Studiens övergripande ambition är att öka förståelsen för de matematiska erfarenheter och det matematiska meningsskapande som möjliggörs genom de yngre barnens deltagande i fri lek. Utifrån detta formulerades studiens syfte som är att identifiera och beskriva situationer och aktiviteter under fri lek i förskolans praktik, där de yngsta barnens deltagande i matematiska aktiviteter kan möjliggöras.   Med en kvalitativ forskningsansats genomfördes en teoriinspirerad mikroetnografisk undersökning med fokus på de yngre barnen i förskolan. Teoriinspirationen kommer från ett sociokulturellt perspektiv på utveckling och lärande och Bishops sex matematiska aktiviteter vilka båda är förenliga med förskolans styrdokument. Datainsamlingen genomfördes med videoobservationer, fältanteckningar och informella samtal på förskolan Lyckan.   Studiens resultat skrivs fram med fyra djupanalyserade videoobservationer. Resultatet visar att de yngre barnens deltagande i matematiska sammanhang under fri lek möjliggjordes i samspel med andra barn och pedagoger och med kulturella redskap i förskolans praktik. Deltagandet i dessa situationer under fri lek utgick både från barnets eget intresse och från möjligheter som uppstod då barn anslöt till eller tog över ett annat barns aktivitet. Resultatet visar även på hur pedagoger genom att skapa matematisk rika miljöer, kan skapa förutsättningar för deltagande genom att tillhanda hålla ett varierat material.

Validerat; 20101217 (root)

Självbestämmanderätt är en central aspekt i socialtjänstlagen. Denna rättär mycket viktigt speciellt inom vård och omsorg då en människas liv påverkas i så stor utsträckning. Även om självbestämmanderätt finns reglerat i lagstiftning och riktlinjer, säger det inget om hur dessa mål om självbestämmande och värdighet ska förstås i praktiken. Ofta förutsättsen viss aktivitet hos de äldre för att kunna kräva en god omsorg, men äldre kan inte alltid vara dirigenter i sina egna liv då de har funktionedsättningar och är beroende av samhällets insatser. Därför är det mycket viktigt att äldre människor kan få god vård från omsorgspersonal på äldreboenden. God vård innefattar också den sociala aspekten.Sociala aspekten i ett äldres liv är mycket viktigt, syftet med uppsatsen är att studera betydelser av sociala aktiviteter för äldre som bor på äldreboende utifrånprofessionella perspektiv samt äldres syn på dessa.Äldres funktionsnedsättningar påverkar deras fysiska, psykiska och sociala liv.Delaktighet i olika sociala aktiviteter kan vara hjälpsamt mot social isolering och ensamhet genom att det skapar socialt välbefinnande. Tidigare forskningen inriktar sig mest på äldres fysiska och psykiska välbefinnande som grundar sig på aktivitet.Eftersom fokus varatt undersöka hur individer ser på sociala aktiviteter så valde jag att genomföra en kvalitativ studie. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med tre undersköterskor, en aktivitetssamordnare, en enhetschef och två äldre kvinnor.Resultat av undersökningen visar att för att ha en bra aktivitet på äldreboende krävs resurser i flera former. Flera äldreboenden saknar en aktivitetssamordnare och i vissa fall när det finns aktivitetssamordnare finns det däremot inget tillräckligt stöd med fler resurser (personal) som kan hjälpa till så attaktiviteterna kan genomföras. Den strama budgeten medför brist av personal.Personalens förhållningssätt till aktiviteterna och de äldres välmående är också en viktig aspekt.Man ska också fundera på vad som är bra aktiviteter, vilka aktiviteter som är anpassadeför de boende. Individanpassade aktiviteter är viktigt för äldres sociala välmående eftersom aktiviteterna fyller ett syfte i de äldres vardag.

