Under covid-19 pandemin förlorade flertalet individer verksamma i gästfrihetsindustrin sina arbeten. Arbete i gästfrihetsindustrin under covid19 pandemin innebar ytterligare stressrelaterade faktorer för arbetstagare inom verksamheter med bar-, hotell-, och restaurang. Syfte Uppsatsens syfte var att undersöka och beskriva upplevelsen av arbetssituation och hälsa hos individer verksamma inom gästfrihetsindustrin i Sverige under covid-19 pandemin. Metod En kvalitativ studie genomfördes genom sex intervjuer med respondenter 29–47 år, som arbetat i bar-, hotell-, och restaurangverksamheter under covid-19 pandemin i en mindre ort i södra Sverige. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys på datamaterialet som utgick från en induktiv ansats. Resultat Innehållsanalysen resulterade åtta underkategorier samt tre kategorier: Arbetssituation, hälsa och levnadsvanor. Under covid-19 pandemin upplevde respondenterna en sämre arbetssituation som var ett resultat av ökad belastning, bristande ledarskap samt en orolig arbetsmiljö som skapade en osäkerhet för arbetsplatsen och anställning. Respondenterna upplevde att den psykiska och sociala hälsan påverkades mest negativt medan den fysiska hälsan upplevdes oförändrad, samtidigt som det fanns en förståelse för hur social samvaro och fysisk aktivitet har positiv inverkan på måendet. Alkoholkonsumtion och återhämtning/stress var de levnadsvanor som var mest framträdande i resultatet. Respondenter utryckte både oförändrad alkoholkonsumtion samt ökad alkoholkonsumtion till följd av förändrade arbetstider, sämre psykiskt mående och minskad social samvaro. Flera respondenter upplevde att covid-19 restriktionerna gav mer tid till återhämtning och eftertanke, samtidigt som de ansågs vara orsaken till den ökade stressen både fysiskt och psykiskt och även resulterade i sömnbesvär. Slutsats Resultatet visar att individer verksamma i gästfrihetsindustrin under covid-19 pandemin upplevde arbetssituation och hälsa påverkas främst negativt, där respondenter hanterade situationen genom en positiv inställning för fritid och social samvaro. Ytterligare kunskap och ökad förståelse hade kunnat fås genom studier där även individer som blev varslade fick uttrycka sin upplevelse av arbetssituation och hälsa i gästfrihetsindustrin under covid19 pandemin / <p>Betyg i Ladok 220404.</p>

Arbetsmarknaden består idag av en mångfaldig arbetsstyrka som måste samverka för att organisationer ska nå framgång. 90-talisterna anses vara en annorlunda generation med andra värderingar och förväntningar än tidigare generationer och därmed även svåra att behålla på en arbetsplats. Om 90-talister inte finns på din arbetsplats idag kommer de göra det inom några år. Därför är det viktigt för organisationer att förstå 90-talisterna för att möta deras förväntningar och för att bemöta dem rätt, motivera och behålla dem på arbetsplatsen. Studiens syfte är därför att bidra med en djupare förståelse för hur 90-talister förväntar sig att bli bemötta vid en nyanställning och vad de behöver för att stanna kvar på en arbetsplats. För att besvara detta har en kvalitativ ansats använts och tio semistrukturerade intervjuer, med studenter födda på sent 90-tal, har genomförts. Rekryteringsprocessens sista steg, induktion, syftar till att medarbetaren ska få en introduktion till arbetsplatsen. Hur induktionen genomförs kan vara avgörande för om en medarbetare stannar kvar på arbetsplatsen eller ej. Bristande induktion där 90-talisterna känner att deras behov vid nyanställning inte tillgodoses kan leda till en tidig uppsägning.  Studiens resultat visar att 90-talister har höga förväntningar när det gäller induktionen och bemötandet i denna. De förväntar sig en genomtänkt induktion där informationen ska kommuniceras tydligt. De förväntar sig även att induktionen ska få ta den tid som krävs för att 90-talisterna ska känna sig trygga på arbetsplatsen med sina arbetsuppgifter. Att bli presenterad för chefer och andra medarbetare är något 90-talisterna förväntar sig, vilket också innebär att bemötandet spelar stor roll. 90-talisterna vill få ett positivt bemötande där de känner sig välkomna på arbetsplatsen. Resultatet visar även att ett positivt bemötande grundar sig i en rekryteringsprocess som är anpassad efter 90-talisterna. Det är flera aspekter som påverkar om 90-talisterna vill stanna kvar på en arbetsplats eller ej. Den viktigaste aspekten är att det finns ständig kommunikation i organisationen som både är en del i en genomtänkt induktion men också en del av bemötandet. Genom att organisationer tar hänsyn till 90-talisternas förväntningar på arbetsplatsen kommer de att stanna kvar i organisationen, och därmed bidrar med konkurrensfördelar och framgång. / Today's workplace consists of a diverse workforce that needs to co-exists in order to help organizations reach success. People born in the 90s are thought to be a uniquely different generation with new and different values and expectations compared to previous generations, and therefore more difficult to keep in a workplace. If people born in the 90s don't already exist in your workplace, they will soon. Because of that it’s important for organizations to understand the 90s generation, to make organizations able to meet the expectations, adapt and treat them right, motivate and thereby keep them in the workplace. This study’s purpose is to contribute with a deeper understanding as to how the 90s generation expect to be treated during a new employment and what they need in order to stay in a workplace. To answer this, a qualitative method has been used, where ten semi-structured interviews were conducted. The respondents were students born in the late 90s. The last part of the recruitment process, the induction, means to give new workers an introduction. How this step is conducted can be crucial for whether an employee remains at the workplace or not. A lack of induction where the 90s generation feel that their needs are not being met when they are hired can lead to early dismissal. The study’s result shows that people born in the 90s have high expectations on the induction and treatment from organizations. They expect a well-thought-out induction where information is communicated clearly, and that the process is allowed to take time to make the 90s generation feel safe and comfortable with their new employment. Being introduced to managers and other employees is something the 90s expect, which also means that the reception plays a big role. The 90s want to be treated positively so that they feel welcome in the workplace. The result also shows that a positive attitude is based on a recruitment process that is adapted to the 90s generation. There are several aspects that influence whether people born in the 90s want to stay in a workplace or not. The most important aspect is that there is constant communication in the organization which is both part of a well-thought-out induction but also part of the treatment. By taking into account the expectations of the 90s generation in the workplace, organizations will retain them in the organization, thereby contributing to competitive advantage and success.

