Jag har i denna studie valt att undersöka om dockan kan fungera som ett verktyg när man arbetar med frågor kring etik och moral. Mitt syfte med undersökningen blir att se om man med hjälp av dockan kan förmedla insikten om etik och moral till barn i de lägre skolåldrarna. Frågan som jag ställer mig, är hur dockan kan fungera som ett verktyg i arbetet kring etik och moral bland de lägre skolåldrarna och vad som är viktigt att tänka på då jag använder dockan som verktyg i mötet med barnen. Slutligen vill jag även få svar på vilka för och nackdelar det finns det med valet av handdocka.Inledningsvis kommer jag att diskustera kring hur etik och moral presenteras i skolans styrdokument. Vidare kommer jag att diskutera kring valet av handdocka och hur detta kan påverka kommunikationen med barnen.I den andra delen av min uppsats presenterar jag en sammanfattning av de observationer jag gjort i en förskoleklass, där jag har använt mig av en handdocka som verktyg. Jag har kopplat observationerna till fyra olika etik- och moralfrågor. I mina observationer har jag valt att undersöka hur barnen kommunicerar med dockan, samt om och i så fall hur denna kan användas för att skapa en förståelse. I slutet av uppsatsen kommer jag även att diskutera kring vad du som pedagog bör tänka på i ditt arbete med handdockan samt påvisa de fantastiska möjligheter som dockteater kan erbjuda.Jag har under min studie upptäckt att dockan fungerar som ett ypperligt verktyg i arbetet med etik och moral. Med hjälp av dockan har jag på ett lustfyllt sätt fått med mig barnen i diskussionerna kring mitt ämne. Jag har även stött på mindre positiva bitar under min studie, men dessa känner jag endast kan kopplas till mitt eget agerande och skulden kan inte läggas på dockan som ett verktyg. / This essay is a study about if the puppet can be used as a tool when you work with the questions of ethics and morality. My intention is to see if the puppet can be used as a tool to make a perceptive with issues connected to ethic and morality with children in pre-school. The starting point will be a short discussion about how ethic and morality are presented in the school environment of today. There will also be a discussion about the importance of the choice of the hand-puppet and how this can effect the communication with the children. In the second part of my study I’ll make a summery of my observations with the hand-puppet in a pre-school. The observations are connected to four different questions about ethic and morality. The major point in my observation is the communication between the puppet and the children, and if and how this can be used to solve different important issues. In the end I will pin point some significant issues of what you as an educationalist, should consider in your use off a hand-puppet. I hope this essay will open your eyes for the marvellous possibilities that lie in the wonderful world of the puppet-theatre.

Syftet med vår uppsats är att få en djupare inblick i hur pedagoger beskriver arbetet med språkutveckling och hur de kan stötta barnens språkutveckling. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer för att få undersöka vad förskollärarna gör för att hjälpa barnen att utveckla sitt språk. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys för att undersöka mönster och skapa teman. För att hitta likheterna i svaren använde vi våra begreppsliga glasögon hämtade från den sociokulturella teorin. Det vi kom fram till var att högläsning till stor del används med språkutveckling som syfte, samt användandet av bildstöd och alternativ kommunikation. Något som dock genomsyrade allas svar var hur viktigt de tycker språkutveckling är i förskolan. / <p>Betyg i Ladok 240319.</p>

Syftet med studien är att undersöka förskollärares användning och erfarenheter av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Studien är utförd med en kvalitativ metod med intervjuer med förskollärare för datainsamling. Teorin som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet där fokus ligger på språk, kommunikation och det sociala samspelet mellan människor. De som medverkat i studien är fyra förskollärare på fyra olika förskolor inom samma kommun. Resultatet som framkom i studien är att förskollärarna tyckte att det var en fördel att använda sig av TAKK som komplement till talspråk med alla barn i verksamheten. Vid användning av TAKK har förskollärarna märkt att barn har mycket lättare att ta till sig det verbala språket när förskolläraren använder sig av tecken till de viktigaste orden i en mening. Det som förskollärarna ansåg som en svårighet är att alla i arbetslaget inte är lika intresserade att använda sig av TAKK i verksamheten. Vidare framkom resultat från förskollärarna i studien att barn är nyfikna och intresserade av ämnet TAKK. Det framkom även att när hela arbetslaget är konsekvent i sin användning av TAKK syns det tydligare i verksamheten. En av förskollärarna uttryckte att TAKK förhoppningsvis och med stor säkerhet kan ge språkutvecklingen en god skjuts framåt. Fler upptäckter i studien är att vissa förskollärare ser på TAKK som ett komplement och att vissa upplever att de har ett krav på sig att lära sig att använda TAKK. TAKK är bra att kunna när det börjar nya barn på förskolan som är i behov av tecken som stöd. Enligt förskollärarna i studien finns det barn i förskolan som engageras av tecken och lyssnar bättre om de av någon anledning inte är koncentrerade på att lyssna. Då kan det vara en fördel att använda sig av TAKK. En av förskollärarna uttrycker tydligt att tecken underlättar förståelsen och finns som ett stöd för språkförståelsen hos barn.

