Syftet med denna studie var att undersöka hur en för situationen anpassad kommunikationskarta, en pratkarta, kan möjliggöra samtal mellan en 11-årig pojke med autism och utvecklingsstörning och hans mamma när de samtalar om en händelse som inte händer nu. Erik har inget fungerande tal och är beroende av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Han har sedan förskoletiden en pärm med löstagbara bilder (PECS), som han använder för att uttrycka sina behov och intentioner. I studien undersöktes hur interaktionen mellan Erik och hans mamma Maria organiserades sekventiellt. Analysen visade att en kommunikationskarta, en pratkarta med bilder anpassade för samtalet, var en viktig gemensam resurs för både Maria och Erik för att initiera, utveckla och avsluta pratstunden. Analysen baserades på videoinspelat material i hemmet, inspelat av Maria, där deltagarna pratade om den förestående julhelgen. Samtalsanalys (Conversation Analysis) användes som analysmetod. Det visade sig att deltagarna orienterar mot tre huvudsakliga faser i det kommunikativa projektet att etablera samtal om julen:prefas, huvudfas och postfas. Pratkartan var en viktig kommunikativ resurs för både Maria och Erik, vilken de orienterade mot i alla delar av samtalet. Prefasen bestod av de handlingar som leder fram till att Erik använder PECS-bilder för att involvera sig i samtalet. I prefasen var pratkartan helt avgörande för att Erik skulle komma igång och pecsa. I huvudfasen, den fas där Erik använder PECS-bilder för att samtala om julen, utvecklade Maria och Erik gemensamt olika ämnesaspekter av samtalet. Maria upprepade och utvidgade utifrån Eriks pecsyttranden. Hon gav också värderande bidrag och föreslog nya perspektiv på det pågående ämnet. Erik upprepade, byggde ut och överlappade Marias bidrag, men han kunde också aktivt bibehålla koherens i episoden och följde inte alltid Marias utvidgning eller förslag på nya ämnesaspekter. I postfasen avslutade deltagarna pratstunden och talet om julen. Erik bidrog aktivt till avslutandet genom att plocka ihop pratkartorna. Maria bekräftade både verbalt och genom att använda SLUTA-PRATA-bilden att pratstunden är avslutad. Förslag ges på framtida praktikbaserade studier som kan bidra till evidensbaserad praktik.

Människor med rygg- och nackvärk utgör en stor patientgrupp inom primärvården. Många blir inte hjälpta av de behandlingsmetoder som erbjuds. Samtidigt efterfrågas Komplementär och Alternativ Medicinska (KAM) behandlingar allt mer från allmänheten. Behovet att öka hälso- och sjukvårdens kunskap om KAM som behanlingsalternativ sågs. Studiens syfte var att beskriva människors erfarenheter i samband med rygg- och nackvärk och reflexologisk behandling. Metoden var kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Urvalet omfattade sju klienter som sökt reflexologisk behandling pga rygg- och/eller nackvärk och identifierades genom tre olika reflexologer i Skåne län. I resultatet identifierades kategorin Vardagen med underkategorierna Smärta och värk, Försök till anpassning samt Söka vård och behandling. I Kategorin fysiska och psykiska sensationer sågs underkategorierna Personligt bemötande, Zonsmärta, Cirkulationsökning samt Avslappning. I Kategorin Förändring av vardagen ingick Symtomlindring, Hjälp till självhjälp samt Arbete och idrott. Slutsatsen dras att reflexologisk behandling kan erbjuda bra smärtlindring för människor med rygg- och nackvärk samt erbjuder en chans till avslappning, bättre sömn, vara aktiv i arbetslivet och få ny energi. Mer forksning inom reflexologisk behandling behövs. / People with back- and neck pain are common in primary care. Lot of patients don´t get the help needed. Meanwhile the public´s interest in Complementary Alternative Medicine (CAM) is growing. Need was identified to in the Healthcare system increase the knowledge about CAM´s options of treatment. The aim of this study was describing peoples experiences associated with back-and neck pain and reflexological treatment. The method was qualitative approach with semistructured interviews that analysed with contentanalysis. Sample included seven clients soughted reflexological treatment for back-and/or neck pain, wich identified through three flexologists in South Sweden. In The result the category Everyday life was identified with subcategories Pain and ache, Attempts to adapt and also Seek care and treatment. In the category Physically and mentally sensations subcategories Personal treatment, Zone pain, Increasing of circulation and also relaxation was identified. In the category Change in everyday life subcategories Symptom relief, Help to self-help and also work and sports were observed. Conclusion is that Reflexological treatment relief pain for people with back- and neck pain, it also provides chance for relaxation, better sleep, be able to work and to get new energy. More research about reflexological treatment is needed.

