<p><strong>Bakgrund:</strong> Anorexia nervosa är en allvarlig sjukdom som påverkar hela familjen. Familjemedlemmar tar oftast på sig skulden av sjukdomen, vilket leder till psykisk ohälsa. <strong>Syftet:</strong><em> </em>Var att belysa anhörigas behov av stöd när en familjemedlem drabbats av anorexia nervosa. <strong>Metod:</strong><em> </em>En systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Av de 13 artiklar som ingick i studien gjordes en analys av resultatet i artiklarna. <strong>Resultat:</strong> För de anhöriga var det en mycket påfrestande situation att vårda den sjuke familjemedlemmen. De hade många obemötta behov som exempelvis brist på information om sjukdomen, bristande kommunikation med de professionella, behov av stöd från sjukvården och önskan om att få träffa andra i liknande situation<strong>. Slutsats:</strong> Anorexia är en svår sjukdom som tar mycket på anhörigas krafter. Därför behövs lättillgängligt stöd som information om sjukdomen samt råd och guidning i omhändertagandet.</p>

<p>Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en allvarlig sjukdom som påverkar hela familjen. Den sjuke är ofta medveten om att hon skadar hela familjen men är oförmögen att rätta till det. Då orsaken till AN är okänd finns heller ingen konsensus om vilken behandling som är den rätta, men flertalet forskare anser att familjen har stor betydelse i behandlingen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa</p><p>föräldrars upplevelser av att ha ett barn med AN. Metoden* var en systematisk litteraturstudie. Litteratursökning gjordes i databaserna, Pubmed, Chinal och PsychInfo. Av funnen litteratur gjordes innehållsanalyser som ledde till 3 teman. Resultatet visade att det var mycket krävande att vara förälder till ett barn med AN</p><p>samt att behovet av stöd var stort och föräldrar uttryckte bland annat stor besvikelse på hälso- och sjukvårdens bemötande. I brist på stöd och information var det många föräldrar som skuldbelade sig själva för barnets sjukdom. Till slut kretsade hela familjens liv kring sjukdomen och familjens sociala liv inskränks eller till och med upphör. Även syskon påverkades och de påverkade sjukdomen i olika riktningar. Vår slutsats är att föräldrar är i stort behov av information och stöd, vilket de idag upplever vara brist av. Detta är något som både vårdcentraler och sjukhus måste bli bättre på för att främja hälsa för föräldrar med barn med anorexia.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevda erfarenheter och uppfattningar av sambandet mellan personlighet, träning och kroppsuppfattning, varje faktor för sig, och utvecklandet av ätstörningar, med fokus på anorexia nervosa. Åtta kvinnor mellan 18- 24 år intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv analysmetod. Ur analysmetoden framstod tre kategorier: personlighetsdrag, träning och kroppsuppfattning. Resultaten visade att majoriteten av informanterna hade gemensamma personlighetsdrag såsom perfektionism, hög självkontroll och låg självkänsla vilket är i enlighet med tidigare forskning. Samtliga informanter upplevde att träning hade en central roll i deras liv och de flesta av informanterna hade en negativ kroppsuppfattning. Önskvärt för framtiden vore ett kontinuerligt samarbete mellan den kliniska verksamheten och forskningen. </p><p>Möjligheterna som skapas av att dela erfarenheter och kunskap, skulle vara av stor betydelse för den långsiktiga forskningen och för de personer som drabbas av en ätstörning.</p>

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en allvarlig sjukdom som påverkar hela familjen. Den sjuke är ofta medveten om att hon skadar hela familjen men är oförmögen att rätta till det. Då orsaken till AN är okänd finns heller ingen konsensus om vilken behandling som är den rätta, men flertalet forskare anser att familjen har stor betydelse i behandlingen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn med AN. Metoden* var en systematisk litteraturstudie. Litteratursökning gjordes i databaserna, Pubmed, Chinal och PsychInfo. Av funnen litteratur gjordes innehållsanalyser som ledde till 3 teman. Resultatet visade att det var mycket krävande att vara förälder till ett barn med AN samt att behovet av stöd var stort och föräldrar uttryckte bland annat stor besvikelse på hälso- och sjukvårdens bemötande. I brist på stöd och information var det många föräldrar som skuldbelade sig själva för barnets sjukdom. Till slut kretsade hela familjens liv kring sjukdomen och familjens sociala liv inskränks eller till och med upphör. Även syskon påverkades och de påverkade sjukdomen i olika riktningar. Vår slutsats är att föräldrar är i stort behov av information och stöd, vilket de idag upplever vara brist av. Detta är något som både vårdcentraler och sjukhus måste bli bättre på för att främja hälsa för föräldrar med barn med anorexia.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig sjukdom som påverkar hela familjen. Familjemedlemmar tar oftast på sig skulden av sjukdomen, vilket leder till psykisk ohälsa. Syftet: Var att belysa anhörigas behov av stöd när en familjemedlem drabbats av anorexia nervosa. Metod: En systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Av de 13 artiklar som ingick i studien gjordes en analys av resultatet i artiklarna. Resultat: För de anhöriga var det en mycket påfrestande situation att vårda den sjuke familjemedlemmen. De hade många obemötta behov som exempelvis brist på information om sjukdomen, bristande kommunikation med de professionella, behov av stöd från sjukvården och önskan om att få träffa andra i liknande situation. Slutsats: Anorexia är en svår sjukdom som tar mycket på anhörigas krafter. Därför behövs lättillgängligt stöd som information om sjukdomen samt råd och guidning i omhändertagandet.