I denna studie har jag tittat närmare på Tecken som Alternativ och KompletterandeKommunikation (TAKK) samt Grafiskt Alternativ och Kompletterande Kommunikation(GAKK). Syftet med denna studie är att skapa en fördjupad förståelse för vilken inställning förskollärare har till språkutvecklingsmetoderna TAKK och GAKK. Denna studie undersöker också om det finns olika synsätt på dessa språkutvecklingsmetoder samt om synsätten påverkar användningen av TAKK och GAKK i förskolans verksamhet. Det har formulerats tre olika frågeställningar som genomsyrar studien. Studien tar upp vad tidigare forskning säger om TAKK och GAKK, pedagogernas inställning till dessa språkutvecklingsmetoder, barns språkutveckling och det sociokulturella perspektivet. Genom intervjumetoden har två utbildade förskollärare, varav en som arbetar på en språkförskola, blivit intervjuade. Dessa svar har analyserats och blivit diskuterade för att komma fram till ett resultat. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna har en positiv inställning till språkutvecklingsmetoderna då de anser att TAKK och GAKK stödjer, utvecklar, förtydligar och förmedlar kommunikationen hos barnen. Detta stämmer överens med den forskning som tas upp i denna studie.

SammanfattningSyfte: Syftet med studien är att undersöka pedagogernas användning utav TAKK i deras undervisning i grundsärskolan. Mina frågeställningar är: 1.På vilket sätt använder pedagogerna TAKK och i så fall varför?2.Vilka TAKK kunskaper har pedagogerna?3.Vilka andra kommunikationssätt använder pedagogerna?Metod: Datainsamlingen i studien genomfördes utifrån kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på en grundsärskola i södra Sverige. Utöver intervjuer genomfördes under två dagar observationer, både i en träningsklass och i en särskoleklass. Intervjuerna transkriberades och en analys gjordes utifrån tematisering av materialet. Intervjuerna tolkades sedan hermeneutiskt. Under de två observationstillfällena genomfördes fria anteckningar i direkt anslutning till observationerna. Teori: Den teoretiska förankringen i studien är ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Detta perspektiv fokuserar på hur en individ handlar i samspel med andra och hur hen tolkar vardagliga händelser med symboliska handlingar som t.ex. tal, gester och ansiktsuttryck (Trost och Levin, 2010).Resultat: Utifrån intervjuer samt observationer har det framkommit att pedagoger som arbetar i träningsklasser använder betydligt mer TAKK än pedagoger som arbetar i särskoleklass. Pedagoger som arbetar i särskoleklass använder sig inte utav TAKK i sin undervisning trots att observationen har visat att behovet finns. Pedagogerna använder sig mer utav olika datorprogram som stöd till sina elever. Pedagogerna som arbetar i träningsklasserna använder sig utav TAKK i betydligt mer utsträckning men även här har resultatet visat att det finns situationer som pedagogerna inte använder sig utav TAKK. Dessa situationer är bland annat raster och lunchraster. Resultatet har även visat att inte alla pedagoger som arbetar i träningsklasser använder TAKK i lika stor utsträckning som sina andra kollegor. Skolan har erbjudit all personal att delta i grundkurser i TAKK och alla intervjupersoner har deltagit i dessa kurser.