Det blir idag allt vanligare att hyra logi via alternativa logidistributörer däribland Airbnb. Airbnb är ett webbcommunity som distribuerar boende för resenärer genom att på sin hemsida låta privatpersoner hyra ut sina egna bostäder. Syftet med denna studie är att kartlägga de faktorer som motiverar resenärer att välja logi genom Airbnb och vi ämnar i denna studie ta reda på detta genom att genomföra ett antal kvalitativa intervjuer. Intervjuerna fokuserar på respondenternas egna upplevelser som sedan analyseras. Intim turism, mänsklig motivation och P2P-resande är några av de teorier som uppsatsen berör. Genom analysen av det empiriska materialet har ett antal motivationsfaktorer identifierats som förklarar varför resenärer har valt att hyra logi via Airbnb framför andra logialternativ. Den primära motivationsfaktorn identifieras som den kulturella, då respondenterna upplever att de genom Airbnb får möjligheten att uppleva nya kulturer samt införskaffa sig ny kulturell kunskap. Sociala faktorer som exempelvis recensioner och betygssystem samt ekonomiska faktorer som pris spelar även in i valet av logidistributör. / It is today more common to rent accommodation through alternative accomodation distributors such as Airbnb. Airbnb is an online community that distributes accommodation for travelers through their website allowing individuals to rent their own housing. The purpose of this paper is to identify the factors that motivate travelers to choose accommodations through Airbnb, by conducting a number of qualitative interviews. The interviews focuses on the respondents' own stories which are being analyzed. Intimate tourism, human motivation and P2P traveling are some of the theories that are used in this paper. In the analysis of the empirical material, a number of motivational factors are identified that explain why travelers have chosen to rent accommodation through Airbnb over other lodging options. The primary motivation factor is identified as cultural, as the respondents feel that they through Airbnb get the opportunity to experience new cultures and acquiring new cultural knowledge. Social factors such as reviews and grading systems, as well as economic factors such as price also plays into the choice of accommodation distributor.

This degree project aims to evaluate alternative methods to the unanaesthetized castration of piglets. Castration of piglets is performed to prevent the development of boar taint. Boar taint can cause great financial losses for the pig manufacturer. Unanaesthetized castration of piglets is not regarded to be satisfactory from an animal welfare perspective and the procedure will for that reason be outlawed in the near future. Several alternative methods are used in countries all over the world with promising result. The purpose of this study is to evaluate if this methods could be applied in Swedish pig production. A literature study has been combined with interviews; field studies, questionnaires and a small study on male pig production. To be applicable to and applied in Swedish pig production the alternative method must be financially accepted by the manufacturers but also accepted from an animal welfare perspective. Castration is the only way to guarantee a meat free of boar taint. Therefore the conclusion of this study is that the best result is achieved by a combination of anesthesia in combination with analgesia. This is the most inexpensive alternative which also causes the piglet the least amount of distress. / Examensarbetet har genomförts med syftet att undersöka och utvärdera alternativa metoder till dagens obedövade kastrering av smågrisar. Kastrering utförs för att motverka att hangrisarna utvecklar så kallad galtlukt som kan medföra stora ekonomiska förluster för grisproducenten. Dagens kirurgiska kastrering kommer att förbjudas inom den närmaste framtiden eftersom ingreppet inte anses djurhälsomässigt acceptabelt. Flera av metoderna tillämpas idag på besättningar runt om i världen på ett välfungerande vis och syftet var att undersöka om dessa alternativ skulle fungera i den svenska grisproduktionen. Arbetet har utförts med hjälp av en litteraturstudie som kompletterats med intervjuer, studiebesök, frågeformulär, enkätundersökning och ett mindre genomfört försök med hangrisuppfödning. För att anses som lämplig måste den alternativa metoden vara acceptabel både ur ett ekonomiskt och djurhälsomässigt perspektiv. Detta för att kunna tillämpas i den svenska grisproduktionen. Det enda sätt som garanterar att galtlukt inte förekommer i köttet är kastrering. Därför är slutsatsen av utvärderingen är att metoderna lokalbedövning i kombination med smärtlindring i samband med kastrering är det bästa alternativet. Detta eftersom det är ett av de billigaste alternativen som dessutom ger bäst bedövning och smärtlindring för grisen.

