviteter som är individuellt anpassade. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsterapeuters användning av individuellt anpassade aktiviteter för personer med demenssjukdom på särskilda boenden i Sverige. Frågeställningarna innefattade vilka aktiviteter som använts, vilka aktiviteter de såg behov av samt vad som krävs för att kunna genomföra dessa. Metod: Studien är en tvärsnittsstudie av deskriptiv karaktär. Elektroniska enkäter skickades ut till 61 arbetsterapeuter som slumpats fram från tre framslumpade kommuner i varje län i Sverige. 40 av dem svarade på enkäten. Enkätens aktivitetskategorier handlade om hushållsaktiviteter, bords- och spelaktiviteter, skapande aktiviteter, konst- och kulturaktiviteter, rörelseaktiviteter, utomhusaktiviteter, kontakter med andra, samt sinnesstimulerande aktiviteter. Resultat: Det vanligaste svaret i samtliga aktivitetskategorier var att ingen aktivitet hade använts. Samtliga arbetsterapeuter, förutom en, såg behov av att använda sig av fler aktiviteter än vad de gjort på de särskilda boendena för personer med demenssjukdom. De faktorer som uppgavs vara viktigast för att kunna genomföra aktiviteterna var fler omvårdnadspersonal, fler arbetsterapeuter samt mer stöd från chefer. Slutsatser: Studien visar att arbetsterapeuternas kompetens för individuellt anpassade aktiviteter inte utnyttjas fullt ut. Tidsbrist och arbetssätt nämns som möjliga orsaker till att individuellt anpassade aktiviteter inte används i så stor utsträckning.

Bakgrund: I och med att samhället utvecklas behöver arbetsterapeuter finna nya och fungerande metoder för att förbättra livskvaliteten och välmåendet hos patienterna. En av de stora patientgrupperna är äldre, denna grupp växer i och med att befolkningen lever allt längre. En annan av de stora patientgrupperna är patienter drabbade av stroke, vilket är den femte största orsaken till ohälsa. Nintendo Wii är en relativt ny metod som ibland används kliniskt men få påvisade effekter är vetenskapligt belagda. Syfte: Syftet med denna studie var att genomföra en systematisk sammanställning av användbarheten och effekterna av Nintendo Wii som åtgärd inom arbetsterapi för patienter som är äldre eller drabbade av stroke. Metod: En litteraturstudie som sammanställde resultaten från 10 vetenskapliga artiklar som hittades via systematiska databassökningar och manuell sökning. Resultat: I analysen framkom fyra områden som presenteras i resultatet. Dessa områden var 1: Praktisk användbarhet, 2: Effekter på funktions- och aktivitetsnivå, 3: Sociala relationer och 4: Livskvalitet. Slutsats: Nintendo Wii verkar vara en genomförbar åtgärd som kan användas som komplement till traditionell terapi. Det kan förhöja välmåendet och livskvaliteten hos äldre samt förbättra funktioner hos patienter drabbade av stroke. Nintendo Wii möjliggör för social interaktion att uppstå när patienter spelar tillsammans.

Följande kartläggande undersökning berör området kring bildskapande aktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Syftet är att beskriva och analysera vilka betydelser bildskapande aktiviteter har enligt några barn och att utifrån några pedagogers redogörelser studera bildverksamheter i fritidshemmet.Studien tar upp gällande mål i läroplanen för bildaktiviteter i fritidshem samt att den tar upp bildskapandets betydelse för yngre barns kunskapsutveckling. Jämförelser görs mellan bakgrundsredovisningens innehåll och den valda verksamheten där kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger och elever verksamma i fritidshem. Detta för att kunna fastställa vilka betydelser begreppet ”bildskapande aktiviteter” har för barn i fritidshem samt att se vilken eventuell skillnad betydel-sen är mellan pedagoger och elever och för att se hur fritidshemspersonalen ser på målen i läroplanen i relation till bildskapande aktiviteter på fritidshemmet. Resultatet beskriver ett flertal aspekter där betydelsen med bildskapandet på fritidshem tas upp och tydliggörs. Bland annat att den största skillnaden mellan elever och fritidshemspersonalen är att eleverna vill ha mer bildskapande aktiviteter medan fritidshemspersonalen tycks vara nöjda med det bildskapande som redan finns på fritidshemmet

Syftet med denna studie är att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur två förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen använder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frågeställningar är: Hur organiseras den pedagogiska miljön på två olika förskoleavdelningar? Hur använder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och på vilka sätt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter?   Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra då barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan på de båda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera. Det visade sig att miljön och materialet har stor betydelse för barns möjlighet till meningsskapande, är miljön tillåtande och rikt på varierat material är möjlighet till meningsskapande större än om miljön har ett litet utbud av signalstarkt material. Regleringen av rummen har även betydelse, om rummen svagt reglerade är möjligheten för meningsskapande större än om rummen är starkt reglerade. Meningsskapande skedde oftast i samspel med andra och visade sig oftast när barnen lekte.

Background Heart failure is an increasing chronic disease in the western world due to an aging population and a changed lifestyle. The basic treatment is pharmacological with substantial lifestyle changes. Much is known about physical exercise in middle aged and younger patients but in the patients over the age of 65, little is known. Aim The aim of this study was to investigate the effects of physical exercise on patients aged over 65 with congestive heart failure. Method A systematic review was undertaken in the databases Cinahl and PubMed. Seven articles were analysed from the systematic review. An unsystematic review in PubMed gave one article. Three articles from Cinahl and five from PubMed were analysed from their results of physical exercise in heart failure. Results The study revealed three major themes and two subthemes. The themes were increased quality of life, a better heart work and increased physical capacity. The subthemes were increased fitness and increased muscle strength. The quality of life improved significantly in the study. The increased physical capacity included the subthemes improved endurance and increased muscle strength. There are major opportunities for the elderly patient to improve the overall daily life according to the results of this study. Conclusion The effects of physical exercises in elderly patients are good but more research has to be made to find the optimal training form for the weaker patient.