Verket består av en text. Fokus är på frågeställningen om hur mycket land vi har per person och vad pengar är, samt hur land och pengar ger makt. Texten lägger fram fakta samt undersöker land och pengar ur olika synvinklar. Texten framlägger tesen att statistik kring genomsnittlig mängd land per person är en meningsfull måttstock samt att konstnärer kan göra en bättre valuta en dagens dominerande valutor i världen. / [I examensarbetet ingår utställningen "Din Teg av Jorden - A Theory of Land and Time":] Guerilla garden grown vegetables being offered for time money, six square meters (6 m²) of tomatoes - your share of the global tomato harvest (/global area used for growing  tomatoes) and facts &amp; visualizations of other agricultural statistics (and info about the other almost 2 000 m² used for growing your food/info about the other 1 990 m² of your share of arable land) :Documentation from a drone of a performance where I (Nikolaj/the artist/ingeting?) measured up 21 275 m² of land – your share of land you would get if we divided the land surface of the planet in seven billion equal parts – with tape in the form of a triangle in Botkyrka a Suburb to Stockholm during the Subtopia art ferstival there.  Squlpture (/installation) of all the different biomes (/climate types/zones)of the planet that make up your share of land, each land strip is shaped like the ones that divided the farms in the medeval open field system in most part of Europe, a very fair but ultimately inefficient system that guarantied that everyone got a slive of the best land, the second best land and so on. The land strips form a 1:200 scale form of 2/3 of Kastelholmen a island just next to the school for size comparsion. Material: Mixed media Teknik: Många

Bakgrund: Ångest och oro är vanligt förekommande hos patienter inför kirurgiska ingrepp. Studier har visat att högre grad av preoperativ ångest och oro är associerat med större behov av lugnande premedicinering, högre doser av narkosläkemedel, förhöjt blodtryck, ökad hjärtfrekvens, högre postoperativ smärta samt en långsammare och mer komplicerad postoperativ återhämtning. Den preoperativa vårdmiljön är väl lämpad för alternativa, icke-farmakologiska åtgärder där musikintervention är ett alternativ. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av musik som åtgärd vid preoperativ ångest och oro. Metod: En litteraturöversikt där artiklar med kvantitativ ansats har analyserats, med motivet att skapa överblick över kunskapsläget. Analysen har gjorts enligt Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet är en sammanställning av totalt nio kvantitativa artiklar baserade på studier där effekten av musikintervention som preoperativ omvårdnadsåtgärd har studerats. I samtliga studier minskade musikinterventionen patientens subjektiva upplevelse av preoperativ ångest och oro, däremot sågs inga entydiga effekter för de objektiva parametrarna, såsom tex hjärtfrekvens och blodtryck. Slutsats: Musik bör användas som ett icke-farmakologiskt komplement inom vården eftersom det är en säker metod utan kända biverkningar och med god effekt. / Background: Preoperative anxiety is common among patients undergoing surgery. Studies have shown that a high level of preoperative anxiety is associated with increased need for sedatives, higher doses of anesthetic drugs, increased blood pressure, increased heart rate, higher postoperative pain and a slower and more complicated postoperative recovery. The preoperative environment is well suited for alternative, non-pharmacological interventions, where music is one of them. Objective: The objective was to describe the effect of music intervention on preoperative anxiety. Method: A literature review where articles with quantitative approach has been analysed, with the purpose of getting an overview of the current knowledge. The analysis has been done according to the three-step model, described by Friberg. Results: The result includes a review of nine quantitative articles, based on studies where the effect of music intervention on preoperative anxiety has been studied. The music intervention showed a positive effect on the reduction of patient reported experience of anxiety in all studies, however, no consistent positive effects were seen on the objective parameters, such as heart rate and blood pressure. Conclusion: Music intervention should be implemented as a compliment to standard preoperative care, as it has shown to be a safe method with no known side effects, and with good results.