Depression är en av de vanligast förekommande diagnoserna inom psykisk ohälsa, och i Sverige är idag över 4 % av befolkningen diagnostiserad med depression. Depression ger bland annat symptom i form av nedstämdhet, intresseförlust, sömnsvårigheter, förändrad aptit, koncentrationssvårigheter och suicidtankar och påverkar livskvalitén och arbetsförmågan i stor utsträckning. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för vuxna diagnosticerade med depression och dess effekter utifrån arbetsterapeuters och klienters perspektiv. För att besvara frågeställningen gjordes en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar. De i studien identifierade arbetsterapeutiska interventionsmetoderna var UWaT (Using Writing as Therapy), CW (Creative Writing), TTM (Tree Theme Method) Remotivationsprocessen, gruppterapi samt kreativt skapande. Från klienternas perspektiv beskrevs effekter i form av ökad självkänsla, bättre självinsikt, ökad motivation att delta i det vardagliga livet samt i vissa fall en ökad aktivitetsnivå. Arbetsterapeuternas upplevelser var att metoderna var krävande att arbeta med men givande för klienterna såväl som lärorika att arbeta med. Således föreslår denna studie att dessa arbetsterapeutiska interventioner kan användas som redskap inom behandlingen av vuxna med depression men vidare forskning behövs för att med studier designade att studera effekter av interventioner skapa belägg och riktlinjer för arbetsterapeuter som arbetar i området.

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik 2FE25E Författare: Martin Alros, Emil Sutarzewicz, Mikael Alvesved Handledare: Petra Andersson Bakgrund: Ett företag med en bra logistik och välfungerande IT-system har värdefulla konkurrensfördelar. Detta är livsviktigt i en sådan konkurrensutsatt miljö som Atea Logistics AB verkar inom. Ateas problematik med att hantera produkter med flera ingående artiklar på ett effektivt sätt är enligt dem själva problematiskt. Därför ville företaget att en studie skulle genomföras. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå åtgärder i inleverans- och plockprocessen för att utveckla och underlätta identifieringen av produkter, som består av flera artiklar med uppgift att reducera de icke-värdeskapande aktiviteterna. Metod: Uppsatsen har ett kritiskt realistiskt synsätt och har arbetat med fallstudiemetoden som metod. Genom intervjuer med personer på adekvata platser inom företaget har all empiri samlats in. Teorin bygger både på böcker och relevant forskning. Slutsats: Rapporten identifierar ett flertal icke-värdeskapande aktiviteter som Atea bör se över. Dessa icke-värdeskapande aktiviteterna uppkommer dels genom systemfel och dels genom att den information som finns inte kommer till rätt person. Dessa fel gör att personal som sedan skall göra inleverans och plock tvingas till ett flertal aktiviteter som inte hade behövts genomföras om personen haft rätt information i systemet. Främst är de icke-värdeskapande aktiviteterna av ett korrigerande slag då operatörerna behöver rätta till det som blir fel i systemet. Dels handlar det om att fraktetiketter måste skrivas ut i rätt antal eller att man behöver skicka kvarglömda artiklar när kunden har meddelat att denne inte fått alla ingående delarna till en köpt produkt. Även den processen med kundreklamation är en icke-värdeskapande aktivitet. Genom att på kort sikt finna vägar att sprida rätt information till rätt personer kan Atea minska dessa icke-värdeskapande aktiviteterna. Det går dock inte att eliminera dem. En eliminering fordrar att Atea tar i de systemfelen man har. Det vill säga att man rättar de felaktiga artiklarna och ser till att operatörerna har rätt information när de gör inleverans på nya artiklar. På längre sikt bör Atea överväga ett nytt och bättre affärssystem som tillåter enklare rättning av produkter då fel inte på alla sätt går att bygga bort.

Bakgrunden till denna studies genomförde var med anledning av tre huvuddrag. För det första förväntas efterfrågan på vård öka, för det andra finns politiska incitament att utveckla e-hälsa, och för det tredje finns det ett behov av fortsatta studier inom strategiska nätverk. Studien undersöker motiv att ingå samarbetsrelationer inom ett e-hälsoföretags strategiska nätverk, samt hur dessa samarbetsrelationer ser ut och vad konsekvenserna av dessa är. För att undersöka detta skapades en analysmodell sammansatt av teorier kring specifika delar av samarbetsrelationer samt strategiska nätverk. Intervjuer samt observationer genomfördes med ambitionen att få information om samtliga företag i det strategiska nätverket. Genom sammanställning och analyserande av insamlad data framkom det att motiven skiljer sig åt mellan företagen att ingå i samarbetsrelationer inom det strategiska nätverket. Det centrala företaget ansåg marknadsföring vara de främsta motivet att ingå, medan de övriga företagen ansåg kunskapen de mottog genom samarbetsrelation med det centrala företaget som det främsta motivet att ingå i detta strategiska nätverk.