Föreliggande studie är en kvalitativ studie som undersöker de upplevelser mödrar i atypiska anställningar har om den svenska välfärden gällande anställningstrygghet och föräldraledighet samt vård av barn. Studien använder Anthony Giddens teorier kring reflexivitet för att förstå hur respondenterna agerar på arbetsmarknaden. Esping-Anderssons teorier förklarar vilka principer den svenska välfärden bygger på. Studien argumenterar med hjälp av Standingsteorier att individer i atypiska anställningar tillhör den framväxta klassen prekariatet. Med hjälp av struktur och agentskap förstås respondenternas relation till välfärd. Resultatet visar att mödrar i en atypisk anställning känner oro kring att vabba och nyttja sina rättigheter till ledigheter. Vidare går vissa respondenter miste om ekonomiska ersättningar gällande vabb. Slutligen spekulerar studien kring vilka potentiella konsekvenser det kan innebära för individen och samhället i sin helhet om mödrar i atypiska anställningar inte åtnjuter de rättigheter den svenska välfärden ska sörja för, där en möjlig konsekvens är att Sverige på grund av en lägre grad av universalism kan tänkas stå inför en allt mer tudelad arbetsmarknad.

Denna kvalitativa studie syftar till att i en svensk kontext undersöka olika arbetsgivares inställning till att anställa före detta kriminella individer. Ex-kriminella avviker från de gemensamma normerna i samhället, och fördomarna mot dem tenderar att försvåra återintegrationen då deras brottsregister exempelvis minskar deras chanser på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar berör hur arbetsgivare ser på att anställa före detta kriminella individer, och vilka faktorer som ligger bakom deras inställning till ex-kriminella under rekryteringsprocessen. Detta undersöks med hjälp av en hermeneutisk metodansats. Studiens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta olika arbetsgivare. Det teoretiska ramverket denna studie har förhållit sig till är normer, stämplingsteorin och stigmatisering. Resultatet påvisar att majoriteten av arbetsgivarna är mindre öppna till att anställa en individ med en kriminell bakgrund. Studien visar vidare att arbetsgivarnas ställningstaganden påverkas av faktorer som berör brottets karaktär, hur länge sedan det var brottet utfördes och om den ex-kriminella är ärlig om sitt förflutna. Några av de slutsatser som framkommer i denna studie är att arbetsgivare påverkas av samhällets normer av ex-kriminella och deras stigmatisering. Dessutom går det att utläsa, med stöd från stämplingsteorin, att vad som anses vara avvikande eller ej beror på vilken arbetsgivare du frågar. / This qualitative study aims to investigate different Swedish employer's attitudes toward employing ex-criminals. Ex-criminals deviate from the norms of society and the stereotypes against them tend to make reintegration difficult as their criminal records, for example, reduce their chances in the labor market. In this study, we want to examine employers' views towards hiring ex-offenders, and what affects their attitudes towards an ex-offender during the recruitment process. Using a hermeneutic method, we collected the empirical material through semi-structured interviews with eight different employers. The empirical material in this study has been analyzed through the perspective of norms, labeling theory and stigmatization. The result shows that the majority of employers are less open to ex-criminals, and there is a minority who are more open to it. The factors behind employers' attitudes are, for example, the nature of the crime, how long it has been since it was committed and whether the ex-criminal is honest with their past. Conclusions made from this study have shown that employers' attitudes are affected by society's norms and the stigmatization of ex-offenders. Additionally, it can educate that what is considered deviant or not depends on which employer you ask.

