Den här uppsatsen redogör för en kvalitativ textanalys av svensk hemundervisningsdebatt mellan åren 2000 och 2015. Det empiriska materialet bestående av 17 insändare, debattartiklar och ledare från en variation av svensk dagsmedia har analyserats med hjälp av systematisk-logisk analys samt kritisk ideologianalys. Syftet med undersökningen är att analysera debatten. Resultatet visar att argument som förekommer i debatten kan sorteras in under fyra teman: Barnet och familjen, Hemmets plats i samhället, Skolans plats i samhället samt Samhällets grund. Resultatet visar också att argument för hemundervisning liksom argument mot hemundervisning förekommer i alla teman. De framkomna argumenten har via de fyra konstruerade temana analyserats i relation till två teoretiska begrepp, public good och private good. Diskussionen av undersökningsresultatet visar att argument inom de två förstnämnda temana tenderar att vara ”mer” private good medan argument inom de två sistnämnda temana tenderar att vara ”mer” public good.

Den gröna vetenskapen: En diskursanalys av den svenska odlingsrörelsens förhållande till vetenskap 1960-1980. Uppsala Universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C-Uppsats, VT, 2017Den här uppsatsen undersöker hur den svenska odlingsrörelsen gjorde anspråk på vetenskaplighet för att etablera sig själva som alternativ under 60-, 70- och 80-talet. Genom att använda en diskursanalys så undersöker denna uppsats hur jordbrukarna i tidskrifterna Biodynamisk odling och Trädgårdsjournalen formulerar sitt eget förhållande till vetenskap i relation till odlande och jordbruk. Uppsaten problematiserar även delar av den expertisforskning som gjorts på miljörörelsen. Uppsatsens slutsats är att den svenska odlingsrörelsens relation till vetenskap visar på en oanad mångfald inom den svenska miljörörelsen. Med detta vill denna uppsats säga både att det är nödvändigt att förstå vetenskapens roll för att förstå etableringen av den svenska miljörörelsen, men också att visa på att mångfalden inom den svenska miljörörelsen är ett förbisett forskningsområde.

Bakgrund: Komplementär och alternativ medicin (KAM) är åtgärder som syftar tillatt medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador. KAM-användningen har ökat i flera länder över hela världen och så även i Sverige.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa forskning kringsjuksköterskors inställning till komplementär och alternativ medicin. Metod: En litteraturstudie med åtta artiklar från databaserna Cinahl och PubMed.Fem av artiklarna var kvantitativa och tre var kvalitativa. En innehållsanalys ienlighet med Kristensson (2014) gjordes för att hitta koder och kategorier ochsammanställa resultatet. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två kategorier; Attityder och Uppfattningaroch fem underkategorier; sjuksköterskor är positiva gällande KAM, önskan att lärasig mer om KAM, KAM bidrar med fördelar till patienter, hinder för attkommunicera KAM och osäkerhet kring KAM. Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade en positivattityd till KAM och de hade en önskan att få lära sig mer om KAM. Sjuksköterskorna ansåg att KAM borde integreras med den konventionella vårdeneftersom vissa KAM-metoder bidrog med fördelar för patienterna. Sjuksköterskorna uppfattade två hinder för att kunna kommunicera KAM med patienterna, kunskapsbrist och tidsbrist. Sjuksköterskorna uppfattade även en viss osäkerhet då de var osäkra på de lagar och riktlinjer som fanns angående KAM.

Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv få förståelse för förskollärares användning av metoden bildstöd i förskolans undervisning. För att få svar på förskollärares uppfattningar om meningen med bildstöd samt vilka didaktiska val som görs i samband med det, har en kvalitativ studie gjorts. Metoden som användes i studien grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer tillsammans med fem olika förskollärare. De semistrukturerade intervjuerna analyserades med hjälp av Denscombe (2018) fem steg vid analys av kvalitativ data, vilket synliggjorde förskollärarnas uppfattningar kring bildstöd. I resultatet framkom det att förskollärarna använder bildstöd genom olika metoder, vilka beskrivs som skida/tag, tavellist och ordningsföljder vid rutinsituationer. De olika metoderna av bildstöd uppvisas har stor betydelse för syftet och användningen av bildstöd då det beror på bildstödets tillgänglighet. Den metod som beskrivs vara mest tillgänglig och den mest omtyckta metoden av förskollärarna, är skidan/tagen. Resultatet visar också att det är förskollärarna som hänvisar barnen till bildstödet och att bildstöd i det flesta fall används i kombination med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) samt verbal kommunikation. Bildstödet används tillsammans med alla barn och särskilt med de barn som förskollärarna anser är i behov av metoden.