The purpose of this thesis is to investigate peoples experience when listening at audio books. During recent years the use of audio books has increased significantly. With that knowledge and the fact that this is an almost unexplored area within Library- and Information science our interest grew even stronger. The thesis is based on two different theories. To be able to place audio books in a context we have applied a media- consumption perspective by asking questions like when, where and how the media-consumption takes place. When analysing peoples experiences from the content of audio books we used Sten Furhammar’s model of reading. The question posed in this study is: What experience can audio books give to our respondents? We limited the examination by only including adult audio book listeners. To answer the question we interviewed audio book borrowers at a public library. The results of the examination shows that people often prefer to listen to audio books while doing something else. Some are using it because they have a dysfunction e.g. reduced sight. The audio book can give relaxation, help endure monotonous work or simply be used for amusement. For some it is even enriching and developing. We also concluded that the audio book listener confronts more choices than a reader of a written text does. An audio book user must not only find a technique that suites them and the situation but also find a narrator that attracts them. / Uppsatsnivå: C

Fokus för magisterstudien riktades mot de allra yngsta förskolebarnens meningsskapande då visuell information i form av illustrationer som relaterar till naturvetenskapliga fenomen, förekommer som inslag i förskoleverksamheten. Forskningsfrågorna som ställdes var hurnågra av förskolans yngsta barn i en planerad aktivitet hanterar ett i förväg iordningställt material bestående av föremål som relaterar till fenomenet tyngd och illustrationer av föremålen, samt om det är möjligt att hos så unga barn finna återkopplingar till illustrationerna.Det finns inte mycket forskning att tillgå när det gäller hur våra allra yngstaförskolebarn hanterar och förstår budskap i visuell information, trots att barn dagligen möter en stor mängd bilder och modeller av olika slag både i och utanför förskolan. Inte heller föreligger hittills forskningsresultat som konstaterar att små barn faktiskt tillägnar sig det som var avsett med de bilder som presenteras för dem eller att en bild ger olika barn ett ochsamma budskap. I ett snabbt föränderligt samhälle torde det därför ses som nödvändigt att vi klargör för oss hur barn faktiskt tillägnar sig visuell information. Studien genomfördes med hjälp av olika kvalitativa angreppssätt vars resultat redovisas i denna uppsats. I huvudsak innebar ansatsen observationer av i förväg iordningställda aktiviteter där totalt fyra ettåringar och två pedagoger på två olika småbarnsavdelningar deltog. I resultaten framkom att barnen till en början undersökte bilderna så som de undersökte övrigt material det vill säga genom att exempelvis banka, smaka och kasta. Barnen imiterade även gärna pedagogernas handlingar i vad som delvis kunde framstå som ett omedvetet upprepande. Dock visade barnen tydligt i vilken grad de ville samspela med pedagogen, vilket kan tyda på att imitationen även innehöll ett medvetet val att delta. I det inledande undersökandet tycktes barnen inte fästa någon större vikt vid det bilderna illustrerade, men snart vände dock barnen allt mer uppmärksamhet mot det bilderna föreställde. Genom barnens handlingaroch kroppsspråk kunde försiktigtvis en tolkning av bildernas samlande, riktande ochåterkopplande funktion, framvisas i barnens lek. Pedagogerna förstärkte bildernas budskapgenom rörelser och ord och uppmuntrade barnen till vidare samspel kring bildmaterialet och de fenomen dessa illustrerade. Det tycks som om bilderna var det som inspirerade barn och pedagoger till ett mer gemensamt sätt att kommunicera sina upptäckter på. Således gjordes en tolkning att bilder och pedagoger hade en vägledande roll i aktiviteten och att barnensdelaktighet i sin helhet bidrog till erfarenheter som så att säga förberedde barnen på kommande situationer. Pendlingen mellan de konkreta materialen och bilderna kan, med stöd av resultaten i studien, sägas utgöra ett yngre barns tidiga multimodala förmåga. Bilderna tycktes även utgöra ett stöd då barnen berättade om sina tidigare erfarenheter av de aktuella naturvetenskapliga fenomenen tyngd och/eller densitet. Här vill jag dra slutsatsen att deiordningställda bilderna bidrog till barnens meningsskapande om det illustrerade fenomenetoch bilden så som en representation av detta fenomen samt att bilder kan komma att fungerasom ett stöd och en förberedelse inför hur yngre barn senare kan kommunicera sina upptäckter.