Dagens svenska arbetsmarknad är i förändringsfasen där tillsvidareanställningen inte är lika dominerande. Istället eftersträvar alltfler en mer flexibel arbetssituation vilket kan liknas vid att frilansa. Det har myntat begreppet gig-ekonomi som innebär att individer hyr ut sig själva på projektbasis. Trots att det finns en strävan efter en mer flexibel arbetsmarknad är det fortfarande många som söker en tillsvidareanställning men har fastnat i en tidsbegränsad anställning. De olika anställningsformerna har skapat debatt i Sverige och fokuserar främst på konsekvenserna för arbetstagaren. Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om vilka konsekvenser tidsbegränsade anställningar har för organisationen. För att besvara vår frågeställning har vi valt en kvalitativ metod och genomfört en fallstudie. Vårt empiriska material består främst av intervjuer och observationer på en skola. För att analysera vårt material används teorier som beskriver organisationens uppbyggnad samt behandlar individen, gruppen, mellanchefen och den strategiska ledningen. Vår övergripande slutsats är att tidsbegränsade anställningar har en påverkan på samtliga nivåer i organisationen. Den tidsbegränsade anställningen skapar osäkerhet för både individen och gruppen vilket kan hämma organisationens effektivitet. / The current Swedish labor market is changing. Permanent positions are no longer as dominant and instead, many people are looking for a more flexible working situation, much like freelancing. This has led to the newly coined term “gig-economy”, which practically means that organizations contract with independent workers for short- term engagements. However, there are still many who seek a permanent position, but might be stuck in a temporary position. The use of temporary positions has become more common in several sectors which has created a debate in Sweden. The debate focuses mainly on the consequences for the individual worker. The purpose of our study is to contribute with knowledge on what consequences temporary employment has for the organization. To fulfill our purpose, we’ve chosen to use a qualitative method to conduct a case study. Our empirical material consists mainly of interviews and observations at an elementary school. In order to analyze our material, we’ve used theories which describe the organizational structure and which addresses the individual, the group as well as the middle- and strategic management. Our general conclusion is that temporary employment has an impact on all levels of the organization. The temporary positions create insecurity for both the individual and the group and it can hamper the organizations efficiency.

Syftet med detta examensarbete är att studera och bidra med nya insikter om vad som är meningsfull kunskap för eleverna på en gymnasiesärskolas individuella program. Anledningen till att jag vill undersöka detta är att jag i mitt arbete inom denna skolform nästan dagligen möter ett dilemma i frågan om vad som är det viktigaste för den enskilda eleven att lära sig för att ha de bästa förutsättningarna i sitt framtida vuxenliv. Styrdokumenten för gymnasiesärskolans individuella program lämnar ett stort utrymme till individuella anpassningar, både beträffande stöd och kunskapsutveckling, och därmed blir också tolkningsutrymmet stort. Därför vill jag undersöka vilka uppfattningar lärare och elever, bland andra, har kring vad som är meningsfulla kunskaper för eleverna att få med från utbildningen ut i vuxenlivet. För att finna svar på detta har jag utgått från ett fenomenologiskt inspirerat metodval med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet av intervjuerna har jag tagit hjälp av teorier om KASAM och pliktetik respektive konsekvensetik för att belysa och perspektivera empirin. Huvuddragen i resultatet handlar om att meningsfulla kunskaper för eleverna på den undersökta gymnasiesärskolan utgår från elevernas framtidsbehov kopplat till vuxenliv och framtida sysselsättning. Följaktligen är det viktigt att få en bild av hur respektive elevs framtida liv kan se ut beträffande sysselsättning och vuxenliv. Eftersom det flesta eleverna, efter gymnasiet, går vidare till daglig verksamhet framstår det också som viktigt att eleverna i skolan arbetar med kunskaper relaterade till denna sysselsättning. Därmed framträder också en tydlig bild av att samarbetet mellan skolan och daglig verksamhet skulle behöva stärkas, bland annat i syfte att skapa samsyn kring vilka kunskaper som kan vara relevanta för den enskilda eleven utifrån framtida potentiella sysselsättningar. / The purpose of this thesis is to study and contribute with new insights about what is meaningful knowledge for the students who study the individual program on a special needs upper secondary school. The reason I want to investigate this is that I, in my work within this school form, almost daily meet a dilemma in the question about what´s the most important for the specific student to learn to get the best possibilities in their future adult life. The control documents regarding the special needs upper secondary school gives great opportunities to individual adjustments, concerning both support and learning and thereby the interpretation space is large. Therefore, I want to investigate the opinions of teachers and students, amongst others, about what is meaningful knowledge for the students to bring along into the adult life. To find answers to my questions I have used a phenomenologically inspired method including qualitative, semi-structured interviews. In the analysis of the results of the interviews I have applied theories about SOC together with duty ethics and impact ethics to help me illuminate and get perspectives on the empirical. The main results of the study indicate that meaningful knowledge for the students of the concerned special needs upper secondary school depend on the student’s future needs regarding adult life and future pursuits. Consequently, it is important to have an understanding on what the adult life and future pursuits of the specific student may consist of. Since the main part of the students, after leaving secondary school, continues in daily activities it also appears important to work with abilities linked to this kind of employment. Therefore, there is also a clear picture of the fact that the cooperation between school and daily activities would need to be strengthened, for instance to create consensus about what knowledges are relevant to the individual student regarding potential future pursuits.