Die Kausalität wird im Schadenersatzrecht häufig mit der Hilfe von Annahmen geprüft. Ob diese Hypothesen für den Schädiger entlastend und damit haftungsbefreiend wirken können, ist seit langem umstritten. Das zeigt der Meinungsstand zur bekanntesten Form der hypothetischen Verursachung, der überholenden Kausalität. Weniger Beachtung wurde hingegen der - ebenso auf Annahmen aufbauenden - Kausalitätsprüfung einer Unterlassung geschenkt. Nach einer aktuellen Entscheidung des Obersten Gerichtshofes soll dabei selbst das fiktive haftungsbegründende Verhalten eines hypothetischen Dritten den realen Schädiger von seiner Haftung befreien. Die Entscheidung wird zum Ausgangspunkt genommen, um die hypothetische Kausalität der Unterlassung näher zu untersuchen.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarens användning av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskolan. I denna studie undersöks det i vilka situationer som förskollärare använder AKK, vilka hjälpmedel som förskollärare nyttjar, svårigheter med att använda AKK samt varför förskollärarna använder AKK. Studien utgår ifrån en digital enkätundersökning riktad till Facebookgrupper som fokuserar på förskola. I enkätundersökningen deltar 69 förskollärare. Resultatet visar att förskollärare använder AKK främst i rutinsituationerna på förskolan. Det visar att TAKK och bilder används som hjälpmedel och även att vissa förskollärare har brist på kunskap om hur AKK ska användas. Det framkommer att förskollärarna använder AKK för att det främjar barnens språkutveckling, ger barnen ett stöd i deras kommunikation och att samspel är betydelsefullt när barnen kommunicerar med varandra. Resultatet visar att förskollärarna använder AKK för att ge barnen en likvärdig utbildning och att AKK är ett hjälpmedel som kan bidra till barns språk- och kommunikationsutveckling. Förskollärarna lyfter att använda AKK på förskolan med alla barn kan bidra till att barnen blir delaktiga i förskolans verksamhet. Det framkommer enligt förskollärarna att samspel är en stor del i förskolan och att AKK därför kan ge alla barnen en möjlighet att samspela med andra.

Modeföretagens affärsidéer bygger idag på en hög konsumtion av plagg med korta livscykler och produkter skickas snabbt ut på marknaden. Detta är möjligt genom kapade ledtider och effektiviserade designprocesser, vilket i sin tur leder till låga priser. Denna effektiva verksamhet gör att delar i processerna måste prioriteras bort. En följd av detta är trendkänsliga plagg som är skapade för nuet. Plaggen är inte längre skapade att hålla en längre tid och fyller ett kortsiktigt behov hos kunden. En stor mängd av textilier behöver därför tas om hand till följd av den höga konsumtionstakten. Vår tes är att man med denna deponi kan skapa nya säljbara produkter som är attraktiva för kund. Förslaget som undersöks i rapporten är konsumtionsalternativet re-design. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med insatta i branschen skapas en förståelse för ämnet. Detta tillsammans med teori kring hållbara designprocesser ger grund till en kravspecifikation för re-design. En deltagande observation utförs för att få en inblick i second handkunders konsumtionsvanor. Utifrån dessa metoder samt teorin tas tre produktidéer fram och prototyper skapas för att användas vid kundintervjuer. Dessa intervjuer utvärderas och tillsammans med teorin bildar de en bas för vår modell av optimal re-design. Empirin sammanställs och besvarar frågan om re-design som konsumtionsalternativ kan vara en fungerande lösning på deponiproblemet. Svaret blir att med hjälp av den teoretiska referensramen samt vår modell borde konceptet re-design som teori fungera. I teorin hävdas att om konsumenterna har tillräckligt med kunskap kan de göra genomtänkta konsumtionsval. Dock är verkligheten mycket mer komplex än modellen visar, vilket gör att det finns ett glapp mellan vår modell och realitet. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

