Forskning visar att alternativ medicin är en allt mer vanlig behandlingsform. Madeleine Leiningers omvårdnadsteori om kulturrelaterad omvårdnad har tillämpats till ämnet alternativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om alternativ medicin. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvalitativ ansats. Sex studenter från termin fem på Örebro universitet har intervjuats om deras uppfattning om alternativ medicin. Intervjuerna bearbetades med innehållsanalys och resulterade i kategorierna Syn på alternativ medicin med subkategorierna positiv respektive negativ syn, Erfarenhet av alternativ medicin, Användning av alternativ medicin som sjuksköterska samt Information och tillgänglighet med subkategorin kostnad av alternativ medicin. Resultatet visar att sjuksköterskestudenterna ser alternativ medicin på olika sätt men de flesta har en positiv inställning till alternativ medicin. Massage och akupunktur är de alternativa behandlingsformer som flest deltagare nämner. Samtliga studenter är positivt inställda till användning av alternativ medicin som sjuksköterskor om behandlingsformerna är evidensbaserade. Alla intervjudeltagare har på ett eller annat sätt erfarenhet av alternativ medicin. Ämnet uppfattas av både deltagare och författare som ett stort område. Studien har för avsikt att öka medvetenheten vad gäller bemötande av patienter som intresserar sig för behandlingsformer utanför skolmedicinen.

Bakgrund: användandet av och intresset för komplementär- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i världen och i Sverige vilket innebär en utmaning för framtidens hälso- och sjukvård. Komplementär- och alternativmedicin (KAM) består av en mängd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM är de kroppsliga- själsliga terapierna som fokuserar på interaktionen mellan hjärnan, själen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv inställning till och en öppenhet inför användandet av KAM, dock anser de att de inte har tillräcklig kunskap inom området. För att möta framtidens utmaningar behöver sjuksköterskor ny kunskap om de komplementära metoderna. Dans- och rörelseterapi kan ses som ett potentiellt komplement till traditionell medicinsk behandling för flera olika patientgrupper och kunskap om denna komplementära terapi kan därför vara av betydelse för sjuksköterskan. Syfte: syftet med denna studie var att undersöka effekten och upplevelser av dans- och rörelseterapi inom hälso- och sjukvården. Metod: en litteraturbaserad studie genomfördes för att uppnå syftet. 15 artiklar inkluderades från databaserna PubMed, Cinahl, AMED, PsychInfo och IIPS samt från manuella sökningar. Resultat: tre områden med effekter och upplevelser av dansen framkom efter granskning av de 15 inkluderade artiklarna. Områdena var psykologiska effekter, fysiologiska effekter och relation mellan psyke och kropp. Slutsats: de psykologiska effekterna utgjorde den större delen av resultatet och rörde någon form av välmående som ökat välbefinnande, ökad livskraft och livsenergi. Även psykologiska effekter som förändrat beteende och minskad psykologisk stress framkom. En väsentlig del av de psykologiska effekterna visade en förhöjd livskvalitet och även emotionella effekter. De fysiologiska effekterna som framkom rörde främst balans, hållning, ökad rörlighet och ett fysiskt välbefinnande. Skilda resultat rörande förändring av stresshormoner och fysisk prestation framkom. Slutligen visade en del av resultatet att dansen skapade en relation mellan patienternas psyke och kropp. Bristen på stora randomiserade kontrollerade studier försvårade utvärderingen av dans- och rörelseterapins effekter.