Hotet mot Sveriges säkerhet ser idag annorlunda ut än för 20 år sedan. Därför har Försvarsmakten infört ett nytt personalförsörjningssystem av soldater byggt på frivillighet. De närmsta åren behöver organisationen rekrytera 3 250 kontinuerligt tjänstgörande och 4 650 tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur gymnasieungdomar boende i en garnisonsort ställde sig till möjligheten att söka anställning som soldat i Försvarsmakten, både inom de lokala förbanden och inom övriga förband i Sverige. Studien skulle utvisa vilka gymnasieungdomar som kunde tänka sig en soldatanställning i hemorten vilket syftade till att ge en fingervisning för ungefär hur många man kunde tänkas rekrytera inom kommunen samt för att underlätta lokal rekrytering till soldatbefattningarna. Undersökningen genomfördes som en kvantitativ studie där en enkätundersökning besvarades av 83 gymnasieungdomar på en gymnasieskola i Boden. Svarsfrekvensen var 55 % och resultatet visade att 17 % av de tillfrågade kunde tänka sig att söka anställning som soldat på orten samt att ungefär lika många även kunde tänka sig att söka soldatanställning på någon annan garnisonsort. Den andel som var intresserad av soldatanställning lokalt värdesätter variation i arbetet. De vill att arbetet ska vara utmanande och intressant och anser att det är viktigare att de har trevliga arbetskamrater, kamratskap och ett arbete i team än att arbetet är bra betalt. De lägger också stor vikt vid att det är bra chefer vid arbetsplatsen. För att lyckas med den lokala rekryteringen av soldater återstår det för Försvarsmakten att få ut budskapet att dessa faktorer inryms i soldatyrket. / The threat against Swedish security is different today than it was 20 years ago. Consequently the Swedish Armed Forces introduced a new system to sign up soldiers, built on voluntary participation. Over the next few years the organization need to recruit 3 250 continuously, and 4 650 occasionally serving squad leaders, soldiers and sailors. The aim of this paper was to examine attitudes towards employment as a soldier in the Swedish Armed Forces among High School students, living in a district where regiments are located. The study adress at both local units and other units in Sweden. The paper also meant to show which High School students that could consider serving as soldiers in the local units to give a hint about how many local soldiers the regiments in the area would be able to recruit and to facilitate recruitment of local personnel. To examine this, a quantitative study was performed in which 83 High School students in Boden answered a questionnaire. The response rate was 55 % and the results showed that 17 % of the students could consider serving as soldiers within the local units and almost as many would also consider serving in other units in Sweden. The students who were interested in local employment appreciated a job with shifting working tasks. They wanted a work which was challenging and interesting and they thought that it was more important to have nice fellow workers, friendship and teamwork than to have a good salary. Also, it was of great importance for them to have good commanders at work. To succeed with the local recruitment of soldiers the Swedish Armed Forces need to stress that the soldier profession contain all these factors.