In this Master we have studied classification system and alternative arrangements of books in a public library. The public libraries in Sweden use the SAB classification system. This system was created nearly a hundred years ago in order to suit the librarians and the Swedish society at the time. Today many library users find the system difficult to understand. This and other factors have inspired a number of libraries to arrange books in an alternative and more user-friendly way. We chose Jönköping public library to study their alternative arrangement of fiction books for children and youth. The purpose was to find out why and how the new alternative arrangement of books was done and where the inspiration behind the changes came from. We also wanted to know how the new shelf system had been perceived by the children and the personal staff. We made interviews with three librarians in the library and a questionnaire to the children who visited the library. In order to get a theoretical background we studied classification and alternative shelf systems in literature and in a few Masters. It seems that the main purpose behind the alternative arrangements in Jönköping public library was to make the library more user-friendly and self-instructive. In both interviews and questionnaire the respondents gave a positive picture of the new shelf-system. / Uppsatsnivå: D

Krav på revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes år 1983. Denlagstadgade revisionen har som krav att företagets förvaltning ska granskas,detta gör revisionen mer omfattande i Sverige än vad den är i andra länder. IEU är det idag få länder som har kvar revisionsplikten. Så som det ser utidag kommer revisionsplikten för mikroföretag förmodligen att avskaffas iSverige. Med mikroföretag menas aktiebolag med en omsättning på högst tremiljoner SEK. På senare tid har revisionen blivit mer omfattande vilket harlett till ökad reglering vilket i sin tur lett till ökade kostnader för revision.Anledningen till ett avskaffande är då främst för att sänka kostnaderna försmå aktiebolag.Då revisionsplikten troligen kommer att avskaffas för mikroföretag har vivalt att undersöka vilka andra sätt dessa företag kan kvalitetssäkra på.Följande huvudfråga har formulerats: Vilka alternativ till revision förmikroföretag finns/kan tas fram som accepteras av banker?Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats.Öppna intervjufrågor är något som tillämpats för att ge utrymme fördiskussion, vilket givit oss en djupare förståelse för det valda ämnet. Vårtempiriska material består av sex intervjuer som genomförts med olikabanker, revisionsbyråer och mikroföretag. Innan intervjuerna hade viidentifierat ett alternativ till revision i teorin, resterande alternativ har viformat utifrån teorin. Dessa alternativ till revision togs upp till diskussionmed respektive respondent. Alternativen var en ny bolagsform, auktorisationpå redovisningssidan, rådgivning, skriftliga intyg och olikarevisionsberättelser. De åsikter och uppfattningar vi erhöll från intervjuernahar vi sedan jämfört och analyserat. Åsikterna var blandade. Bankerna var desom var mest skeptiska till andra alternativ än revision medanmikroföretagen var mer positiva. Revisionsbyråerna befann sig någonstanshär emellan. Detta var ungefär så vi hade förväntat oss att respondenternasinställningar skulle vara redan innan intervjuerna.En slutsats har dragits först och främst med hänsyn till bankernas åsikter omde olika alternativen men även med hänsyn till övriga respondenters åsikter.I slutsatsen har även fördelar och nackdelar med alternativen diskuterats.Utifrån dessa punkter har vi kommit fram till ett alternativ vilket är skriftligaintyg utfärdade av revisorer. / Uppsatsnivå: C

Denna studie fördjupar sig i kommunikationsstöd i förskolans miljö. Tidigare erfarenheter som vi skribenter haft om kommunikationsstöd i förskolan är stöd som går under samlingsnamnet Alternativ och Kompletterande Kommunikation, även kallat AKK. AKK finns i olika former och gemensamt för dessa kommunikationsstöd är att de alla gynnar barns språkutveckling på olika sätt. Under vår utbildning på förskollärarutbildningen på Högskolan Kristianstad har vi lärt oss om miljöns betydelse för barns lärande samt om tidig språkutveckling. Tidigare forskning inom AKK fokuserar oftast på barn i behov istället för att se kommunikationsstöden som ett verktyg för förskolans verksamhet med alla barn. Utifrån dessa grunder har syftet med studien varit att undersöka hur förskolepedagoger arbetar med AKK. Studiens teoretiska ansats är sociokulturellt perspektiv och den har genomförts med hjälp av observationer på fem olika förskolor. Avgränsningar som gjorts under observationerna var att lägga fokus på visuella kommunikationsstöd i förskolan samt hur pedagogerna valt att arbeta med materialet de haft tillgängligt.Under studiens observationer kunde vi se en klar skillnad på arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation beroende på om förskolan låg i ett mångkulturellt område eller på landsbygden. Vi såg även en stor utmaning i arbetet med kommunikationsstöd i förskolans utemiljö. Pedagogens medvetenhet om sitt eget ansvar för att säkerställa barns möjlighet till inflytande är därför av stor vikt. Det är pedagogen som skapar möjligheter i den kommunikativa miljön.