Analyzování potřeb, přání a postojů zákazníků přináší cenné informace, potřebné pro vývoj nových výrobků, zdokonalování jejich vlastností, určování cen, způsobů propagace a forem distribuce. Cílem této diplomové práce je dospět k určitým závěrům o rozhodování spotřebitele při nákupu sjezdových lyží a identifikovat jeho jednotlivé kroky. Výzkum kupního rozhodovacího procesu spotřebitele na tomto trhu je založen na písemném dotazování. Získané výsledky z dotazníkového výzkumu jsou v práci zpracovány a interpretovány.

Syftet är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på användning av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation med förkortning TAKK. De två frågeställningar som guidar studien är följande: Varför väljer förskollärarna att använda TAKK i förskolans verksamhet? och Hur kan användningen av TAKK gå till i förskolans verksamhet enligt förskollärarna? Studiens teoretiska utgångspunkt är didaktiskt perspektiv där den relationsdidaktiska modellen är i fokus för att skapa en fördjupad förståelse för förskollärares perspektiv på användning av TAKK. Kvalitativ metod används där intervjuer genomförs med fem förskollärare som har utbildning i TAKK och är verksamma på olika förskolor i södra Sverige. Ett resultat som framkommer är att samspelet mellan de relationsdidaktiska kategorierna; syfte, undervisningsmetod, mål-innehåll och barns förutsättningar saknas och forskning uppmuntras för att stärka didaktiken i arbetet med TAKK i förskolans verksamhet. Studien visar att förskollärarna ser positivt på TAKK för att skapa inkludering, självständighet och möjlighet till språkutveckling för alla barn men användandet saknar stöd i forskning. Det framkommer även att förskollärarna fick utbildning i TAKK i första hand för att stötta barn med språksvårigheter men utvecklat sin användning till att använda TAKK till alla barn. I studien visas även att förskollärarna arbetar med undervisningsmetoden TAKK på olika sätt och att förskollärarna menar att all personal i förskolans verksamhet är en bidragande faktor till om TAKK används som undervisningsmetod, att personalens intresse och engagemang styr vilka metoder som integreras.

Avsikten med studien är att undersöka om användningen av psykedeliska droger i syfte av att nå religiösa mål ökar i Sverige. Studien utgår ifrån ett religionssociologiskt perspektiv för att besvara varför alternativa livsåskådningar uppstår i samband med användandet av psykedeliska droger. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod och har genomförts med hjälp av intervjuer. Syftet har varit att undersöka om de intervjuade personerna fått en förändrad existentiell livsåskådning efter att de brukat psykedeliska preparat samt om de tror att dessa typer av sökande ökar i Sverige och vad det kan bero på. Informanterna i studien berättar om sina liv före och efter sitt religiösa uppvaknande via psykedeliska substanser. Studiens resultat påvisar varför personer väljer att använda sig av psykedeliska droger och om de tror att användningen av dessa ökar i Sverige idag. Den data som samlats in består av tidigare forskning samt empiri från de genomförda intervjuerna. Materialet har kategoriserats och diskuterats utifrån ett religionshistoriskt- och religionssociologiskt perspektiv.

Detta är en kvalitativ etnografisk studie där syftet med studien är att synliggöra vilka och i vilken mån pedagoger inom förskolan, använder olika metoder för att skapa möjligheter till en kommunikativ och inkluderande miljö för alla barn. Lärande sker ofta i sociala sammanhang där alternativ kompletterande kommunikation (AKK) kan skapa förutsättningar för individen, gällande sociala kompetenser, ökat självförtroende samt välmående. Detta gäller alla barn oavsett diagnos där metoder inom AKK kan skapa en vi-känsla och en förståelse för andras situation. I förskolorna finns barn med kommunikativa svårigheter vilket kan bero på medfödda skador, psykisk eller fysiska skador, annat modersmål eller sen språklig utveckling. Forskningen visar fördelarna men även svårigheter med AKK då det finns flera olika metoder. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisk analys där teman skapats utifrån de observerade miljöerna som måltider, hallen, samling och leken. Resultatet har därefter presenterats i text samt en tabell (se tabell 8) för att synliggöra hur mycket de olika kommunikativa metoderna används på de observerade förskolorna. Resultatet visar att pedagogerna mestadels använder sig av kroppsspråk, gester och blickar tillsammans med verbalt tal i kommunikationen till barn. Den alternativa kommunikationen genom tecken som alternativ kompletterande kommunikation (TAKK) och grafisk alternativ kompletterande kommunikation (GAKK) är vanligt förekommande till barn som är i behov av stöd och sker inte i samma utsträckning till andra barn.

Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) används inom förskolans verksamhet som ett kommunikationsverktyg för språkinlärning, för att kunna leva upp till läroplanens mål om språkutveckling. Enligt Specialpedagogiska myndigheten (2018) går detta kommunikationsverktyg ut på att teckna med händerna samtidigt med det talade språket för att och underlätta kommunikationen för alla barn.  Innan barnet har utvecklat ett talat språk kan verktyget användas som förståelsestöd. TAKK är inte detsamma som svenskt teckenspråk men vissa tecken i TAKK liknar de tecken som finns i det svenska teckenspråket (ibid). Forskare påvisar att TAKK ökar i popularitet vilket exempelvis visar sig genom media där det framställs som ett positivt kommunikationsverktyg. Samtidigt framhåller forskarna att intresset för verktyget i vetenskapliga undersökningar är begränsat. Det innebär att vi vet lite om de möjligheter och utmaningar som användningen av verktyget kan medföra (Fitzpatrick, Thibert, Grandpierrt, & Johnston, 2014; Mueller, Sepulveda, & Rodriguez, 2014). I dagens förskolor ökar användandet av TAKK och ett flertal förskolor uttrycker att de använder sig av kommunikationsverktyget. Den nuvarande debatten om kommunikationsverktyget fokuserar på hur det ska användas och vilka möjligheter verktyget medför. Debatten om de svårigheter och utmaningar TAKK kan medföra får mindre uppmärksamhet i media vilket kan vara problematiskt då allmänheten inte får ta del av den informationen. Även inom forskningen finns det kunskapsluckor om användandet av TAKK och denna brist på forskning motiverar vår studie.

<p>Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping används i små företag. Vårt huvudsyfte för denna studie är att öka förståelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begränsat studien till företag i Västerbottens Län samt, inom turismsektorn främst av ett egenintresse för området och därför att vi utgått ifrån att bootstrapping är vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv då vi helt utgått ifrån deras erfarenheter och upplevelser.</p><p>För att uppnå en ökad förståelse för användandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nå en djupare bild av företagarnas erfarenheter och åsikter har vi valt en hermeneutisk</p><p>kunskapssyn.</p><p>Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring,</p><p>finansieringsalternativ, nätverk och finansiell bootstrapping då vi anser dessa tre begrepp tätt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat – finansiell bootstrapping.</p><p>Vi har angripit studiens problem – hur finansiell bootstrapping används av företag – med en abduktiv forskaransats. Detta då initiala teorigenomgångar inte gett tillräckligt utförliga svar varpå vi fortsatt vårt sökande efter relevant teori.</p><p>Resultatet av studien har visat på att finansiering av starten och driften av ett turismföretag på en mindre ort, är mångfacetterad, samt att finansiell bootstrapping är en viktig faktor i detta. Studien visar att bootstrapping används på olika sätt, men att egenfinansiering tycks vara vanligt förekommande. Vidare visar studien på svårigheter att använda sig av kontakter/nätverk på rätt sätt och att detta till viss del kan bero på kompetens- och kommunikationsproblem mellan såväl turistentreprenörer som offentliga aktörer.</p>

<p><strong>Background:</strong> Pain may involve physical, emotional and psychological reactions. Chronic pain can lead to restrictions and problems in everyday life. One of the most common pain states is low back pain. A form of treatment that has been marketed as a charitable and pain reliefing alternative is the Shakti mat. Currently there are no studies on its effects published. <strong>Purpose:</strong> To see whether treatment with Shakti mat in a person with low back pain has an effect on the experience of the ability in activities of daily life and to see if the psychological factors will change. <strong>Method:</strong> The participant had to lie on a Shakti mat once a day for four weeks. The participant was asked to complete five questionnaires two weeks before, during intervention and two weeks after treatment. The Tampa Scale: a Measure of Kinesiophobia measures to what degree the participant experiencing pain for movement or to harm itself in motion, Coping Strategies Questionnaire - Catastrophizing scale investigating catastrophizing thoughts in connection with pain perception, Pain Disability Index investigates how the participants’ everyday affected/hampered by pain, Self-Efficacy Scale investigates how sure the participant is in his ability to carry out a task despite pain and a Self-monitoring diary where the perception of its ability in everyday activities, experience after treatment, the type of underlay and if the participant could lie longer on the Shakti mat were judged. <strong>Results:</strong> The participant’s pain in some everyday activities mitigated while the degree of ability in these increased after four weeks of treatment. The psychological factors had not changed much.</p>

<p>MITTUNIVERSITET</p><p>Institutionen för Socialt Arbete</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Ämne: Socialt arbete, C-kurs</p><p>Handledare: Ingrid Byberg</p><p> </p><p> </p><p>Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta närmare på Röda korsets sociala arbete i förhållande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjänstemän och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar på ett lokalkontor med övergripande frågor, en tjänsteman på storstadskontoret, ansvar för region syd och hälsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgått från Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhållande till ett kompletterande, ersättande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade på en mångfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhållande till staten då Röda Korsets främsta tanke är att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det gränsöverskridande projekt där både samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pågår och att kommunen i flera fall räknar med den frivilliga insatsen i samhället istället för att starta egna projekt. Röda Korsets ledmotiv är att vara en obunden och opåverkad organisation utan påverkan från staten men i takt med att samhället allt mer räknar med den frivilliga insatsen i det sociala arbetet och därmed ger bidrag för att vissa insatser skall starta blir denna obundenhet något begränsad.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>NYCKELORD: Socialt arbete, Frivilliga Organisationer</p><p>Röda Korset, Avantgarde, Ersättning, Alternativ och</p><p>Komplement</p><p> </p><p>TITEL: Röda Korset – en analys av socialt arbete utifrån Erik Blennbergers teori- avantgarde, komplement, ersättning och alternativ</p><p><strong><em> </em></strong></p><p> </p><p>FÖRFATTARE: Tuva Öste</p><p> </p><p> </p><p>DATUM:           April 2010</p>

