Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur TikTok-användare uppfattar reklam på TikTok, samt att få en insikt i hur användarna uppfattar att deras medieanvändning har förändrats av reklamen på plattformen. Uppsatsens resultat utgår från en kvalitativ metod där åtta intervjuer har genomförts. Materialet som samlats in har analyserats utifrån begreppet medieanvändning och teorin om uses and gratifications samt utifrån tidigare forskning. Studien grundar sig på hermeneutiken som metodteori, där samtliga svar från informanterna har tolkats. Detta skapar en helhetsbild om hur informanterna uppfattar reklam på TikTok samt hur deras medieanvändning har förändrats av den.  Digital reklam har under de senaste åren utvecklats och detta kan uppfattas på olika sätt, dels beroende på motivationsfaktorer och personliga preferenser. Informant-gruppen använder TikTok och exponeras för reklam på plattformen dagligen. Digital reklam är ett sätt för företag på sociala medieplattformar att nå ut och engagera sina målgrupper. Informanterna uppfattar reklamen som målgruppsanpassad, kreativ, intressant, naturligt inbakad och lätt att skrolla förbi. De uppfattar även att deras medieanvändning är i princip oförändrad av reklamen. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how TikTok users perceive advertising on TikTok, as well as to gain insight into how users perceive that their media usage has changed due to advertising on the platform. The results of the study are based on a qualitative method, where eight interviews have been conducted. The material that has been collected has been analyzed based on the concept of media usage and the theory of uses and gratifications, as well as based on previous research. The study is based on hermeneutics as a method theory, where all responses from the informants have been interpreted. This creates a comprehensive picture of how the informants perceive advertising on TikTok and how their media usage has changed due to it. Digital advertising has evolved in recent years, and this can be perceived in different ways, partly depending on motivational factors and personal preferences. The informant group uses TikTok and is exposed to advertising on the platform daily. Digital advertising is a way for companies to reach out and engage their target groups on social media platforms. The informants perceive the advertising as targeted, creative, interesting, naturally embedded, and easy to scroll past. They also perceive that their media usage is essentially unchanged by the advertising.

No description available.

Användarinvolvering under produktutvecklingsarbetet är av stor betydelse då företagen annars har svårt att möta användarnas behov. Det är också ett stort avstånd mellan utvecklare och användare gällande kompetens för tekniskt komplicerade produkter. Det finns flera utmaningar för företagen bland annat gällande vilka metoder som ska användas, vilka användare som ska involveras samt att förstå användarnas behov. Syftet med detta arbete är att införskaffa bredare och djupare kunskap om hur och varför användare involveras. Frågeställningarna för arbetet handlar om hur företagen inom fordonsindustrin arbetar med användarinvolvering samt vilka möjligheter och utmaningar det finns med användarinvolvering i produktutvecklingsprocessen. Metoden för detta arbete har varit att utföra en litteraturstudie samt att intervjua företag som utvecklar och tillverkar fordon. Fordonsindustrin valdes då deras produkter ofta är tekniskt avancerade samt att de har flera olika typer av användare. De företag som valdes att undersöka är Scania Trucks och Volvo Cars. Respondenterna från respektive företag arbetar med utveckling av lastbilar eller bilar, samt med användarinvolvering. Det fanns många likheter mellan de två företagen och teorin. Resultatet av intervjuerna var bland annat att: användare involveras under hela produktutvecklingsprocessen, båda företagen utnyttjar både interna och externa användare, de använder olika systematiska metoder för att involvera användare såsom testkörningar och A/B-testning, användarinvolvering är nyttigt för det ger ett annat perspektiv och det finns svårigheter med att förstå användarnas behov. Scania Trucks och Volvo Cars arbetar mycket omfattande med användarinvolvering för att utveckla sina produkter efter sina användares behov. Resultatet av detta arbete kan inspirera andra företag angående hur de kan involvera användare. För vidare forskning skulle fler företag inom fordonsindustrin undersökas för att få mer trovärdiga slutsatser. De olika metoderna för att involvera användare borde också analyseras djupare då vissa företag har brist på systematiska metoder för användarinvolvering, gällande att använda rätt metod för rätt användare. / User involvement in product development is an important factor for companies, other problems can arise when it comes to a customer's needs for a product. With technological products there can be a large gap between the users and developers regarding competence. There are several challenges when involving users, specifically what methods should be implemented, what specific users should be tested and to then understand the users and their needs and demands. The purpose of this text is to gain a deeper understanding of how user development is implemented and why there is a need for it. The research questions for this work regard companies in the vehicle industry and how they work with user development, and the possibilities and challenges that arise with it. The study was done by finding relevant literature in academic article search engines and by interviewing four people, all four working in a vehicle-based company. The companies that partook in this study were Scania Trucks