Bakgrund Dagens samhälle ställer allt större krav på den enskilde individen att bidra till ett hållbart samhälle, där återvinning av förbrukade material är en del. Samtidigt talas om tillgänglighet för alla individer i samhället och lika rättigheter. Syfte Studien syftar till att undersöka hur förutsättningarna i miljön ser ut vid återvinnings-/miljöstationer för rullstolsburna i Örebro Kommun. Undersökningsmetod En observationsstudie av miljöfaktorer har gjorts utifrån egen utarbetad checklista med grund i bland annat bedömningsinstrumentet Housing Enabler samt rekommenderade mått från svensk lagstiftning angående byggnormer för tillgänglighet. Urvalet skedde genom bekvämlighetsurval. Resultat Observationerna av återvinnings-/miljöstationerna indelades i åtta kategorier, utifrån typ av station. De hinder som observerades var för höga/låga kärl, otillräckligt manöverutrymme, hindrande trösklar/trottoarkanter, tunga dörrar utan automatik och tunga lock/luckor på återvinningskärlen. Slutsats Samtliga observerade återvinnings-/miljöstationer innefattade miljöhinder för rullstolsburna vilket påverkar möjligheten till självständig återvinning.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att genom pedagogledda aktiviteter arbeta med att öka samhörigheten i elevgruppen på fritidshemmet. Genom vårt arbete ville vi ge eleverna verktyg för att skapa nya kamratrelationer. Arbetet genomfördes på ett fritidshem med elever från förskoleklass upp till årskurs två. Genomförandet bestod av fem olika aktiviteter som var baserade på elevernas intresse och önskemål. För att analysera verksamheten använde vi oss av observation och informella elevsamtal, vilket hjälpte oss att få fram viktig information för vidare arbete. Under arbetes gång gjorde vi fältanteckningar och loggboksanteckningar för att dokumentera det vi studerade. Vi synliggjorde utvecklingsarbetet genom blogginlägg på fritidshemmets blogg där vårdnadshavare kunde ta del av arbetet. I vår analys utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv där samspel och kommunikation anses vara viktiga delar för individens utveckling. Resultatet visar hur fritidshemmet kan vara en arena där elever utvecklas genom kommunikation och samspel. Både enskilda kamrater och hela gruppen är av betydelse för denna utvecklingsprocess. Genom vårt resultat ser vi att pedagogledda aktiviteter kan vara en arbetsmodell som gynnar elevers relationsskapande. Fritidspedagogerna kan genom pedagogledda aktiviteter arbeta stödjande med gruppens och verksamhetens behov på ett lekfullt sätt.

The purpose of this thesis is to gain knowledge about howthe public library in Skövde is being used as a public spaceand how different zones in the library are used according tothe theoretical perspective “the four spaces” byJochumsen, Hvenegaard Rasmussen and Skot-Hansen.The model consists of four abstract overlapping spaceswhich are inspiration space, learning space, meeting space,and performative space.The research method used in this study isthe observational method seating sweeps. The findingsfrom the observations were compiled in SPSS andfrom the diagrams that were developed we analysed theresults according to “the four spaces” model. The researchquestions used in this thesis are “How are the differentparts of the physical library room being used? and“How is the library used as a public place?”. Thefindings from Skövde public library were that usersused the different zones in different ways; using zone 1primarily as meeting place, inspiration place andperformative space; using zone 2 primarily as a learningplace; using zone 3 primarily as inspiration place andperformative place; and using zone 4 primarily asa learning place. Findings also showed that Skövde publiclibrary is mainly functioning as a low-intensivemeeting-place, but also has the opportunity to offer a highintensivemeeting-place for users.

