Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och kan drabba alla oavsett socioekonomisk situation. Syftet med studien var att med hjälp av ValMO-modellen beskriva förändringar i kvinnors aktivitetsmönster till följd av mäns våld i nära relationer. Metoden som valts är en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier med såväl manifest som latent tolkning av innehållet. Författarna har identifierat, kondenserat och kodat meningsenheter som sedan mynnat ut i identifierandet av fyra teman – normalt och ändå inte; anpassa sig till omgivande miljön; dölja effekten av våldet; söka och erbjuda hjälp. Varje tema beskriver hur kvinnorna utför olika aktiviteter som är kopplade till relationen och den utsatta position hon befinner sig i och hur dessa förändras över tid. Kvinnornas beskrivning stämmer väl med den forskning som tidigare gjorts och författarna visar att utsatta kvinnor har en negativ livsstilsbalans samt att deras aktivitetsmönster inte är hållbara över tid. Resultatet visar också att med tiden förbättras dessa även om omständigheter som delad vårdnad och en vilja att inte vara bosatt nära sin förövare påverkar de utsatta kvinnornas möjligheter att göra fria val.

Background: The Assyrians are a minority group from Iraq who were forced to emigrate to various countries in the world because of war and oppression. The first Assyrians came to Sweden in 1967. They had to abandon learned social norms, culture, and language as they tried to adapt to a new foreign country. Moving to another means adapting to the new culture by performing activities other than the usual. Activities are a means of integration in the new country which plays an important role in formulating an individual's identity (Lundgren, 2017).   Purpose: The overall purpose of this study is to describe the everyday activities of Assyrian, immigrant women in Sweden, and its value, using the ValMO model.   Method: The study has a qualitative study design. The authors have conducted nine semi-structured interviews. Based on Graneheim & Lundman's quality content analysis (2017), the results were analyzed through various steps in data processing. The interviews were transcribed, from oral to written form, by the authors who then created codes and meaning units from the interviews. An examination of the encoded material was done, and then the material is categorized. Selection of main categories and subcategories was made according to the ValMO model. The authors have used the ValMo model as a tool and thus dealt with the following main categories; socio-symbolic, self-rewarding and concrete value.   Results: The results showed that there are similarities in women's daily activities and that the activities are perceived as important for Assyrian women. It turned out that the daily activities that are done mainly consist of maintenance activities, work activities and play activities. The Assyrian women perceive their daily activities as meaningful and attribute them socio-symbolic value, concrete value and self-rewarding value. The result shows that there is an imbalance in daily activities because the Assyrian women do not engage in purely recreational activities. This result can encourage more professional occupational therapists to pay attention to these individuals in the community and work to increase the activity balance and support a more meaningful everyday life. / Bakgrund: Assyrierna är en minoritetsgrupp från Irak som tvingades att emigrera till olika länder i världen på grund av krig och förtryck. De första assyrierna kom till Sverige år 1967. De blev tvungna att lämna inlärda sociala normer, kultur och språk, då de har försökt att anpassa sig till ett nytt främmande land. Att flytta till ett annat innebär att anpassa sig till den nya kulturen genom att utföra aktiviteter än de vanliga. Aktiviteter utgör ett medel för integrationen i det nya landet vilket spelar en viktig roll för att formulera en individs identitet (Lundgren, 2017).   Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att med hjälp av ValMO- modellen, beskriva assyriska, invandrarkvinnors vardagliga aktiviteter i Sverige, samt dess värde.   Metod: Studien har en kvalitativ studiedesign. Författarna har utfört nio semistrukturerade intervjuer. Utifrån Graneheim & Lundmans kvalitets innehållsanalys (2017), analyserades resultaten genom olika steg i databearbetning. Intervjuerna transkriberades, från muntlig till skriftlig form, av författarna som därefter skapade koder och meningsenheter från intervjuerna. En granskning av det kodade materialet gjordes, och därefter kategoriseras materialet. Val av huvudkategorier och underkategorier gjordes enligt ValMO- modellen. Författarna har använt ValMO- modellen som ett redskap och därmed behandlat följande huvudkategorier; socio-symboliskt, -självbelönande-och konkret värde.   Resultat: Resultatet visade att det finns likheter i kvinnornas dagliga aktiviteter och att aktiviteterna upplevs som viktiga för de assyriska kvinnorna. Det framkom att de dagliga aktiviteterna som görs främst består av skötselaktiviteter, arbetsaktiviteter och lekaktiviteter. De assyriska kvinnor upplever sina dagliga aktiviteter som meningsfulla och tillskriver dem socio-symboliskt värde, konkret värde och självbelönande värde. Resultatet visar att det finns obalans i de dagliga aktiviteterna eftersom de assyriska kvinnorna inte ägnar sig åt rent rekreativa aktiviteter. Detta resultat kan uppmuntra fler yrkesverksamma arbetsterapeuter att uppmärksamma dessa individer i samhället och arbeta för att öka aktivitetsbalansen samt stödja till en mer meningsfull vardag.