and Volvo Cars. The four respondents that were interviewed (two from Scania Trucks and two from Volvo Cars) work with product development and user involvement. Results showed that users partake throughout the entire product development process. That internal and external users are used, to ensure several different perspectives. Both companies use systematic methods to involve users, for example with A/B testing and test drives. Though there are challenges with user development, especially understanding what a user’s needs essentially are. Both companies share several similarities, however have some key differences. Scania Trucks and Volvo Cars are two large companies that continuously work on their user involvement in product development. In order to develop and improve their products. The results of this study can hopefully inspire other companies in the vehicle-industry, to how users can be implemented in product development. For future research, more companies could be examined to gain more perspectives, as well as to focus on the specific methods that involve the users. Due to the fact that businesses have a lack of systematic methods for user involvement. By examining more methods and perspectives businesses can use the correct methods for the correct users.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur ett införande av Self-Service Business Intelligence och SSBI-verktyg kan påverka organisationsstruktur samt anställdas roll inom organisationen. Self-Service Business Intelligence kan definieras som ett verktyg som möjliggör decentralisering av Business Intelligence vilket innebär att BI-användaren i en verksamhet kan utföra diverse uppgifter på egen hand utan att vara beroende av IT-avdelningen (Sarkar 2017). För att konkretisera arbetet undersöks fyra organisationer. Fem intervjuer som bestod av fyra semistrukturerade intervjuer och en strukturerad intervju genomfördes för att erhålla kunskap om hur dessa företag använder Self-Service Business Intelligence i praktiken. Därtill erhålls kunskap om innebörden för organisationen och dess anställda när verktyget tillgängliggjordes. I studien har bland annat TOE-ramverk använts för att analysera vilka faktorer som har en betydelse vid införande av en ny teknologi. Teorin om Organisatorisk IT mognadsnivå (OITM) användes för att analysera organisationens beredskap för att skapa värde ur informationsteknologi. Andra teorier om olika roller av BI-användare, utbildning och organisationsförändring användes för att få en djupare inblick kring de faktorer som påverkar organisationsstrukturen och anställdas roller.  Resultatet av studien visade att de anställdas roller och organisationsstrukturen påverkades av Self-Service Business Intelligence i olika grader. Det noterades en tydlig indelning av användarroller, avancerade BI-användare och vanliga BI-användare, inom samtliga organisationer. Konkreta förändringar inom organisationerna var bättre beslutfattningsprocess, avlastning hos IT-avdelningen och effektivare arbetsflöde. Bland de organisationer där Self-Service Business Intelligence har fått stor spridning noterades det en större påverkan på organisationsstruktur och anställdas roller medan de organisationerna med en mindre spridning av verktyget hade en mindre inverkan på deras verksamhet. Detta förutsätter dock att organisationerna utbildar sina anställda genom ett strukturellt träningsprogram och motiverar syftet med Self-Service Business Intelligence för en större spridning av verktyget och således en större inverkan på organisationen och de anställdas roller. / In this essay we have chosen to investigate how an implementation of Self-Service Business Intelligence can affect organizational change and the role of users within the organization. Self-Service BI is a tool that enables decentralization of BI which means that the user in a business can perform various tasks themselves without being dependent on the IT department. To concretize the work, we have chosen to examine four companies. The survey was conducted via five interviews (four semi-structured and one structured interviews) to gather insight on how these companies use Self-Service Business Intelligence and the result for their organization and employees when the tool was applied in the organization. In the study, TOE-framework has been used to analyze which factors play a role in the implementation of a new technology. The theory of Organizational IT maturity (OITM) was used to analyze the organizations and its employees' different attitudes towards IT while other theories of different roles of users, training and organizational change were used to gain a deeper insight into the factors that affect organizational structure, employee roles and factors which causes the changes. The results of the study showed that the roles of the employees and the organizational structure were affected by Self-Service Business Intelligence to varying degrees. There was a clear division of user roles, power users and casual users, within all organizations. Concrete changes in the organizations were better decision-making processes, relieves in the IT department and more efficient workflow. Among the organizations where Self-Service Business Intelligence has become widespread, a greater impact on organizational structure and employee roles has been noted, while it has been noted that those organizations with a smaller spread of the tool have seen a smaller impact on their operations. However, this presupposes that the organizations train their employees through a structural training program and justifies the purpose of Self-Service Business Intelligence for a greater spread of the tool and thus a greater impact on the organization and the employees' roles.