Friskvård innefattar fysisk aktivitet, hälsosam kost, kulturella aktiviteter och strävan efter en positiv självkänsla. Friskvårdsarbetet är en hälsofrämjande åtgärd som kan bidra till en mer hälsosam arbetsplats. Ledarskap, utbildning och delaktighet är tre aspekter som tillsammans bidrar till en hälsosam arbetsplats. Undersökningen har inspirerats av tre teoretiska utgångspunkter: empowerment, känsla av sammanhang och flowteorin. Syftet med studien är att undersöka hur ansvariga för hälsofrågor på arbetsplatser uppfattar och beskriver sitt arbete med friskvård och hälsofrämjande aktiviteter på den egna arbetsplatsen. Undersökningen har en kvalitativ ansats och deltagarna har valts utifrån bekvämlighets – och strategiskt urval. Deltagarna har intervjuats utifrån etiska aspekter och frågorna har varit semistrukturerade. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att friskvårdsbidrag är en aktivitet som är mest vanlig på de arbetsplatserna som deltagit i undersökningen. Andra hälsofrämjande aktiviteter genomförs men det prioriteras olika på varje arbetsplats. Tid, resurser och utbildning är tre aspekter som intervjupersonerna uppfattar som hinder för arbetet med friskvård. Grunden i friskvårdsarbete är delaktighet, ledarskap, utbildning, tid, resurser och kommunikation. Vår slutsats är att dessa aspekter utgör en modell som kan vara en viktig förutsättning för att bedriva hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Ett gott ledarskap och en god kommunikation ökar medarbetarnas möjlighet till att vara delaktiga. Det kan öka anställdas motivation till att vilja vara aktiva och kan bidra till en förbättrad självkänsla samt ökad hälsa. Undersökningen kan förhoppningsvis bidra till en diskussion inom hälsofrämjande arbete på arbetsplatser.

Barn och ungdomar lägger idag mindre tid på fysisk aktivitet och mer tid på olika stillasittande aktiviteter. Genom en enkätundersökning riktad till barn i 10-13 - årsåldern har syftet varit att ta reda på hur mycket tid de lägger på olika fysiska aktiviteter, i skolan och på fritiden, samt hur mycket tid barnen lägger på olika skärmbundna aktiviteter såsom dator, tv och surf- och läsplatta. Vår hypotes är att det finns ett samband mellan hög frekvens av användandet av olika skärmbundna aktiviteter och låg grad av fysisk aktivitet. Något sådant samband har inte hittats. Undersökningen visar dock att många barn tillbringar mer än rekommenderad tid framför en skärm trots att stor del av de svarande regelbundet deltar i idrott eller annan fysisk aktivitet.

I en tidigare kurs "Barns fria tid i fritidshem" utvecklades ett intresse av de äldre eleverna på fritidshemmet, fritidspedagogernas perspektiv och elevernas tillvaro i verksamheten. Syftet med vårt arbete är att undersöka vad orsaken kan vara att de äldre eleverna tar avstånd eller slutar på fritidshemmet. Samtidigt ville vi se vilka aktiviteter som efterfrågas. Önskan var att få belysa de äldre eleverna på fritidshemmet. Insamling av data har skett genom enkäter med elever och intervjuer med elever och fritidspedagoger. Metoden vi har använt oss av är både kvantitativ och kvalitativ undersökning, för att få tillträde till både eleverna och fritidspedagogernas perspektiv. Våra resultat analyserades med hjälp av två teorier, den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin samt med hjälp av tidigare forskning. Resultatet visar att de äldre eleverna tycker det är tråkigt på fritidshemmet och de saknar varierade aktiviteter som passar för deras ålder och mognad. Det visar sig också att kamrater är en avgörande faktor till att de vill vara kvar eller sluta. När det gäller fritidspedagogerna, önskar de möta upp denna åldersgrupp samt att tillgodose deras behov och intresse. Det är fritidspedagogerna som styr upp de gemensamma aktiviteterna vilket lägger grunden för verksamheten. Fritidspedagogerna möter svårigheter i verksamheten när det gäller de äldre elevernas välbefinnande. Elevernas behov är att få vara med kompisar där socialt samspel utvecklas och de uttrycker en önskan om att få leka eller göra något roligt. Aktiviteter tillsammans med andra skapar mening och tillfredställelse. De önskar att få vara delaktiga i planeringen av aktiviteter på fritidshemmet. Den sociala miljön är betydelsefull och en inspirerande miljö uppskattas där kreativitet, glädje och trygghet grundas - detta påverkar deras vardag. Vi vill att fritidsverksamheten ska vara givande för alla eleverna på fritidshemmet. När vi kommer ut i verksamheten vill vi arbeta på ett medvetet sätt för att behålla eleverna på fritidshemmet så länge som möjligt. Med denna studie vill vi lyfta fram den professionella kunskap vi vunnit genom studien, om hur viktigt det är att ta tillvara elevernas intresse, idéer och skapa en fungerande fritidsverksamhet som håller och utvecklas i takt med samhället.