Den här studien syftar till att ge exempel på hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lärare och elever i särskolan som använder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vår dagliga kommunikation och det är emotionerna som ger våra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta område har ofta fokus på samspel mellan elever/barn och lärare/vuxna och visar att lärarna inte alltid är medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte är verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där kommunikation och språkanvänding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestått av videoinspelningar av två elever och tre lärare som har granskats och analyserats utifrån hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen. De emotioner som uttrycktes var till största delen positiva och uttrycktes genom kroppsspråk och ansiktsuttryck. De emotionsuttryck som förekom var nästan uteslutande kroppsbaserade, då verbala metoder att uttrycka emotioner (till exempel att uttryckligen benämna en emotion) inte användes i någon större utsträckning. Organisationen av initiativ och repsons till emotionell kommunikation handlade framförallt om ett socialt samspel snarare än att uttrycka inre känslotillstånd. IR-analysen av emotiva uttryck visade framförallt att positiva emotioner användes som motivationsinitiativ från läraren och att mycket repsons av emotionell karaktär skedde riktad till assistenterna.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att utifrån aktionsforskning som metod undersöka hur elever i årskurs 8 upplever träningsformen långsamma rörelser på idrott- och hälsaundervisningen under en kortare period. Därtill undersöktes elevers uppfattning om alternativa träningsformer i undervisningen. Studiens frågeställningar var: Hur vanligt är det att elever i år 8 har testat alternativa träningsformer tidigare? och Hur upplever elever i år 8 långsamma rörelser som en del av idrott- och hälsaundervisningen under studieperioden?   Metod & Urval Studien genomfördes på en skola i Stockholm, med tre åttondeklasser, vid fem tillfällen, under en sexveckorsperiod. Skolan valdes av bekvämlighetsskäl. Författarna hade tidigare varit i kontakt med skolan genom sin pågående lärarutbildning. Författarna valde att arbeta med år 8 då de ansåg att det är en turbulent tidsperiod med mycket fokus på prestation och betyg och att det därför skulle vara relevant att pröva avslappningsövningar i denna årskurs. Eleverna fick utföra långsamma rörelser i 2 x 7 min i början av idrottslektionerna under studieperioden. Därefter fick eleverna vid varje tillfälle fylla i en enkät baserat på ett POMS-test (Profile of Moods Test) för att skatta sin upplevelse av övningarna. Eleverna fyllde även i en skattning av sitt allmäntillstånd före och efter övningarna. Efter sista tillfället genomfördes kvalitativa intervjuer med två slumpmässigt utvalda respondenter.     Resultat och Slutsats 38 % av respondenterna hade tidigare prövat yoga, qigong eller andra typer av alternativa träningsformer/avslapnningsövningar. De övriga enkätsvaren samt intervjuerna visade att de långsamma rörelserna uppfattades som enkla och avslappnande. Under utförandet av rörelserna upplevde även eleverna att de var avspända och vid tre av studiens fem tillfällen uppskattade eleverna att de hade ett mer positivt allmäntillstånd efter genomförandet av övningarna. Tidigare studier samt intervjuerna i denna studie tyder på att elever i årskurs 8 upplever stressymptom i sin vardag, vilket har en negativ effekt på hälsan. Majoriteten av testgruppen uppger att de ej tidigare testat liknande träningsformer trots att läroplanen tydligt framhäver vikten av variation i idrottsundervisningen. Då testgruppen skattade övningarna som enkla och avslappnande, samt att intervjurespondenterna uppgav att de kunde tänka sig att fortsätta med långsamma rörelser i framtiden, borde det vara motiverat att använda sig mer av långsamma rörelser och liknande övningar i idrott och hälsa undervisningen, för att ge eleverna ett verktyg att hantera dessa symptom och därmed i undervisning får möta hälsa utifrån en praktiskt inriktad stresshantering.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsättningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnå uppsatta kunskapsmål inom olika ämnen. I idrott och hälsa kan elever från en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svårigheter i vissa moment och under vissa tider av året.   Syftet med studien är att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hälsa handskas med i strävan mot att ge alla elever en likvärdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer används för att få ett resultat. För att genomföra studien har fem lärare i idrott och hälsa och tre elever i årskurs nio intervjuats på sammanlagt fyra skolor.   Under intervjuerna framkom att lärare upplever att få elever var frånvarande under ordinarie undervisning på grund av religiös eller kulturell bakgrund. Lärarna har lagt upp undervisningen på ett sätt som gör att elever med svårigheter att delta i ordinarie undervisning, på grund av religion eller kultur, inte behöver avstår undervisning. Lärarna har arrangerat undervisning på ett sätt som möjliggör att dessa elever kan utvecklas efter sina egna förutsättningar. Ofta handlar det om könsuppdelad undervisning eller undervisning individuellt eller i mindre grupper. Det moment som utmärks i behov av alternativ undervisning är undervisning i simning.   Under ramadan skiljer agerandet mellan de intervjuade lärarna. Vid en skola har eleverna rätt att välja att inte delta i ordinarie undervisning i idrott och hälsa. Andra lärare väljer att anpassa undervisningen på ett sätt där den fysiska ansträngingsgraden blir lägre och två skolor väljer att inte anpassa undervisningen efter ramadan.   Gemensamt för de intervjuade lärarna är att de är tillmötesgående för att genomföra undervisning utöver den ordinarie undervisningen för att alla elever ska ha chansen att klara ett godkänt betyg i en likvärdig utbildning.