The transport industry makes up a significant portion of the carbon dioxide emissions and theg reenhouse effect. Although the transition to electric cars is already happening, the transition is not happening fast enough to meet the EU targets. Because of this, our study has the aim to investigate how the transition to electric cars can be accelerated in Sweden. The study has the goal to identify driving forces and barriers to the adoption of electric cars. Our study starts with a literature review used to gather insight into the research area and construct the data collection, which is done using a survey and interviews. Based on the empirical data, identified aspects are presented. The data from the survey and interviews are combined to label each aspect as a driving force or barrier. Multiple driving forces for electric cars were identified. One of them was the driving experience. Another was the low operational cost, which the potential adopters expected to remain low in the future. It was also found that the potential adopters have good faith in the future development of the charging infrastructure. Lastly, the visibility of electric cars in information channels and media was found to be prominent. With these aspects already being considered relatively good for potential adopters in Sweden, the focus should instead be put on the barriers. However, multiple barriers of significance were found. Most of these stem from limited range, slow recharging, and insufficient infrastructure. It was found that the slow charging and low density of fast charging stations made electric cars impractical except for shorter distances. Also, these factors create range anxiety for the drivers. To solve these issues, the government should incentivize the expansion of the fast-charging network. The purchase cost and total cost of the electric car were also found to be barriers. This is mainly due to the cost of the battery, which is significant. One suggestion is to remove the VAT for electric cars, such economic incentives have proven efficient in other places globally and will also be efficient in Sweden. / Transportbranschen utgör en betydande del av koldioxidutsläppen och växthuseffekten. Även om övergången till elbilar redan sker, sker inte övergången tillräckligt snabbt för att uppfylla EU:s emissionsmål. På grund av detta syftar vår studie till att undersöka hur övergången till elbilar kan påskyndas i Sverige. Studien har som mål att identifiera drivkrafter och hinder för införandet av elbilar. Vår studie börjar med en litteraturöversikt som används för att samla inblick i forskningsområdet och konstruera datainsamlingen, vilket görs med hjälp av en enkät och intervjuer. Baserat på empiriska data presenteras identifierade aspekter. Uppgifterna från undersökningen och intervjuerna kombineras för att märka varje aspekt som en drivkraft eller barriär. Flera drivkrafter för elbilar identifierades. En av dem var körupplevelsen. En annan var de låga driftskostnaderna, som de potentiella användare antog skulle förbli låga i framtiden. Det konstaterades också att de potentiella användare har god tro på den framtida utvecklingen av laddningsinfrastrukturen. Slutligen visade sig elbilarnas synlighet i informationskanaler och media vara framträdande. Eftersom dessa aspekter redan betraktas som relativt bra för potentiella adopterare i Sverige, bör fokuset istället läggas på hindren. Emellertid hittades flera hinder av betydelse. De flesta av dessa härrör från begränsat räckvidd, långsam laddning och otillräcklig infrastruktur. Det visade sig att den långsamma laddningen och den låga densiteten hos snabbladdningsstationer gjorde elbilar opraktiska förutom vid kortare sträckor. Dessa faktorer skapar också räckviddsångest för förarna. För att lösa dessa frågor bör regeringen uppmuntra utbyggnaden av snabbladdningsnätverket. Elbilens inköpskostnad och totalkostnad visade sig också vara hinder. Detta beror främst på kostnaden för batteriet, vilket är betydande. Ett förslag är att ta bort mervärdesskatten för elbilar, sådana ekonomiska incitament har visat sig vara effektiva på andra globala lägen, vilket kommer också att vara effektiva i Sverige.