This study has researched different motivations for user participation in brand related activities on social media. The study used three types of participation to evaluate motivations for user participation. These types were the following: consuming content, contributing to existing content and creating new content. An online questionnaire was distributed on brand Facebook pages and was used as a foundation for two focus group interviews that were then held. The goal of the study was to see what motivates user participation, in order to aid companies and organizations in understanding users. We focused on six motivations from the COBRA-model. Using this model, we have categorized answers from the questionnaire and the focus groups. This has revealed which motivations that are present in different types of participation. We found that entertainment, search for information and discounts and other offers were important motivations for participation. This study also uncovered user attitudes towards different types of posts on Facebook pages, something that can prove to be useful information for companies and organizations.

Bakgrund: Demenssjukdom är en diagnos och ett samlingsnamn för en rad kognitiva symtom som orsakas av hjärnskador. BPSD är en förkortning av beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom. Cirka 90% av dom med demenssjukdom drabbas någon gång av BPSD, vilket kan medföra ett onödigt lidande hos personer med demenssjukdom. Socialstyrelsen rekommenderar att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt vid BPSD. Syfte: Syftet var att belysa aspekter av personcentrerad vård vid beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie utifrån nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades utifrån kategorierna: Personcentrerad vård i form av en personcentrerad miljö, Personcentrerad vård i form av aktivering och Utveckling och användning av kunskap. Anpassning av den fysiska miljön, skapa en lugn atmosfär samt meningsfulla aktiviteter visade sig underlätta vårdandet av samt reducera BPSD. Kunskap och utbildning om personcentrerad vård visade sig vara betydelsefullt för vårdandet vid BPSD. Konklusion: De kategorier som framkom i resultatet väger till stor del in i varandra och visar att dessa aspekter av personcentrerad vård har betydelse vid vårdandet av BPSD.

Studiens syfte var att genom semistrukturerade intervjuer få ökad kunskap om vilket innehåll åtta förskollärare ger matematikundervisningen i förskolan. De teoretiska utgångspunkterna studien tolkats från är Alan Bishops matematiska aktiviteter samt ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar hur förskollärarna anser att matematik finns överallt samt hur de genom språk och samspel tar till vara på olika vardagssituationer för att utveckla barnens lärande inom ämnet. Vidare påvisar resultatet en variation i hur och när de matematiska aktiviteterna förekommer. Slutsatsen av studien är att förskollärarens roll samt ämneskunskap är en central del i barns möjligheter till lärande inom matematik samt att yrket är komplext då undervisning ska utgå från barnens intresse men samtidigt arbeta mot läroplanens strävansmål.

I denna uppsats har fokus legat på att besvara frågan hur och varför barn i åldern 6-10 år använder Internet. Syftet har varit att utöka kunskaperna om barns relationer till Internet. Det är viktigt att vuxenvärlden blir medveten om vad barnen gör på Internet. För att besvara frågeställningen gjordes enkätstudier och fokusgruppstudier med barn inom ålderspannet. Resultaten visade att de mest förekommande aktiviteterna som de gör är spela spel, se på film, lyssna på musik, kommunicera och informationssökning. Varför de besöker Internet är till största delen för att det är underhållande och för att det kan råda bot på tristess, samt även som komplement till andra aktiviteter. Studien kan också ur ett större perspektiv ses som ett exempel på att den generation som växer upp idag ger liv åt en ny kultur i samhället.