The human resources field has changed and the responsibility for employability has been transferred to the individual himself. In this study, we have been interested in the extent to which individuals with a HR-degree from Örebro University have an employment in the field of competence after graduation and if we could identify what have affected their employment. Previous research in the field of employment gives us various factors that have been reported to affect an individual's opportunity for employment. In our study, we have verified whether these factors remain for the HR-students with a degree from Örebro University or if they disappear. Through a survey, we found that two-thirds of the respondents had employment in the area of expertise. We also detected that part-time job in the area of expertise and gender had a positive impact on employment within the area of expertise. The remaining factors had a negative impact. / Personalvetaryrket har förändrats och ansvaret över anställningsbarheten har förflyttats till individen själv. I denna studie har vi intresserat oss för i vilken grad individer med en personalvetarutbildning från Örebro universitet har en anställning inom kompetensområdet efter examen samt vad som kan påverka dess anställning. Den tidigare forskningen inom ämnet anställning ger oss olika faktorer som har redovisats påverka en individs möjlighet till anställning. I vår studie har vi kontrollerat om dessa faktorers påverkan kvarstår för personalvetarstudenterna med en examen från Örebro universitet. Genom en enkätstudie fann vi att två tredjedelar av respondenterna hade en anställning inom kompetensområdet. Vi fann även att extraarbete inom kompetensområdet och kön har en positiv påverkan på anställningen inom kompetensområdet. Resterande faktorer hade en negativ påverkan.

Syftet med examensarbetet är att undersöka arbetsgivares upplevelser av att anställa personermed funktionsvariationer samt vilka framgångsfaktorer som kan identifieras. Fokus ligger vidatt identifiera arbetsgivares drivkrafter till att anställa personer med funktionsvariationer samtvilka styrkor och utmaningar de upplevt i sitt arbete. Resultatet identifierar mångfald,samhällsansvar och bidrag till arbetsklimatet som drivkrafter till att anställa personer medfunktionsvariationer, samt styrkor och utmaningar de upplever. För att förklara resultatettillämpas till stor del tidigare forskning inom området. Stigmatiseringsteori och socialtrelationelltperspektiv på funktionsvariationer utgör studiens teoretiska ramverk. Studien har enkvalitativ forskningsansats där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med respondenterfrån organisationer som aktivt arbetar med att anställa personer med funktionsvariationer. I enresultat- och analysdel jämförs resultatet från intervjuerna med den tidigare forskningen. Ettflertal identifierade faktorer diskuteras i uppsatsens avslutande del. Resultatet belyser vikten avatt se individers möjligheter och utvecklingspotential i stället för att fokusera på debegränsningar en funktionsvariation medför, samt visar positiva effekter dessa medarbetare gerorganisationen. Genom detta kan resultatet av examensarbetet verka som underlag ochinspiration för arbetsgivare vid anställning av personer med funktionsvariationer. Vidare kanexamensarbetet bidra med forskning- och uppsatsförslag för både personalvetarstudenter samtforskare då framgångsfaktorer vid anställning av personer med funktionsvariationer är ettområde som till stor del saknar forskning inom en svensk kontext. / The aim of this study was to examine employers' experiences of employing people withdisabilities and which factors could be identified as successful. Focusing on identifying what ismotivating employers to employ people with disabilities, and the strengths and challenges theyhave experienced in their work. The results identify diversity, social responsibility andcontributions to the work climate as motivating to employ people with disabilities, as well asthe strengths and challenges they experience. To explain the results, an extensive applicationof previous research was applied. Stigmatization and a social-relational perspective ofdisabilities constitute the theoretical framework of the study. The study was conducted by usingqualitative research where six semi-structured interviews were held with respondents fromorganizations who actively employ people with disabilities. The results from the interviewswere compared with the previous research and after analysis, several identified factors werepresented in the discussion and conclusion. Results highlight the importance of paying attentionto individuals' abilities and progress potential instead of focusing on the limitations of adisability. And furthermore, show what positive effects the organization can experience byemployment. Through this, the result of this study can act as inspiration and a foundation foremployers when employing people with disabilities. Furthermore, the study can contribute withinspiration for both students and researchers as success factors in hiring people with disabilitiesare an area that largely lacks research within a Swedish context.

Transition to the labor market after serving a prison sentence can be a complex experience for former offenders. In this qualitative study, we interviewed eight individuals who have served time in prison and either initiated or completed their way back to the labor market. A criminal record resulting from a prison sentence not only impacts the job-seeking process but also subjects individuals to stigmatizing gaze from the society. The societal perspective can lead former offenders to internalize these views. However, seeking support from social contacts and engaging with helping organizations can act as coping strategies, facilitating the reentry process both emotionally and practically. These strategies play a crucial role in empowering individuals to embark on the journey back to the labor market.