Organisationer har under de senaste åren börjat bestå av både människor och robotar i sina arbetsgrupper. Det som möjliggjort samarbetet mellan användare och robot är Robotic Process Automation (RPA) som kan beskrivas som en digital medarbetare. RPA syftar till att ersätta användarens monotona arbetsuppgifter, användaren kan då fokusera på mer avancerade och värdeskapande uppgifter som kräver kognitivt tänkande. Tidigare forskning visar på att användare upplever förändringen vid implementation av RPA i organisationen olika och kan uppfattas som ett hot eller en möjlighet. Syftet med studien är att undersöka hur användare upplever förändringen och samspelet som sker med RPA i en organisation och ge insikter på hur samspelet kan förbättras. Studien genomfördes genom en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer för att undersöka användarnas egna ord om upplevelsen till samspelet med RPA. Studiens slutsats är att användare upplever samspelet med RPA olika beroende på hur informerade dem är angående robotens syfte och mål, men i studien har det framkommit nedslag som kan förhindra de negativa upplevelser som kan uppstå vid samspel med RPA. / In recent years, organizations have begun to consist of both humans and robots in their work groups. What has enabled the interplay between humans and robots is Robotic Process Automation (RPA), which can be described as a digital employee. RPA aims to replace the monotonous tasks so that humans can focus on more advanced and value-creating tasks that require cognitive thinking. Previous research shows that users experience changes when implementing RPA in the organization differently and can be perceived as a threat or an opportunity. The purpose of the study is to investigate how users experience the change and interaction that occurs with RPA in an organization and provide insights into how the interplay can be improved. The study was conducted through a qualitative approach with semi-structured interviews to examine the users' own words about the experience to the interplay with RPA. The study's conclusion is that users experience the interplay with RPA differently depending on how informed they are regarding the robot's purpose and goals, but the study has revealed impacts that can prevent the negative experiences that can occur when interacting with RPA.

Studiens syfte är att undersöka om användarinvolvering underlättar IT-implementeringar. Teknikens snabba framväxt påverkar organisationer i den grad att de måste implementera IT förr eller senare. Samtidigt finns det stora utmaningar med IT-implementeringar, de uppfyller sällan dess fulla potential eller bidrar med den förväntade nyttan. Ett sätt att underlätta IT-implementeringar är att involvera användare i processen, något som kallas för användarinvolvering. Studien riktar in sig på offentliga och privata organisationer i Sverige som har genomfört en eller flera IT-implementeringar de senaste 2 åren där användarinvolvering använts.  Denna studie är utformad genom en kvalitativ ansats. Empirin till studien har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med respondenter vars roller i sina respektive organisationer bidrar till ett helhetsperspektiv kring studiens område. Fem organisationer medverkade i studien där två av organisationerna verkar inom offentlig sektor och tre inom privat sektor, varav tre respondenter är från samma företag. Organisationerna är verksamma inom finans, hälsovård, industrivaror & tjänster, försäkringar och transport.  Artikeldatabaser och bibliotekskataloger användes för att gå igenom tidigare forskning som sedan låg till grund för den teoretiska referensramen och analysen. De begrepp och teorier som används i studiens teoriavsnitt är problem och onödiga kostnader med IT-implementeringar, system development life cycle, användarinriktad design och organisationsstorlek & organisationsstruktur.  Studien visar att användarinvolvering har stor betydelse på korta IT-implementeringar som varar i 0–3 år. Vid långa IT-implementeringar som sträcker sig 3 år eller längre har användarinvolvering låg betydelse. Studien visar att användarnas involvering på implementeringar skiljer sig från verksamhet till verksamhet och är beroende av både implementeringen- och organisationens storlek. / The purpose of this study was to investigate if user involvement is a crucial factor for the success of IT implementation. The rapid evolvement of technology affects organizations to the extent that they need to implement Information Technology (IT) sooner or later. At the same time, there are big challenges with IT-implementations, they rarely fulfill their potential or contribute with the expected usage. One way to increase IT-implementation rate of success is to involve the user in the process, this is called user involvement. This study focuses on public and private organizations in Sweden who have implemented one or more IT-implementations in the last 2 years, where user involvement has been used.  