Syftet med studien är att ta reda på vilken plats språken svenska och engelska har i klassrummen hos lärare i årskurs 4–6. Studien är genomförd via klassrumsobservationer, på två svenska skolor som har elever med olika kulturella bakgrunder, det vill säga olika förstaspråk. Resultaten visar att lärarna använder en blandning av svenska, engelska och kodväxling under lektionerna. Användningen av de tre olika språkformerna varierade beroende på lektionstid och arbetsuppgifter.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om talare med svenska som första- respektive andraspråk skiljer sig i uppfattningen av vokalljud och vilka orsaker och förutsättningar som påverkar inlärningen av dessa.  Fokus i studien var på svenskans främre rundade vokaler /ʉ̟/, /ø/, och /y/ som ofta vållar problem för andraspråksinlärare på grund av deras sällsynta förekomst i ett globalt språkperspektiv. För att skapa en bättre inblick tittade studien även på huruvida bakgrundsfaktorerna inlärningsålder och exponeringslängd påverkar andraspråkstalarnas framgång i identifieringen av avvikelserna. För att besvara studiens syfte och frågeställningar fick deltagarna delta i ett experiment där de fick lyssna på meningar innehållande manipulerat och icke-manipulerat uttal av de aktuella vokalljuden. Deltagarna fick markera om de uppfattade uttalet som avvikande eller inte. Deltagarna fyllde även i ett frågeformulär om deras språkbakgrund. Resultatet visade att deltagarna med svenska som förstaspråk presterade bättre i experimentet. Förstaspråkstalarnas prestation påverkades mycket beroende på vilken vokal som testades medan andraspråkstalarnas prestation i stället påverkades beroende på om vokalen var manipulerad eller inte. Gällande bakgrundsfaktorer visade sig exponeringslängd inte påverka prestationen signifikant hos andraspråkstalarna. Inlärningsålder hade en marginell signifikans endast i identifieringen av manipulerade vokaler som avvikande, där en tidig inlärningsålder korrelerade med fler korrekta svar.

Motivation är ett välbeforskat fenomen inom skolvärlden. Däremot är forskningsfältet kring läromedel som främjar motivationen hos eleverna inte lika utbrett. I och med regeringens uttalande om att satsa mer på fysiska läroböcker i skolan ställs höga krav på de läroböcker skolorna använder sig av. Motivation är en av de avgörande faktorerna för att eleverna ska lyckas med skolarbetet. Syftet med denna undersökning är att se om, hur och i vilken utsträckning välkända motivationsstrategier synliggörs i ett välanvänt läromedels uppgifter i svenska som andraspråk 1 på gymnasienivå. Detta har genomförts genom en innehållsanalys av läroboken Svenska impulser 1 – SVA. Undersökningens resultat visar att läroboken innehåller flertalet välkända motivationsstrategier samt att dessa förekommer i hög utsträckning. De olika motivationsstrategierna presenteras olika frekvent i materialet genom olika typer av uppgifter. Slutsatser som kan dras av denna studie är att boken ur ett motivationsfrämjande perspektiv visar goda möjligheter att genom välkända motivationsstrategier öka möjligheterna för eleverna att motiveras genom bokens uppgifter. Vidare jämförande studier är något som krävs för att få en heltäckande bild av hur motivationsfrämjande olika läromedel inom kursen är.

The aim of this study is to explore how six primary school teachers experience teaching grammar to non-Swedish speaking pupils and how their experiences correspond to theories and previous research on language development and second language acquisition. The method used was semi-structured qualitative interviews combined with mind maps. The result shows that the teachers had revised their view on grammar and adapted their teaching to the immigrant pupils, and in various ways followed the Swedish Education Agency’s recommendations on measure to take to facilitate second language learning, including using genre pedagogy.

