Ett kärnkraftverk producerar inte bara elenergi, det är även beroende av det bl.a för kylning av reaktorn. Därför finns åtskilliga säkerhetssystem för reservkraft och ett av dessa system är dieseldrivna generatorer. På en av reaktorerna i Oskarshamn har man fyra sådana generatorer men de börjar bli gamla och det finns ett behov av att skaffa en ny generator för att kunna frigöra de gamla en i taget och göra en grundlig genomgång på dem. Det här examensarbetet kom till för att undersöka om det är möjligt att få fram en ny generator som går att använda som ersättare medans en gammal plockas ner för total genomgång. Det omfattar även kringutrustningen till generatorerna som är lika viktig för dess funktion. För att få fram vad som krävs har jag behövt sätta mig in i hur systemet är uppbyggt och fungerar. Sedan har jag använt mina egna och min handledare på OKG:s kunskaper för att ta fram en specifikation på vad som krävs av en ny generator. Sedan har mycket tid lagts på att leta uppgifter och värden i datablad för att kunna slutföra specifikationen som också är resultatet av arbetet. Jag har även varit i kontakt med en generatortillverkare för att få veta hur dem ställer till kraven och utifrån det kommit med förslag på hur man ska gå vidare med det här projektet. Det har även genomförts en mätning på de befintliga generatorerna för att undersöka skicket på dem.

No description available.

Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna. En majoritet av förskolecheferna och rektorerna svarade att de själva kan påverka valet av utvecklingsarbete, men trots det så visar resultatet att det inte är den egna enhetens analyser som till största del används som utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Det sker sällan ett samarbete med huvudmannen. I de fall det sker ett samarbete används enheternas egna analyser som utgångspunkt i högre grad. / The purpose of this study was to investigate what type of data and materials headmasters in pre-schools, schools, responsible politicians in the municipality or owners of the schools, use when they evaluate and analyze the learning outcomes and national aims at their schools. I also wanted to know to what extent the analyses are connected to the decisions made about school development and who it is that decide what to focus on. In addition, I wanted to find out if there is cooperation between the headmasters and the responsible politicians/owners of the schools?   A questionnaire was given to two groups of headmasters for pre-school and schools studying at the education for headmasters at Karlstad University.   My results show that in schools where they have national tests and grades, statistics on these results are the most important factors for both the school and the politicians/owners in evaluations and analyses. In pre-schools they use interviews and self-assessments. The highest degree factors that decide school development are found to be new decisions made from the parliament, and priorities from politicians and/or owners of the schools. A majority of the pre-school and school headmasters answered that they can decide the focus of their school’s development; still the results show that it is not their own analyses that decide what to develop. It is seldom cooperation between headmasters and politicians/owners. Where there is cooperation the schools’ own analyses are used to a higher degree in the work with school development.

Att genomföra analys av malware är en viktig del i att få en bättre förståelse för hur det fungerar och beter sig när det drabbar ett system. Själva genomförandet av analysen kan göras på olika vis. Detta arbete tittar närmare på tre metoder för att analysera malware och ser vilken information de ger. Genom de experiment som utförs på ett malware som går under namnet BetaBot skapas en bättre förståelse för hur just detta malware fungerar. Målet är bland annat att jämföra de olika analysmetoder som valts ut och se hur de förhåller sig till varandra. Den grundläggande statiska analysen ger viss information om ett malware. Dock är den inte tillräcklig för att veta vad det gör. Vidare undersöks den dynamiska analysen, som till skillnad från den automatiserade kan ge ytterligare information om malwarebeteende. Dock är den metoden mer tidskrävande och skapar en stor informationsmängd som måste bearbetas. Utifrån resultaten drar vi slutsatsen att den automatiserade analysen, som är en slags kombination av statisk och dynamisk analys, är ett lämpligt första steg vid analys av malware. Denna metod ger snabbt resultat och en överskådlig bild av ett analyserat malware.

Uppsatsen bygger på en analys av en exit-nod i Tor-nätverket i syfte att efterlikna ett tidigare experiment från 2007. Experimentet går ut på att analysera den information som kommer genom nätverket för att leta efter okrypterade lösenord. Experimentet görs i syfte att påvisa de brister som finns i nätverket och i användarnas säkerhetsmedvetande. Arbetet utgår från frågeställningarna: Går det att utvinna känslig information från en exit-nod i Tor-nätverket. -       Går det att utvinna okrypterade lösenord från en exit-nod i nätverket? -       Vilka typer av tjänster tillhör lösenorden som uppkommer i analysen av den insamlade data? För att kunna besvara mina tre frågeställningar har jag valt att göra ett experimentellt arbete för att ta reda på om användarna skickar okrypterade lösenord, och till vilka tjänster lösenorden tillhör. Som referens för min metod användes Dan Egerstads experiment[9] och ShiningLight in Dark Places: Understanding the Tor[11]. Genom att kombinera metoderna i dessa två arbeten uppnådes förljande resultat: 24 okrypterade lösenord på 54,5 GB insamlad data. Statistiskt sett skickas det 1 okrypterat lösenord per 2,1 GB data.