This study is designed through a qualitative approach. Empiricism of the study has been gathered through seven semi-structured interviews with respondents whose roles in their respective organizations contribute to a holistic approach to this area of study. Five organizations were involved in this study where two of the organizations work within the public sector and the other three in private sector, whereof three respondents work in the same organization. The organizations in this study are active within the work areas of finance, healthcare, industrial goods & services, insurance and transportation.  Article databases and library catalogs were used to review previous research which then provided the basis for the theoretical reference and analysis. The concepts and theories used in the study’s theory section are problems and unnecessary costs with IT-implementations, system development life cycle, participatory design and organization size & organizational structure.  The study shows that user involvement is a key factor on short IT-implementations that lasts 0-3 years. For long IT-implementations lasting 3 years or more user involvement is of less importance. The study shows that user involvement on implementations differs from business to business and depends on both the size of the organization and implementation.

Numera är multimedia på webbsidor mycket vanligt. Användare kan tillexempel se på filmer på sinadagstidningars webbsidor. Webbsidor har också blivit mer interaktiva. Detta beror dels på de högahastigheterna användare har på sina internetuppkopplingar, som tillåter tyngre multimedia påwebbsidorna, så som video. Teknikerna bakom de här multimedia webbsidorna heter HTML 5 ochFlash Player. Flash Player har varit en standard för multimedia upplevelser på Internet ett tag nu mendet finns brister i tekniken. Och utmanaren heter HTML 5. HTML 5 erbjuder nya funktioner som kanunderlätta både för utvecklare och användare. Denna studie syftar att skapa förståelse om bägge dessatekniker. Och även att jämföra aktuella begrepp som möjliggör en jämförelse mellan teknikerna föratt ta fram styrkor/svagheter och möjligheter/hot för de bägge teknikerna. Hur påverkar respektiveteknik användare och utvecklare? Har teknikerna någon påverkan på Smartphones och webbläsareeller tvärtom. Vi har gjort en litteraturundersökning och en empirisk undersökning och därmed arbetatefter att få reda dessa styrkor/svagheter och möjligheter/hot. Kommer det bli ett skifte av teknik föratt utveckla multimedia webbplatser? Slutsatser som vi har kommit fram till är baserade på analysenav litteraturstudien och den empiriska undersökningen. Många faktorer spelar in i vårt resultat.HTML 5 är inte en beprövad teknik men som dock har en del fördelar och möjligheter. HTML 5 hartill exempel stora företag i ryggen som YouTube och Apple. Men det finns även nackdelar och risker.Till exempel så saknar HTML 5 stöd från vissa webbläsare. Flash Player är däremot en beprövadteknik som når många användare. Men Flash Player har dock nackdelar i bland annatstabilitetsproblem och dessutom är Flash Player resurskrävande. Men även Flash Player har fördelaroch möjligheter. Bland annat så bygger många företag sina koncept kring Flash Player. MenHTML 5 tåget går för fullt och många ser ut att hoppa på det. Bland annat YouTube har redanlanserat en demo webbsida där HTML 5 testas för att spela upp video, dock krävs det enwebbläsare med stöd för HTML 5. Det här eventuella skiftet lär dock inte ske idag, HTML 5kommer behöva tid för att etablera sig som en tydlig standard på nätet. / Program: Systemvetarutbildningen