Under de senaste åren har strukturen på konsumentmarknaden förändrats. Konsumentersbeteenden och förväntningar har gjort att det blivit svårt för företag att kommunicera medkunder via traditionella kanaler. Som ett led i det här har massmarknadsföring fått lämnaplats åt datadriven, segmenterad och differentierad påverkan. Lojalitet är något som blivitallt viktigare för företag då det har konstaterats att det är mycket billigare att kvarhålla enexisterande kund än vad det kostar att värva en ny. Något som blivit allt vanligare inommarknadsföring är lojalitetsprogram för varumärken, vilka syftar till att belönaexisterande kunder. Lojalitetsprogrammen har på senare tid fått ta emot en del kritik dåundersökningar visar att det inte lönar sig att vara lojal.I vår undersökning har vi valt att arbeta tillsammans med Sveriges Camping- ochStugföretagares Riksorganisation (SCR) som under 2007 investerade i ett nyttcampingkortsystem som i framtiden skall ligga till grund för deras marknadsföring. SCRhar som huvuduppgift att få campinggästerna att campa mer.Syftet med vår uppsats är att skapa ett underlag för SCR som de kan använda i sitt arbetemed omarbetning av CCS-kortet. Genom att beskriva vilka förmåner som ger SCR:scampinggäster värde i ett lojalitetsprogram, om det finns lojalitet bland SCR:scampinggäster idag, vad SCR:s campinggäster tycker om dagens CCS-kort samt vad somskapar tillfredställelse hos SCR:s campinggäster ämnar vår studie åt att ge SCR ettbeslutsunderlag till den nya utformningen av CCS-kortet.Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har genomfört 16 djupintervjuer med totalt 22respondenter på två campingplatser i Varberg. För att hitta beteende på campingplatsernahar vi även genomfört observationer.De slutsatser som vi har kommit fram till är att det finns två typer av lojala campare, desom campar hela sommaren på samma campingplats år efter år samt de som camparmycket men på olika platser. Dock kunde vi konstatera att lojala campare inte alltid är demest lönsamma camparna. Vi kunde även konstatera att det fanns en förvirring och ettmissnöje bland SCR:s campinggäster när det gällde CCS-kortets utformning idag.Gästerna kunde inte riktigt förstå varför de vara tvungna att betala för kortet varje år. Avvåra respondenter var det endast en respondent som hade använt de förmåner som dagenskort erbjöd. Vi identifierade även en rad saker som skapade tillfredställelse hos SCR:scampinggäster. Saker som välskötta och fräscha campingplatser, trevlig personal, renaduschar och toaletter, pool etc. är exempel på saker som skapar tillfredsställelse hosSCR:s campinggäster. Slutligen identifierade vi nio efterfrågade förmåner, varav mångahar sin grund i campinggästernas missnöje. Många gäster tyckte att det var dyrt att campaoch därför var rabatt på priset en av de mest efterfrågade belöningarna. / Uppsatsnivå: D

BAKGRUND: I vår bakgrund redogör vi för den tidigare forskning som bedrivits kring fysiskt undervisningsmaterial i ämnet. Vår teoretiska ram utgörs av Cummins modell för andraspråksinlärning samt Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt vilka båda ligger till grund för vår resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med vår undersökning är att med utgångspunkt i klassrummets konkreta material studera undervisningssituationer i ämnet svenska som andraspråk, samt undersöka vilka motiv lärare anger för sina val av material och val av aktiviteter.METOD: För att nå studiens syfte använde vi oss utav observationer och kvalitativa intervjuer. I vår undersökning ingår tre lärare på olika skolor som undervisar i ämnet svenska som andraspråk.RESULTAT: I vår undersökning fann vi att lärarna arbetade med ett varierat material och olika aktiviteter i sin undervisning utan att vara styrda av läroboken. Gemensamt för de tre lärarna var att de arbetade med skönlitteratur, läsförståelse och ordkunskap. Resultatet visade också att lärarnas motiv till det material de använde ofta grundade sig på en ambition av anpassning till elevernas tidigare kunskaper och vardagliga liv.