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka tandhygienisters användning av alternativ kompletterande kommunikation i form av bildstöd i möte med barnpatienter. Metod och material: En digital enkät bestående av 15 frågor skickades ut till samtliga (102 stycken) verksamma tandhygienister i Region Jönköpings län. Antal deltagare var totalt 57 stycken, 54 kvinnor och 3 män. Resultatet redovisades i absoluta – och relativa frekvenser, samt medelvärde. p-värde ≤ 0,05 ansågs statistiskt signifikant. Chi2test användes för jämförelse mellan grupper. Resultat: Intresse för användning av bildstöd fanns bland tandhygienisterna. Totalt var det 32 % som använde bildstöd. Inom specialisttandvård använde samtliga tandhygienister bildstöd och bland tandhygienisterna inom allmäntandvård användes bildstöd av 23,5%.. Resultatet visade även att 55,6% av tandhygienisterna använde bildstöd på alla barn inte bara enstaka grupper. Det fanns inget statistisk signifikant samband mellan användning av bildstöd och längden på tandhygienistutbildningen, men tandhygienister med en treårig utbildning använde sig av bildstöd i större utsträckning än tandhygienister med kortare utbildning. Slutsats: Bildstöd har visat sig vara ett bra hjälpmedel vid möte med barnpatienter inom tandvården. Trots detta använder inte alla tandhygienister sig av bildstöd pga. bland annat tidsbrist. Därför behövs mer kunskap om bildstöd samt om deras användning och fördelar inom tandvården. / Aim: The aim of the study was to evaluate the use of pictorial support among dental hygienists when meeting children in a dental environment. Method and material: A digital questionnaire with 15 questions was send out to all (102) actively working dental hygienists in the county of Jönköping. There were a total of 57 participants, 54 women and 3 men who answered the questionnaire. Results were presented with absolute and relative frequencies, mean value and Chi-square test. Results: There was an interest in using pictorial support among dental hygienists. All dental hygienists in special dental care used pictorial support. Among dental hygienists in public dental care 23.5% used pictorial support. Results showed that the majority of dental hygienists preferred using pictorial support on all children. There was no statistically significant difference between using pictorial support and the length of dental hygienist education, but participants who finished a three-year education used pictorial support more often. Conclusion: Pictorial support has found to be a useful tool in dental care, still there are dental hygienists that don’t use it. More knowledge and research are needed about pictorial support so the effect of augmentative and alternative communication can be evaluated.

Pensionsområdet upplevs av många som svårt och jobbigt att sätta sig in i. Framtida pension består av de olika delarna allmän pension, tjänstepension och privat pension och det ser olika ut för alla beroende bland annat på arbetsplats och intjänande. Studiens fokus är tjänstepension och den grupp som har möjlighet att välja en alternativ pensionslösning. Studien är undersökande till sin natur och syftar till att utforska och beskriva medarbetares och experters syn på mötet mellan en medarbetare och en försäkringsförmedlare. Mötet ämnar ses som en potentiell arena för kunskapsutveckling kring tjänstepension och tjänstepensionsbeslut. Studien syftar också till att svara på frågan om vilka möjligheter och hinder, vad gäller lärande och kunskapsutveckling, pensionsmötet upplevs innebära. Utgångspunkt för den teoretiska referensramen är det sociokulturella perspektivet på lärande och några centrala begrepp inom teorin som upplevs särskilt aktuella för studien. Tidigare forskning och litteratur som ansetts relevanta är bland annat litteratur om pensionsmötet och det pensionsval mötet mynnar ut i. Då uppsatsen handlar om själva pensionsmötet belyses dessutom forskning som fokuserar på institutionella samtal samt liknande sociala sammanhang som mötet mellan pensionsrådgivare och medarbetare, så som möten mellan banktjänsteman och konsument. Forskningsstrategin som använts i studien är kvalitativ, och empirisk data har samlats genom intervjuer med medarbetare och experter inom området. Resultatet visar att arbetstagaren i många fall hindras få en neutral arena för kunskapsutveckling vad gäller beslut om pension. Hindren kan vara egna fördomar, krångligt upplägg eller rådgivarens roll. Arbetsgivarens roll lyfts också som viktig för framtida lärande i den här typen av möten.