Syftet med denna uppsats är att analysera och klarlägga SM ur ett marknadsföringsperspektiv. Detta görs genom att redogöra för dess karaktär samt studera möjligheter och svårigheter som kretsar kring fenomenet. Metoden som använts är kvalitativ och studien bygger på samlad empiri från fem intervjuer. Informanterna har varierande anknytning till SM i sin vardag och yrkesroll vilket varit medvetet för att få en så nyanserad bild som möjligt av ämnesområdet. Intervjuerna finns presenterade i sin helhet som bilaga. På grund av bristande forskning och litteratur inom ämnet har stor del av den samlade teori hämtats in från olika artiklar på internet. Dessa artiklar har vid applicerbara och relevanta tillfällen koppats teoretiskt med annan litteratur kring tjänstemarknadsföring och kommunikation. Studien visar att företag och organisationer har mycket svårt att greppa SM:s otroligt snabba framväxt och hur man som organisation ska förhålla sig till området. Den bakomliggande tekniken och de nya ”arenor” och plattformar där allt äger rum skapar en komplex dimma över något som i grunden handlar om kommunikation. Kommunikation gentemot sina målgrupper och målgrupperna emellan. Komplexiteten skapar för många företag och organisationer ett paralyserat tillstånd. SM:s framfart har medfört att det har skett ett, från företagarens synvinkel, obehagligt maktskifte från företagen till konsumenten eftersom kunden fått helt nya verktyg för att dela, gilla eller ogilla. Kundens upplevelse sprids inte längre enbart genom mun till mun metoden utan upplevelser, positiva som negativa, delas konstant individer emellan på olika sociala plattformar. Som företagare har man två val, antingen står man vid sidan och observerar vad som sker, eller så implementerar man kommunikationsstrategier för hur man på bästa sätt ska delta i dialogen och på så vis möta sina kunder i de olika tillstånd de befinner sig i.

Vi ser idag en alltmer åldrande befolkning. Detta ställer allt större krav på äldreomsorgen och inte minst hemtjänsten när en målsättning är att fler ska kunna bo kvar hemma längre. Statistiska rapporter tyder på en kraftig brist på arbetskraft inom just äldrevården, och allt mer hopp och förtroende ställs till tekniska och digitala lösningar för att effektivisera verksamheterna. På uppdrag av Phoniro, en av Sveriges största leverantörer av välfärdsteknologiska lösningar till äldreomsorgen, har det här arbetet syftat till att undersöka hur det administrativa arbetet med digital nyckelhantering kan förbättras och effektiviseras med ett uppdaterat gränssnitt. Genom en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer har en större förståelse för användarnas arbete i och kring administrationssystemet Phoniro Care genererats. Insikterna har sammanställts i användarberättelser för att vägleda framtida designarbete med Phoniro Care. Resultaten visar på behovet av en design som stödjer flera olika användartyper, och som ger bättre verktyg för översikt och hantering av information i systemet. Vidare så väcker berättelser om de olika organisationernas struktur och anpassning till digital nyckelhantering frågor om vilken kompetens som finns i verksamheterna när det gäller att förstå effekten av nya digitala lösningars implementation. Det väcker i sin tur frågor om hur företag som Phoniro kommer att behöva anpassa sig i takt med att den kompetensen växer i verksamheterna. / What we are witnessing today is an increasingly older population. This change in demographics will drastically change the demands of elder care and especially home care services to ensure that more people will be able to stay at home for larger parts of their lives. In addition, statistical projections suggest a critical lack of manpower in home care services in the coming decade, and an increasing amount of faith is put into technical and digital solutions to streamline the organizations. On behalf of Phoniro, one of the largest distributors of welfare technologies for elder care in Sweden, this thesis has investigated how the administrative work attending to digital key management can be improved and streamlined with an updated interface. Through use of an online survey and semi structured interviews a more comprehensive understanding of the users working with the administrative system Phoniro Care have been acquired. The findings have been modelled in user stories meant to guide future design work in the development of Phoniro Care. The results indicate the need for a design that supports multiple user types and better tools for overviewing the information available in the system. Furthermore, the differences in organizational structure between different organizations implementing digital key management raises questions regarding digitization competences in public sector organizations and understanding the effect of implementing new digital tools. In turn, that raises questions regarding a possible future need for adaptation for companies like Phoniro in handling an increasing digital competence in the organizations that constitutes their clients.