Historiskt har den medicinska professionen sökt exklusiva rättigheter att praktisera i en miljö där många olika yrkesgrupper fanns. I Sverige har detta lett till att komplementär och alternativ medicin (CAM) hamnade utanför den etablerade sjukvården, vilket inneburit en bristfällig kunskap om hur bl.a. CAM terapeuter arbetar. Användning av alternativ medicin har ökat i Sverige vilket motiverar att studier genomförs för att få bättre kunskap om yrkets utövande. Syftet med uppsatsen är att beskriva CAM terapeuters praktikmönster och inställning till samarbete med traditionell skolmedicin. Utifrån en litteraturstudie utarbetades en enkät som skickades till 102 CAM terapeuter i Sverige för att undersöka deras praktikmönster och sociodemografiska egenskaper. 63 terapeuter (62 %) svarade, varav 59 uppfyllde forskningskriterierna och kunde delta i de fördjupande telefonintervjuer som följde efter enkätstudien och som syftade till att ta reda på deras syn på samarbete med den skolmedicinska sjukvården. Resultaten av undersökningen visade att 55 %, av de 59 intervjuade var kvinnor, 10 % hade legitimation i andra sjukvårdsyrken, 69 % arbetade ensamma med i snitt 24 patienter i veckan. 79 % var positiva till samarbete med skolmedicinen och 37 % hade redan regelbunden kontakt med läkare. Intervjuerna visade att CAM terapeuter generellt ansåg att det var viktigast att patienters behov och önskemål beaktades i utformningen av den vård som erbjöds. Patienternas kostnad för behandling, respekt för CAM terapeuter, legitimation, konkurrens, samarbete med och kunskap om de olika yrken var andra viktiga faktorer som belystes ur olika perspektiv. Studien ger ny kunskap om CAM i Sverige och avslöjar många hinder som gör samarbete mellan skolmedicin och CAM till en utmaning för CAM terapeuter. Resultaten från denna studie kan hjälpa till att utveckla en sjukvård som omfattar olika utövare av läkekonsten / This study aims to describe the practice patterns of complementary and alternative medicine (CAM) practitioners and their collaboration with traditional medical professionals in Sweden. Historically, the medical profession has dominated medical practice in an environment of different healing professions. This domination placed CAM professionals outside the established medical system. Consequently, information about CAM is inadequate. Since today’s patients increasingly seek consultations with CAM practitioners, the need for a better understanding of these professions has grown.       To investigate the practice patterns and sociodemographic characteristics of CAM practitioners, we developed a literature-based questionnaire and sent it to 102 CAM practitioners. Among the 63 practitioners (62%) who replied, only 59 matched our research criteria for participating in further telephone interviews that allowed them to state their opinions on collaborating with conventional medical professionals.       Fifty-five percent of the telephone interviewees were women, 10% were licensed in other medical professions, and 69% worked in solo practices, seeing 24 patients per week on average. Furthermore, 79% felt collaboration would be positive, and 37% had already established regular contacts with medical doctors. CAM practitioners generally considered patients’ needs and desires to be an essential component of healthcare provision. They also elucidated the importance of treatment costs, respect for CAM professionals, licensing, competition, collaboration, and knowledge of a variety of professions.  This study provides new information about the challenges faced by CAM profession in Sweden and reveals many obstacles to collaboration. Our results can assist in the development of a health care system that includes a variety of different professions. / <p>ISBN 978-91-85721-79-5</p>

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004. / [Ny tr.], 2005. Pp. 270-285: Bibliography.