Alla språkinlärare, oavsett om de studerar ett nytt språk i det land där det talas (andraspråksinlärare) eller utom-lands (främmandespråksinlärare), har emellanåt problem att formulera sig och även göra sig förstådda på det nya inlärarsspråket, interimspråket, vilket utmärks av ett antal generella inlärardrag som tillfälliga lån, parafraser, generaliseringar, övergeneraliseringar, förenklingar och helfrasanvändning. Genom att analysera diverse elev-texter, skrivna av både andra- och främmandespråkselever, syftar denna uppsats till att kartlägga inlärardragens förekomst och frekvens samt utföra en jämförelseanalys mellan och inom grupperna andraspråkselever (SAS-elever) respektive främmandespråkselever (SFS-elever). Undersökningens textmaterial består av 16 texter i olika genrer och med varierande svårighetsgrad, skrivna av tretton rysktalande elever, som studerar svenska på SVA Grund (svenska som andraspråk, grundläggande kurs) i Sverige respektive har privatlektioner i svenska via Skype. Genom närläsning och analys av texterna har man kommit fram till att det finns samband mellan användningen av inlärardrag och elevernas utvecklingsnivå (språknivå) respektive uppgifternas komplexitetsgrad och inlärningsty-per (var och på vilket sätt man lär sig svenska). Resultaten visade att främmandespråkselever har större behov av inlärardrag i jämförelse med andraspråkselever och snarare tenderar att förlita sig mer på modersmålet än interim-språket. Undersökningen har även visat att förenkling, generalisering och övergeneralisering är de mest frekventa inlärardragen i de undersökta elevtexterna.

Då strategier är vagt beskrivna i styrdokument och svåra att observera hos elever är studiens syfte att undersöka några lärares förmåga att uppfylla läroplanens krav när det gäller undervisning och bedömning av strategier i muntlig kommunikation i engelska och slutligen utifrån litteratur ge exempel på hur det kan konkretiseras i klassrummet. Genom kvalitativa metoder inom fenomenologin har observationer och intervjuer med tre lärare genomförts och analyserats. Resultatet visar att lärare är överens gällande styrdokumentens otydlighet. Dessutom är strategibegreppet vagt beskrivet och saknar gemensam definition bland forskare. Lärares metoder för att undervisa strategier sker både genom direkt och indirekt undervisning och båda metoderna får stöd i forskning. Materialet som ska bidra med mer förståelse till kursplanen, kommentarmaterialet, används inte av lärare. Det leder till att lärare inte blir medvetna om vilka strategier elever rekommenderas att använda och att bedömningen av kunskapskravet blir godtyckligt. Lärare anser dessutom att strategier är svåra att upptäcka då vissa strategier inte sker synligt eller att de sker i samband med att elever interagerar i par eller helklass. Problemet med att upptäcka vilka strategier som används av ”duktiga elever” gör att progressionen i kunskapskravet kan ifrågasättas. Resultatet visar på ett utvecklingsbehov av metoder för att undervisa strategier i muntlig kommunikation samt att resurseffektiva metoder för bedömning behöver identifieras. / When strategies are vaguely described in steering documents and difficult to observe with students, the aim of the study is to investigate the ability of some teachers to fulfil the curriculum's requirements in terms of teaching and assessing strategies in oral communication in English and finally based on literature giving examples of how it can be made concrete in classroom. Through qualitative methods in phenomenology, observations and interviews with three teachers have been carried out and analysed. The result shows that teachers agree on the obscurity of the steering documents. In addition, the strategy concept is vaguely described and lacks a common definition among researchers. Teachers' methods for teaching strategies take place through direct and indirect teaching and both methods are supported in research. The material that will contribute more understanding to the syllabus is not used by teachers. This means that teachers do not become aware of which strategies students are recommended to use and that the assessment of the knowledge requirement becomes arbitrary. Teachers also believe that strategies are difficult to detect, as some strategies are not visible or that they occur in connection with pupils interacting in pairs or in full class. The problem of discovering which strategies are used by "good students" makes the progression of the knowledge requirement questionable. The results show a need for development of methods for teaching strategies in oral communication and that resourceefficient methods of assessment need to be identified.