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevda erfarenheter och uppfattningar av sambandet mellan personlighet, träning och kroppsuppfattning, varje faktor för sig, och utvecklandet av ätstörningar, med fokus på anorexia nervosa. Åtta kvinnor mellan 18- 24 år intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv analysmetod. Ur analysmetoden framstod tre kategorier: personlighetsdrag, träning och kroppsuppfattning. Resultaten visade att majoriteten av informanterna hade gemensamma personlighetsdrag såsom perfektionism, hög självkontroll och låg självkänsla vilket är i enlighet med tidigare forskning. Samtliga informanter upplevde att träning hade en central roll i deras liv och de flesta av informanterna hade en negativ kroppsuppfattning. Önskvärt för framtiden vore ett kontinuerligt samarbete mellan den kliniska verksamheten och forskningen. Möjligheterna som skapas av att dela erfarenheter och kunskap, skulle vara av stor betydelse för den långsiktiga forskningen och för de personer som drabbas av en ätstörning.

SammanfattningBakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig form av ätstörning där den anorexiasjuke medvetet strävar efter en ohälsosam viktnedgång på grund av en felaktig kroppsuppfattning. Sjukdomen påverkar inte bara den enskilda individen utan också dess närstående och familjemedlemmar, vilket kan leda till en stor påfrestning och lidande för de närstående som vårdar en anorexiasjuk. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes behov av stöd när en person i nära relation insjuknat i anorexia nervosa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. En systematisk litteratursökning genomfördes och kompletterades med en manuell sökning. Utifrån meningsbärande ord i syftet identifierades sökorden vilka var anorexia, anorexia nervosa, behov, närstående och stöd. Databaser som användes vid sökning var Cinahl, Medline och PsycInfo. Analys av data utfördes med inspiration av innehållsanalys. Litteraturstudiens resultatdel baserades på nio tidigare publicerade studier. Resultat: Närstående till anorexiasjuka uttryckte ett stort behov av information och stöd, då de under sjukdomens början inte hade tillräcklig kunskap om ätstörningen. Olika former av stöd efterfrågades bland annat inom; kommunikation, rådgivning, utbyte av erfarenheter med andra som varit i liknande situation samt ett gott bemötande från vårdpersonalen. Konklusion: Att vara närstående till och vårda en person med anorexia är påfrestande. Närstående som inte får tillräckligt med stöd av vårdpersonalen utsätts för en högre grad av stress. Den kunskap som litteraturstudien resulterat i kan användas av sjuksköterskan för att på ett bättre sätt erbjuda stöd och lindra lidande hos närstående och den anorexiasjuke.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en vanlig sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Förutom fysisk påverkan ses även psykiska besvär som exempelvis depression. Individer som drabbas av AN är negativa inför ett tillfrisknande eftersom de känner att sjukdomen tillför positiva egenskaper, de upplever även att sjukvården saknar tillräcklig kunskap om sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin sjukdom. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, PubMed samt PsycINFO användes för att hitta de tio vetenskapliga artiklar som studien sedan baserades på. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Anorexia som identitet, anorexia som en tillgång eller något destruktivt, anorexia som kontroll, anorexia som hanteringsstrategi och anorexia som röst. Anorexia som hanteringsstrategi innehåller två underkategorier: Anorexia som ett sätt att dämpa känslor och anorexia som ett sätt att få utlopp för sina känslor. Resultaten visade att kvinnorna var kluvna till sina upplevelser av sjukdomen. Den upplevdes vara meningsfull och funktionell i deras liv samtidigt som kvinnorna kände att den hade en ovälkommen makt över dem. Slutsats: Kvinnorna upplevde sjukdomen som meningsfull och den förde med sig flera positiva egenskaper in i deras liv. Dessa positiva känslor gav kvinnorna en anledning till att inte vilja bli fria från sjukdomen.

Animal models have yet to characterize alterations in body composition, wheel running activity, food intake, and neuroendocrine parameters, in chronic food restriction. This study investigated changes in these measures in food restricted rats, with and without access to running wheels, over four weeks. The data demonstrated that upon initiation of food restriction IGF-1 reductions paralleled loss of lean tissue while leptin levels were rapidly reduced which paralleled losses in body fat. Further, a lower limit threshold of body fat was identified, below which the correlation between leptin and fat mass was disrupted. Lastly, a decrease and plateau in body mass was mirrored by an increase and plateau in voluntary wheel activity in the food restricted population. The data suggest that there is a tight biological link between hyperactivity and body mass and that adequate nutritional support might attenuate the drive for obligate exercise even before weight is fully restored.

Biases in selective information-processing or attention biases are features of most psychiatric disorders. Attention biases can be measured by monitoring visual scanning behaviour (VSB) which is directly linked to attention allocation processes. This thesis presents a general framework for studies of VSB when multiple images are presented simultaneously to the viewer. Within this general framework, a novel set of VSB parameters that characterize the different stages of the visual scanning process was developed. Using this set of parameters, biases towards thin and fat body shape images were detected in Anorexia Nervosa patients. A log-likelihood ratio detector utilizing VSB parameters had both high sensitivity (92%) and high specificity (90%). Preliminary results in VSB studies also show biases in adults with Major Depressive Disorder and elderly apathetic Alzheimer’s patients. The development of sensitive physiological markers in individuals with mental illness is crucial to the advance of research, diagnosis, and treatment in psychiatry.