The ability to speak with one another is important for all people, but this ability can not be taken for granted when dealing with communicative disabilities. The aim of this systematic literature review was to highlight user and caregiver views and experiences of aided augmentative and alternative communication (aided AAC). The study included 15 articles that were examined by quality and analysed through a meta synthesis. Data was categorized into six main categories; (1) conversational patterns using aided AAC, (2) expectations and concerns, (3) environment, (4) the communication aid, (5) use: when and where, in what situations, (6) learning the communication and manage the communication aid . The result indicated that conversations with aided AAC were predictable and limited. The importance of communication beyond basic needs was discussed. The communication of users was depending on the support and competence from the environment and users were influenced by the treatment of others. Communication was dependent on availability and individual accommodation. Different strategies were used by users to adapt the conversations to people and situations. Beside communication, aided AAC could be used for other purposes, e.g., in daily routines. Different views were seen discussing high and low technology communication aids. Using aided AAC improved the users’ communication. The importance of including caregivers and users in the choice of communications aids was mentioned. In summary, there were many factors that needed to work together for an optimal use of aided AAC. Key words: communication, aided augmentative and alternative communication (aided AAC), caregivers, users, experiences, high technological aided AAC, low technological aided AAC / Det är viktigt för alla människor att kunna prata men inte lika självklart för personer med en kommunikativ funktionsnedsättning. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att belysa brukare och vårdnadshavares upplevelse och erfarenhet av grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK). Studien innefattades av 15 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades genom en metasyntes. Data kategoriserades till sex huvudkategorier; (1) konversationsmönster vid användning av GAKK, (2) förväntningar och farhågor, (3) omgivningen, (4) hjälpmedlet, (5) användning: när och var, i vilka situationer, (6) att lära sig kommunikationen och hantera hjälpmedlet. Resultatet visade att samtal med GAKK ofta var begränsade och förutsägbara. Synpunkter framkom på vikten av att kunna kommunicera mer än basala behov. Brukarens kommunikation är beroende av stöd och kompetens från omgivningen, och brukaren påverkas av omgivningens bemötande. Hjälpmedlets tillgänglighet och individanpassning var avgörande för kommunikationen. Brukare anpassade sin kommunikation till olika situationer och personer genom olika strategier. GAKK kunde användas till mer än bara kommunikation, så som till stöd i dagliga rutiner. Delade synpunkter rådde gällande hög- och lågteknologiska hjälpmedel. Förbättrad kommunikation hos brukaren beskrevs vid användning av GAKK. Det var viktigt att inkludera både brukare och vårdnadshavare vid val av hjälpmedel. Sammanfattningsvis var det många faktorer som behövde samverka väl för att användningen av GAKK skulle bli optimal. Nyckelord: kommunikation, grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK), vårdnadshavare, brukare, upplevelser, högteknologisk GAKK, lågteknologisk GAKK

Barn är en stor patientgrupp inom ögonsjukvård, vilka har behov av att känna trygghet exempelvis genom att få förberedande information. För att möjliggöra detta krävs att barnet får möjlighet att kommunicera på sin nivå. Alternativ kompletterande kommunikation som till exempel bildstöd kan vara en möjlighet att ge barnet förutsättningar för att få sin röst hörd. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om att använda bildstöd i omvårdnaden av barn inom ögonsjukvård. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes där sex ögonsjuksköterskor och två allmänsjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre huvudkategorier: Barnet i centrum, Bildstödets betydelse, och Viljan att använda bildstöd. I resultatet framkom att ögonsjuksköterskan använder bildstöd i låg grad. Det fanns ett intresse för att börja använda sig av och implementera bildstöd. Genom att använda bildstöd kan barnet förberedas inför sitt besök och på så sätt skapas trygghet samt främjas kommunikation. Genom att göra barnets röst hörd skapas möjlighet att arbeta utifrån ett barncentrerat perspektiv. Då tidigare erfarenhet av bildstöd inom ögonsjukvård är bristfällig var det av stor vikt att utforska ämnet vidare. / Children are a large patient group in ophthalmic care. Children have a need to feel secure and have access to introductory information. To enable this, the child must be able to communicate at his or her level. Alternative augmentative communication such as image support may be an opportunity for the child to have their voice heard. The purpose of the study was to investigate nurses' perceptions of using image support in the care of children in ophthalmic care. A qualitative study was conducted with an inductive approach where six ophthalmic nurses and two registered nurses were interviewed with the help of a semi-structured questionnaire. Data was analyzed using content analysis, which resulted in three main categories: The child in focus, The meaning of image support and The willingness to use image support. The result showed that the ophthalmic nurse uses image support to a low degree. They showed an interest in using image support and implementing it in their routines. The use of image support provided security for the child by making them more prepared for the visit as well as promoted communication with the child. The thesis showed that by making the child's voice heard, the opportunity to work from a child-centered perspective was increased. As previous experience of image support in ophthalmic care is inadequate, it is of great importance to explore this subject further.