Intresseområdet i detta examensarbete är särskoleelever som befinner sig på en tidig utvecklingsnivå och saknar förmåga att tala. Dessa elever behöver ett alternativt kommunikationssätt för att kunna samspela med andra människor och för att kunna delge sina tankar och känslor. Särskolan har uppdraget att arbeta för att alla elever ska ha ett fungerande kommunikationssätt. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur några lärare på särskolor och hur en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering gör för att bedöma vilket alternativt kommunikationssätt varje barn och ungdom de arbetar med ska använda. Den teoretiska utgångspunkten är begreppet kommunikation samt forskning om kommunikation kopplat till utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Studien är kvalitativ med intervjuer av lärare som arbetar på särskolor samt intervju med en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering. Resultatet visar att de intervjuade lärarna vid särskolorna prövar sig fram genom observationer och använder tidigare erfarenheter för att bedöma vilket alternativt kommunikationssätt deras elever ska använda. Logopeden använder ett frågeformulär vid bedömningen. Vidare framkommer att samverkan i arbetslaget är viktig vid bedömning av elevernas kommunikationsnivå och i arbetet med att utveckla elevernas kommunikation.

Syftet med arbetet är att undersöka vad Montessorimetoden har för betydelse för de elever som gått sexårig skola med Montessoriprofil, när de sedan fortsätter till grundskolans senare år utan denna profil. Metoden för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt elev- och lärarintervjuer som underlag för vår undersökning. Vi har tolkat elev- och lärarintervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. Personer som har inspirerat Maria Montessori till att utveckla Montessorimetoden utgör en teoretisk bakgrund. Undersökningen visar att Montessorielever som insett att det endast är de själva som kan påverka sin egen lärandesituation vad gäller kunskapsinhämtning, klarar sig väldigt bra vid studier i grundskolans senare år. / What happens next? A study about Montessori students conditions when studying at a senior level

I denna uppsats undersöks hur alternativa viktningsmetoder av OMXS30 har presterat mellan 2004-2010. Studien har sin utgångspunkt i teorierna kring Capital Asset Pricing Model och Effektiva Marknadshypotesen. Syftet med studien är att undersöka huruvida ett kapitalviktat index är effektivt i enlighet med dessa teorier. I studien konstrueras fem stycken index, ett kapitalviktat, två fundamentalviktade, ett riskviktat och ett kombinationsviktat index. För att avgöra indexens historiska prestation analyseras de utifrån utvärderingsmått som mäter riskjusterad avkastning. Vi finner att de fundamental- och kombinationsviktade indexen genererar en högre riskjusterad avkastning än det kapitalviktade jämförelseindexet. Studiens resultat visar på att det riksviktade indexet inte lyckas generera en högre riskjusterad avkastning än det kapitalviktade. Vidare finner vi att det kapitalviktade indexet inte är fullt effektiv under vår tidsperiod. Vi finner istället tendenser på att det kapitalviktade indexet är svagt effektivt i enlighet med EMH. Detta innebär att CAPM inte är optimal eftersom dess grundantagande om en fullt effektiv marknad inte uppfylls.

<p>Intresseområdet i detta examensarbete är särskoleelever som befinner sig på en tidig utvecklingsnivå och saknar förmåga att tala. Dessa elever behöver ett alternativt kommunikationssätt för att kunna samspela med andra människor och för att kunna delge sina tankar och känslor. Särskolan har uppdraget att arbeta för att alla elever ska ha ett fungerande kommunikationssätt. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur några lärare på särskolor och hur en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering gör för att bedöma vilket alternativt kommunikationssätt varje barn och ungdom de arbetar med ska använda.</p><p>Den teoretiska utgångspunkten är begreppet kommunikation samt forskning om kommunikation kopplat till utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Studien är kvalitativ med intervjuer av lärare som arbetar på särskolor samt intervju med en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering.</p><p>Resultatet visar att de intervjuade lärarna vid särskolorna prövar sig fram genom observationer och använder tidigare erfarenheter för att bedöma vilket alternativt kommunikationssätt deras elever ska använda. Logopeden använder ett frågeformulär vid bedömningen. Vidare framkommer att samverkan i arbetslaget är viktig vid bedömning av elevernas kommunikationsnivå och i arbetet med att utveckla elevernas kommunikation.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka vad Montessorimetoden har för betydelse för de elever som gått sexårig skola med Montessoriprofil, när de sedan fortsätter till grundskolans senare år utan denna profil. Metoden för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt elev- och lärarintervjuer som underlag för vår undersökning. Vi har tolkat elev- och lärarintervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. Personer som har inspirerat Maria Montessori till att utveckla Montessorimetoden utgör en teoretisk bakgrund. Undersökningen visar att Montessorielever som insett att det endast är de själva som kan påverka sin egen lärandesituation vad gäller kunskapsinhämtning, klarar sig väldigt bra vid studier i grundskolans senare år.</p> / <p>What happens next?</p><p>A study about Montessori students conditions when studying at a senior level</p>