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA. Frågeställningarna fokuserar på att besvara hur smärta påverkar vardags­aktiviteter samt hur vardagsaktiviteter påverkar smärta hos vuxna personer med RA. Metod: Metoden scoping review har använts för att besvara syftet genom att kartlägga och sammanfatta aktuella artiklar inom området. Resultat: Resultatet av studien är att smärta påverkar vardagsaktiviteter såväl som att vardags­aktiviteter påverkar smärta. Smärta påverkar olika typer av vardagsaktiviteter, men i störst grad sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter. Aktiviteter kunde leda till ökad smärta. Personer med RA använde aktiviteter som distraktion från smärta. Olika strategier kunde användas för utfö­rande av aktiviteter trots smärta.  Slutsats: Smärta påverkar mängden och typen av aktiviteter som finns i aktivitetsmönstret hos personer med RA på ett negativt sätt, vilket kan leda till dålig aktivitetsbalans, som i sin tur leder till försämrad hälsa och välbefinnande. Aktiviteter kunde också påverkar smärta negativt, exempelvis utfördes ofta för stor mäng av aktiviteter under symptomfria perioder, vilket ledde till ökad smärta, men även försämrad aktivitetsbalans. Strategier som personerna med RA använde var att utföra aktiviteter som distraktion från och/eller trots smärta. Dessa aktiviteter hade ett personligt värde enligt ValMOs värdedimensioner. / Aim: The aim of the study is to describe the relationship between pain and everyday activities in adults with RA. The two issues focus on answering how pain affect everyday activities and how everyday activities affect pain in adults with RA. Method: The method scoping review, was applied to answer the aim and the issues through charting and summarizing current articles within the subject. Result: The result of the study was that pain affect everyday activities as well as everyday activi­ties affect pain. Pain affect different types of activities, but above all social activities and leisure activities. Activities could lead to increased pain. Different strategies were used to perform activities despite pain. Conslusion: Pain affect the amount and type of activities in the activity pattern in adults with RA in a negative way, which can lead to poor activity balance, which in turn leads to worsened health and wellbeing. Activities could affect pain negatively as well, for example a big amount of activities were performed during symptom free periods, which in turn could lead to both increased pain but also poor activity balance. Strategies that were used were to perform activi­ties as a distraction to and/or despite pain. These activities had a personal value and had a personal value according to the value dimensions of ValMO.

Bakgrund: Att vara förälder innebär ofta krav och olika stressfaktorer i vardagen. Individens aktivitetskompetens och hur individen värderar utförandet av aktivitet kan förändras. Syfte: Syftet var att kartlägga hur föräldrar skattar sin aktivitetskompetens och värdering av att utföra aktiviteter under det första året med det nya barnet i familjen. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes genom webbaserad enkät med bakgrundsfrågor och instrumentet OSA-S. Urvalet gjordes via Facebook, totalt antal deltagare var 176. Data analyserades deskriptivt och analytiskt. T-test på beroende och oberoende variabler användes. Resultat: Medelvärdet skattad värdering av aktivitet påvisades högre än skattad aktivitetskompetens (p=<0,01). “Har dagliga rutiner som jag är nöjd med” påvisades en skillnad av hur individer boende på landsbygd skattar aktivitetskompetens lägre än de boende i tätort, (p=0,042). Slutsats: Föräldrar upplever aktivitetskompetensen fungerar bra. Dock är avkoppling och nöje svårare aktiviteter att utföra, dessa värderas som mindre viktiga. Inga skillnader identifierades beroende på omfattningen av stöd. Resultatet kan användas för ökad förståelse för föräldrars förmåga att utföra aktiviteter under småbarnsåren. Implikationer: Arbetsterapi kan hjälpa föräldrar att hitta balans mellan att ta hand om familjen och att ägna tid åt egna behov, vilket främjar hälsa och välbefinnande hos föräldern. Arbetsterapeuter kan stödja föräldrar genom olika strategier för minskad stress. / Background: Being a parent often involves demands and various stressors in everyday life. The individual's activity competence and how the individual values the performance of activity can change. Aim: The aim was to map how parents estimate their activity competence and valuation of performing activities during the first year with the new child in the family. Method: Quantitative cross-sectional study was conducted through a web-based questionnaire with background questions and the instrument OSA-S. Sampling was done via Facebook, total number of participants was 176. Data were analyzed descriptively and analytically. T-tests on dependent and independent variables were used. Results: The mean estimated valuation of activity was found to be higher than estimated activity competence (p=<0.01). "Having daily routines that I am satisfied with" revealed a difference in how individuals living in rural areas rate activity competence lower than those living in urban areas, (p=0.042). Conclusion: Parents feel that activity competence works well. However, relaxation and pleasure are more difficult activities to perform, these are valued as less important. No differences were identified according to the level of support. The results can be used to increase understanding of parents' ability to perform activities during the toddler years. Implications: Occupational therapy can help parents to find a balance between caring for the family and spending time on their own needs, promoting health and well-being of the parent. Occupational therapists can support parents through various stress reduction strategies.