<p>Ny teknik ger konsumenter nya förutsättningar att handla på nätet, så kallad e-handel. Genom e-handel ges konsumenter större valmöjligheter och företag utsätts även för större krav att konkurrera med varandra, eftersom konsumenten har större tillgång till information för att fatta beslut kring köp av olika produkter. E-handeln har ökat i omfattning under de senaste åren, där det varje dag blir fler konsumenter som använder Internet för att handla olika produkter och tjänster. Genom att omfattningen av e-handeln ökar och tekniken utvecklas, blir även kraven på att konsumenterna skyddas mot oseriösa aktörer större. För att följa med i denna nya utveckling måste det finnas möjligheter för en konsument att lösa en eventuell konflikt med en näringsidkare. Frågan som uppkommer är hur konsumentskyddet inom EU kan utvecklas för att gynna relationerna mellan konsumenter och företag samt att främja och utveckla den gränsöverskridande handeln på den inre marknaden.</p><p>I uppsatsen kommer läsaren få en inblick i den problematik en konsument ställs inför, när denne hamnar i en konflikt med en näringsidkare angående en produkt eller tjänst som inhandlats via Internet, antingen här i Sverige eller utomlands. Alternativa tvistlösningsmekanismer kommer att undersökas samt i vilken utsträckning lagstiftningen inom konsumentskyddsområdet ger tillräckligt skydd för konsumenter vid e-handel. Tänkt målgrupp för uppsatsen är dels företag som erbjuder e-handel till sina kunder inom segmentet konsumentprodukter, dels jurister eller juridikstuderande som är intresserade av att få en inblick i EU:s konsumentskyddsregler samt hur alternativa tvistlösningssystem kan användas för att lösa denna typ av konflikter.</p>

<p>Problembakgrund: Organisationer upplever ständigt tvister när de agerar i en konkurrensutsatt miljö. Tvister kan behandlas på en mängd olika sätt, till exempel kan parterna ta hjälp av någon utomstående, de kan lösa tvisten på egen hand eller gå till domstol. I Sverige tenderar vi att lösa konflikter på likartade sätt oavsett tvistens karaktär. Alternativa tvistelösningsmetoder såsom medling används endast i begränsad omfattning. Jag anser att tvistelösning blir mer ändamålsenlig om den anpassas efter den ifrågavarande tvisten. Denna framställning kommer därför att behandla alternativa tvistelösningsmetoder i allmänhet och medling i synnerhet. Problemformulering: Vid vilka typer av kommersiella tvister är medling, utifrån parternas synvinkel, att föredra framför ordinärt domstolsförfarande? Vilka är för- och nackdelarna, för de tvistande parterna, med medling jämfört med domstolsförfarande i Sverige? </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vid vilka situationer tvistande kommersiella parter kan nå mer ändamålsenliga lösningar genom att använda medling istället för att ta tvisten till domstol. Framställningen vänder sig främst till företag och skall ge dem information och vägledning om alternativa metoder i allmänhet och medling i synnerhet. Metod: Den i de inledande kapitlen beskrivna medlingsprocessen skall jämföras med det traditionella svenska domstolsförfarandet. Jämförelsen skall göras utifrån kriterier som näringslivets aktörer finner viktiga för tvistelösning Dessa kriterier representerar parternas preferenser vid valet av tvistelösningsmetod. Utifrån näringslivets inställning till val av tvistelösningsmetod har jag sedan konstruerat fiktiva analysmodeller för att illustrera vad som kan föranleda företag att välja den ena eller andra tvistelösningsmetoden. Analysmodellerna kommenteras sedan för att ge större förståelse till företagens förväntade beteenden eller hur de borde agera. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast medling av kommersiella tvister. </p><p>Resultat: Den viktigaste slutsats, efter att ha studerat medling som tvistelösningsmetod ingående, är att Sverige och svenskt näringsliv skulle vara betjänta av att använda medling i större omfattning än vad som idag är fallet. Att som idag begränsa valet av tvistelösning till skiljedom eller domstol är ett misstag. Många tvister och konflikter skulle kunna lösas mer ändamålsenligt om de behandlades med en metod mer anpassad efter den specifika tvistens förhållanden. Särskilt viktigt är detta då tvistande parter har en pågående affärsrelation som man vill bibehålla. Medling kan ofta vara en positiv metod när tvistande företag har ställt sig frågorna; var och vad vill vi var för sig och vad vill vi med vår relation? Medling är dock inte generellt en lämpligare tvistelösningsmetod. Det krävs att vissa förutsättningar är för handen för att medling skall vara en lämpligare metod än domstol. Om medling bör användas eller inte måste därför avgöras utifrån de specifika förhållandena i varje tvist.</p>