Tvångsåtgärder som fastspänning och tvångsmedicinering är vanligt förekommande inom den psykiatriska vården och motiveras ofta av personal med att det saknas alternativ. Användandet av tvångsåtgärder tycks vara särskilt vanligt när det gäller unga kvinnor med självskadebeteende. Dessa kan uppleva tvångsåtgärder som bestraffning och som ett hinder för att söka vård. Relationen mellan patient och vårdare har beskrivits som ett kraftfullt verktyg för att minska användandet av tvångsåtgärder, men det saknas i stor utsträckning forskning om tvångsvård som fokuserar på patienters perspektiv och alternativ till tvång. Avhandlingens övergripande syfte har varit att få ökad kunskap och förståelse för omvårdnad som process i psykiatrisk vård ur patienters, studenters och personals perspektiv, med särskilt fokus på alternativ till tvång vid självskadebeteende. Avhandlingen har en pragmatisk utgångspunkt där ambitionen har varit att resultat ska kunna omsättas i konkreta handlingar. Delstudierna har en kvalitativ ansats där datamaterial har analyserats med innehållsanalys. Data består av 19 skrivna berättelser från personer som vårdats för självskadebeteende och som har erfarenhet av tvångåtgärder, 14 loggböcker skrivna av sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning inom psykiatrisk vård, samt fokusgruppsintervjuer med totalt 26 skötare, sjuksköterskor, läkare och enhetschefer med erfarenhet av att tvångsvårda patienter. Av berättelserna framkom att personer som vårdats inom psykiatrisk vård hade en önskan om att mötas av förståelse av personalen, att utveckla tillitsfulla och ömsesidiga relationer med dem, och att få vård som grundades på vetenskapliga metoder. Deras faktiska erfarenheter beskrev en vård som var oförutsägbar, kontraproduktiv och byggd på misstro och distans. Studenterna beskrev i loggböckerna vikten av att avsätta tid och engagemang för relationsskapande, något som beskrevs som en förutsättning för att kunna göra bedömningar och lära sig förstå patientens individuella tecken på hälsa och ohälsa. De beskrev hur de identifierade patienters abstrakta behov så som behov av trygghet, empowerment, självkänsla och hopp. Med dessa som grund individanpassade de åtgärder och förhållningssätt och synliggjorde samt tog tillvara patienternas förmågor. I fokusgruppsintervjuerna framkom hur personal med utgångspunkt i utmanande situationer i psykiatrisk slutenvård resonerade kring möjliga åtgärder med fokus antingen på personalens behov, patientens upplevelse, att följa rutiner eller att uppfostra patienter. Beroende på fokus skiljde sig förhållningssätt och utformning av åtgärder markant åt. I fokusgruppsintervjuerna framkom även personalens syn på samarbete utifrån olika professionella roller. Utmärkande var att skötarna, trots att de hade lägst formell kompetens, var den yrkesgrupp med störst inflytande vid beslut om tvångsåtgärder eftersom de arbetade närmast patienterna och därför hade förstahandsinformation om dem.Resultaten visade en stor överenstämmelse mellan patienters, studenters och personals perspektiv. En metasyntes av de olika delstudiernas resultat beskriver omvårdnad som en reflektiv praktik. Att vårdaren har förmågan att bygga upp en tillitsfull relation till patienten är en förutsättning för en relevant bedömning. Bedömningen innebär att patientens individuella behov och förmågor identifieras och ligger till grund för val av åtgärd och förhållningsätt med målet att minska lidande och öka välbefinnande. Vägen till åtgärden är inte statisk, till en början kan åtgärder enbart ha ett relationskapande syfte, behov kan förändras, åtgärder behöva modifieras liksom att tilliten i relationen kan påverkas av olika faktorer. Detta innebär att vägen till åtgärden inte bör ses som ett linjärt förlopp utan bättre förstås som en dynamisk process som förutsätter ett reflekterande förhållningssätt med relationen som grund, med det övergripande målet att stärka patientens förutsättningar till återhämtning och välbefinnande. Den övergripande slutsats som kan dras är att om vårdarna lyckas skapa en ömsesidig, tillitsfull relation till patienten, kan förstå dennes utryckta behov och outtalade tecken samt arbetar proaktivt, i samarbete med patienten, med åtgärder och medvetna förhållningssätt, så finns sällan behov av tvångsåtgärder. För detta krävs att vårdarna får stöd i att utveckla sin reflektiva förmåga och även i att få ta eget ansvar för varje situation och därigenom bygga upp en tillit till sin egen förmåga. / <p>Godkänd; 2015; 20150901 (gitejn); Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av filosofie doktorsexamen, Namn: Git-Marie Ejneborn Looi Ämne: Omvårdnad / Nursing Avhandling: Omvårdnad som reflekterande praktik Att se och använda alternativ till tvång i psykiatrisk vård Opponent: Docent Henrika Jormfeldt Akademin för hälsa och välfärd Högskolan i Halmstad Ordförande: Universitets lektor Agneta Larsson Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 23 oktober 2015, kl. 09.00 Plats: D770, Luleå tekniska universitet; 2017-07-07 Nedladdad 1 452 gånger t.o.m. september 2016. För nedladdningsstatisik efter september 2016, se ovan. (magnor)</p>