Syftet med denna studie är att undersöka bakgrundsspråkens betydelse vid språkinlärning och mer specifikt att pröva sambandet mellan antalet bakgrundsspråk och studieresultat i svenska som andraspråk. För att undersöka detta har 26 vuxna elevers rapporterade tidigare språkkunskaper jämförts med deras respektive resultat på Nationella proven för svenska som andraspråk 1.    En kvantitativ analys har utförts där samband har beräknats. Resultatet visar inte att betygsnivån ökar i paritet med antalet språk eleven lärt in, implicit eller explicit. Däremot går det att se tendens till ett samband mellan att ha studerat språk tidigare och högre betyg. Studiens slutsats är att erfarenhet av att ha studerat språk tidigare har en positiv inverkan på inlärning av ytterligare språk medan antalet språk en individ har kunskaper i inte har någon påvisbar effekt på resultatet vid inlärning av ett nytt språk.

<p>Although many studies have been conducted on second language acquisition and bilingual education, little is known about the role of language in the formation of identity by adolescent immigrants in the language classroom. More specifically, this study aims to investigate the use of code-switching by immigrant and refugee students learning Swedish and English in a high school preparatory program. Furthermore, this study investigates the relationship between students’ and teachers’ attitudes towards code-switching and language as a resource, and theories on language as a marker of identity. Quantitative collection of data and qualitative interviews reveal tensions between the ways in which teachers and students relate to code-switching and bilingualism. This study concludes that language in general, and code-switching in particular, can be used by students as a marker of identity. It further concludes that teachers to some extent discourage the use of code-switching, and thereby undermine the students’ possibilities in forming multicultural identities.</p>

<p>Jag har gjort en studie av English House i Danmark, där danska skolklasser får veckolånga språkbad. Att enbart tala engelska med eleverna blir där möjligt genom att även utnyttja andra sätt att kommunicera, än det rent verbala. Jag har relaterat undervisningen på English House både till språkforskningen, och till de vanligaste språkinlärningsmetoder som används i skolan. Att språk handlar om kommunikation mellan människor är naturligt på English House. Metoderna som används är många, för att passa så många som möjligt, och stimuleraså många sinnen det går. Bland annat finns inslag av direktmetoden, The Funktional Notional Approach och Total Physical Respons. English House handlar främst om att uppleva ett helt kulturpaket innehållande t ex historia, samhällskunskap och kulturyttringar så som sånger, lekar, traditioner och berättelser, där språket är både mål och medel. De yngsta gästerna på English House får lära sig många nya ord under en vecka som är vitt skild från den vanliga undervisnigen. Med många skratt och fysiska övningar tillägnar de sig det engelska språket, och får ett ökat förtroende för den egna språkförmågan. Cheryl Strike, som är lärare där, är oerhört kunnig och kreativ. Hon har satt sin prägel på undervisningen. Hennes sätt att arbeta stämmer väl överens med hur modern språkforskning anser att undervisning i främmande språk bör bedrivas. Att erbjuda svenska skolklasser denna möjlighet till intensivveckor i engelska, är något som skulle bidra till höjd kvalitet på engelskundervisningen. Arbetssättet, som dock ställer höga krav på lärarens språkliga och kreativa förmåga, skulle bidra till att uppnå målen som kursplanerna i Lpo 94 sätter upp för engelskundervisningen i den svenska skolan.</p>

<p>The purpose of this study was to investigate the collaboration of four learners of Swedish as a second language during a pair-writing task, as well as their experiences of the process, in order to draw conclusions about how to execute pair-writing in the L2 classroom. The study has found that the establishment of compatible partners are of great importance to achieve success and learning through pair-writing. One of the pairs studied managed to work well together and use each other’s knowledge to improve their text, while the other pair continuosly battled for dominance, which had a negative impact on their performance. The two successful students had enjoyed the task and believed they had learned something from it and that pair-writing can be a useful source of knowledge. The other two both felt that they were too independent to write together and that they could not learn from writing collaboratively with a peer.</p>