Behovet av akut vård har ökat under de senaste åren och satt ökad press på ambulanssektorn i stort. Hur man kan förbättra och effektivisera olika delar av vårdkedjan är en fråga som beslutsfattare inom denna sektor ständigt behöver ha i åtanke för att kunna möta detta behov. Det finns visioner om en likvärdig vård för alla människor i vårt samhälle, som tyvärr kan vara svåra att nå i praktiken. Människor som bor i glesbefolkade områden behöver i regel vänta längre på en ambulans än personer som bor i urbana områden, och transporttiden för dessa ambulansutryckningar blir längre eftersom det ofta är långt till närmaste akutmottagning. För ambulanspersonalen kan det dessutom i vissa fall vara svårt att göra en korrekt bedömning om huruvida en mindre akut patient behöver transporteras till en akutmottagning eller inte. En tänkbar förändring i vårdkedjan kan vara att transportera mindre akuta patienter till en närliggande vårdcentral istället för en akutmottagning - en så kallad alternativ vårdväg. Detta hade både kunnat resultera i kortare transporttider på glesbyggden (vilket i sin tur kan ha en påverkan på ambulansens tillgänglighet) och ge ambulanspersonal möjlighet att välja ett mellansteg mellan att lämna kvar en patient i hemmet och att transportera den till en akutmottagning.  För att undersöka vilken påverkan en alternativ vårdväg kan ha på ambulanser sett till både tid och tillgänglighet, har en diskret händelsestyrd simuleringsmodell utvecklats. Denna modell har använts i en scenariostudie för att undersöka hur en alternativ vårdväg kan påverka ambulans och patienter på glesbygden. Data från SOS Alarm och Region Skåne har möjliggjort en generering av indata som bättre överensstämmer med verkligheten. Resultatet av scenariostudien tyder på att en alternativ vårdväg kan förbättra tillgängligheten för en ambulans på glesbygden genom att förkorta transporttiden till mottagande vårdinstans. / The need for emergency care has increased in recent years and has put increased pressure on the ambulance sector in general. How to improve and streamline different parts of the care chain is an issue that decision-makers in this sector constantly need to keep in mind in order to meet this need. There are visions of equal care for all people in our society, which unfortunately can be difficult to achieve in practice. People who live in sparsely populated areas usually experience longer waiting times to receive an ambulance than people in urban areas, and the transport time for these ambulance calls is longer because of the (usually) longer distance to the nearest emergency room. In addition, for ambulance personnel, it can in some cases be difficult to make a correct assessment of whether a less acute patient needs to be transported to an emergency department. A possible change in the care chain could be to transport less acute patients to a nearby health center instead of an emergency room - a so-called alternate route of care. This could result in both shorter transport times in sparsely populated areas (which in turn can have an impact on the availability of the ambulance) and give ambulance staff the opportunity to choose an intermediate step between leaving a patient at home and transporting it to an emergency department. To investigate the impact that an alternate route of care can have on the aspects of time and accessibility for ambulances, a discrete event-driven simulation model was developed. This model has been used in a scenario study to investigate how an alternate route of care can affect ambulances and patients in sparsely populated areas. Data from SOS Alarm and Region Skåne have made it possible to generate input data that better corresponds to reality. The results of the scenario study indicate that an alternate route of care can improve the accessibility of an ambulance in sparsely populated areas by shortening the transport times to the receiving care institution.

Characteristics as unknown cause, complicated pathophysiology and a great amount of complexity are describing systemic lupus erythematosus (SLE) more than well. It’s an autoimmune disease that is almost exclusive for women in their reproductive years and are believed to correlate with both genetics and environmental factors. Risk factors like stress, usage of cigarettes or birth controls with estrogen and infections are believed to trigger the progression of SLE. The spectra of therapeutic drugs are narrow due to the complexity and requirement of financial resources for scientific causes. Treatment is mainly symptomatic. The alternative splicing (AS) is a highly complex mechanism that is essential and are able to generate a great diversity of proteins encoded by the same gene are referred to as isoforms. Splicing occurs after the transcription that generates pre-mRNA because the exons need to fuse together and excision of introns. In patients with cancer diagnosis, they have observed that progression of disease and AS are correlated by the means of isoforms and splicing regulators. In studies, the relevance of alternative splicing events in SLE has been shown for both splicing regulators like SRSF1 and different isoforms for example CD44 and CD45. The aim of this study was to evaluate the potential biomarker AS in SLE.  This study of literature started with looking for clinical trials within databases like PubMed and Web of Science, that matched the aim of the study. Usage of terms like ‘SLE and biomarker’ och ‘SLE and alternative splicing’ etcetera. After inclusion of six scientific articles the author started the work with this literature of study.  Results gave strong indications that usage of alternative splicing as biomarker do have strong potential. Although the need of more goal-oriented scientific studies is required. Results from all six studies can be summarized by the line of argument that AS, in different ways, are somehow involved in the pathogenesis and progression of SLE. Both spliceosome, isoforms, splicing factors, other proteins and is also a possible, in the future, therapeutic target for example monoclonal antibodies. Other therapeutic targets maybe against phosphatases and kinases. New strategies are going to bring hope for the patients that are suffering from SLE, especially when the disease is active for 2–3 years. Being able to individualize treatment are going to generate a better quality of life for many SLE patients and usage of AS as a biomarker for disease severity.