Centrallasarettet i Västerås är en verksamhet som innefattar många typer av vårdfunktioner. I alla dessa finns ett konstant behov av förbrukningsmateriel av olika slag. Allt från gem och kopieringspapper till sprutor och desinfektionsmedel måste finnas på varje avdelnings lagerhylla för att verksamheten ska fungera. Landstinget Västmanland måste, som många andra organisationer, göra stora besparingar för att verksamheten ska överleva. Den stora volym artiklar och de stora kostnader som knyts till förbrukningsmaterielen gör att det är ett ypperligt område att granska och effektivisera. Därför har författaren ombetts genomföra en kartläggning av den enhet som ombesörjer hantering av förbrukningsmateriel på landstinget, nämligen logistikenheten. Detta examensarbete består av två delar. I ett första skede har en nulägesanalys genomförts på logistikenheten, i syfte att identifiera möjliga problemområden för vidare analys. Kartläggningen åskådliggjorde tre framträdande brister: lagerhanteringen, ankomstkontrollen och fakturamatchningen. Att organisationen hade mycket liten kontroll på lagerkostnader och servicenivåer gjorde att fokus kom att läggas på lagerhanteringen. Detta eftersom det inte är möjligt att göra effektiviseringar om organisationen inte är medveten om dess kostnader. Några teoretiska analys- och beräkningsmodeller användes i analysdelen för att påvisa hur logistikenheten kan göra kostnadssänkningar genom att beräkna beställningsparametrar utifrån de kostnader artiklarna för med sig. För att inte behöva göra beräkningar och ta beslut för en artikel i taget, gjordes en VED- och ABC-analys, vilka är hjälpmedel för kategorisering av produkter efter vissa kriterier. Efter att vissa antaganden gjorts, beräknades en total lagerhanteringskostnad som jämfördes med den beräknade lönekostnaden, som används för prissättning i dagsläget. Den 5,5 miljoner kr högre lagerhanteringskostnaden pekar, som förutspått, på att logistikenheten inte gör tillräcklig kontroll av den egna verksamheten. De verktyg som presenterades i analysdelen sammanställdes av författaren till en modell med nio steg. Denna ger god vägledning i hur logistikenheten blir mer effektiv genom ett strukturerat sätt att göra beräkningar och ta beslut som påverkar kostnaderna kring lagerhanteringen inom landstinget.

This project has been made in cooperation with Stora Enso Research Centre Falun (Research). Thebackground of the project is that Research has customers who demand a method to measure the quantityof varnish online in offset printing. The aim with the project is to investigate if any test method correlateswith the quantity of varnish and to improve the understanding of the variables in the varnishingunit. The goal with the project is to develop a functional method. Two printing trials have beenperformed. The aim with the first trial was to investigate how different factors in the printer influencedthe quantity of varnish using reduced factoranalysis. The aim of the second trial was to analyse onlya reduced numbers of factors in the varnishing unit. The methods that were used to measure the varnishingquantity are weighing, IR-analysis, gloss, whiteness and brightness. Results from the projectshow that the weighing method does not work in this study due to basis weight variations of the sheets.The results from weighing did not agree with the results from the other methods. On the other handthere is a strong correation between the IR- and the glossmethods.

Bakgrunden till studien är erfarenheter av att lågutbildade studerande på Sfi, Svenska för invandrare, har svårt att klara hörförståelsetest trots lång tid i Sverige medan högutbildade som har studerat svenska kort tid uppnår bättre resultat. På två läromedel och två nationella prov i hörförståelse för Sfi gjordes en komparativ analys gentemot kursmålen för D-kurs på Sfi. Därefter gjordes en ideologikritisk analys av de undersökta materialen, med fokus på kulturella och sociala förhållanden. Slutligen genomfördes test ur de analyserade läromedlen och de nationella proven i en grupp D-kursstuderande där resultaten delades in i två grupper: lågutbildade med lång tid på Sfi och högutbildade med kort tid på Sfi. Analysen visade att de nationella proven i högre grad än de två läromedlen svarade mot kursmålen. Samtliga analyserade material visade på mer eller mindre social och kulturell påverkan från den kultur där de har utformats och används. Resultaten på de genomförda testen visade att de högutbildade med kort tid på Sfi generellt har högre resultat, både på övningar ur de två analyserade läromedelen och på de nationella proven. Samtliga studerande hade högre resultat på de nationella proven än på övningar ur läromedlen.

No description available.

No description available.