During spring 2001 we have been involved with our bachelor thesis at Doberman Digital Agency, an Internet related webdesign company. We have focused our work on the registration process via digital medias such as the Internet. During our workprocess we have been conducting a number of studies and analyses of workrelated materials. Ethnographical methods such as structured interviews and participant observations were primarily used in our work. We also widely used brainstorming in our designprocess. Active participation in workshops and design sessions have been progressive factor to us when it comes to collecting basematerial for both mock-up and prototyping work, but also in the writing of the actual report. Our goal has been to brake the traditional view on today?s design of registrations and this in turn has brought forth new ways of thinking in this area. We wanted to explore the possibilities of replacing the traditional registrationprocess with such a process that would still make the user feel safe in the environment, and still be differentially noticeable Through the use of metaphoric design in our work we have been able to produce alternative solutions and ways of looking upon registration design. We have foregone the traditional physical formregistration way as a starting point for new and innovative digital ideas and thoughts. From a human standpoint the most central part of our study has been the many aspects and ways of viewing today?s registration design. We have sought to produce a better way of cooperation between the involved parties of a registration, namely the user and the serviceproducer. We think that a better way of communicating is paramount when it comes to satisfy the needs and demands of both the parties. In this report we will be showing our suggestions to improvements within the digital registration process. This has come out from our work with material from interviews, literature, self-experience and of course prototyping. / Vi har under vårterminen 2001 varit på webbyrån Doberman Digital Agency och utfört vårt kandidatarbete. Vi har i vårt arbete inriktat oss på registreringar och dess förlopp via digitala medier, främst Internet. Under arbetets gång har vi genomfört ett antal studier och analyser. Etnografiska metoder såsom strukturerad intervju och iakttagande observation har använts främst i vårt fältarbete. Även brainstorming har använts mycket i vår designprocess. Aktivt deltagande i workshops och designsessioner har lett fram till material och underlag för både mockup och prototyping men även själva rapportskrivandet. Vårt mål har varit att bryta den traditionella synen på registreringsdesign och ge upphov till nya tankesätt inom detta område. Vi ville utforska om det verkligen gick att ersätta den traditionella registreringsprocessen med en sådan process som fortfarande gör att användaren känner sig trygg i miljön, men att den utmärker sig på ett sätt som är annorlunda.Genom att använda metafordesign i vårt arbete har vi tagit fram alternativa lösningar och synsätt på registreringar. Den fysiska blanketregistreringen har vi helt bortsett från som utgångspunkt för nya digitala idéer och tankar. Det centrala i vår studie har varit människans olika synsätt och aspekter på dagens registreringssidor. Vi har sökt ta fram ett bättre samspel mellan de båda involverade parterna inom registreringsprocessen, det vill säga användaren och tjänsteproducenten. Vi ansåg att en bättre kommunikation vore nödvändig för att tillgodose båda parternas krav och behov. I rapporten redovisar vi förslag på förbättringar inom den digitala registreringsprocessen. Detta skedde genom att vi bearbetade material från intervjuer, litteratur, egna erfarenheter ur designarbeten och självklart prototyping. / Linda Mattsson: 0706-667095, 0481-17095 Tobias Persson: 0455-81612

Hur kan mobila användare studeras? Frågan blir allt mer aktuell i samband med att vi människor i större utsträckning blir mobila och därmed också använder mobila artefakter som en del av vardagslivet. Denna fråga är framförallt aktuell för de företag som utvecklar denna typ av artefakter. Vi har under detta kandidatarbete samarbetat med ett företag som dagligen ställs inför denna typ av frågor, och vi kommer i denna rapport behandla utvecklingen av en metod för att studera just mobila användare. Att studera användarna är naturligt, då det är de som är nyckeln till vilka tjänster och artefakter som just de har användning för. Vår metod influeras av tankar från den etnografiska traditionen och har utvecklats genom en studie av ungdomar i gymnasieålder och deras vardag. Ungdomarna har gett oss inblick i sina liv genom att fotografera och berätta kring dessa fotografier under seminarier som kontinuerligt genomförts under studien. Vi har valt att ha ett brett perspektiv under studien för att få en helhetsbild av de studerade ungdomarnas liv. Utifrån den ansenliga mängd information vi inhämtat genom att studera ungdomarna, har vi tagit fram en design av en funktion till mobilt användande av intresse för dessa ungdomar. Vår metod, som vi valt att kalla Kamerametoden, kan alltså med fördel användas vid framtagning av en design utifrån den inblick som fås i den studerades liv. / Jenny Brink: 0733 56 50 94 Jennie Grudd: 0708 61 38 18

Den här rapporten är ett resultat av ett kandidatarbete på 20-poäng. Projektet som rapporten handlar om, beskriver hur utvecklingen av ett webbutikssystem åt ett flertal företag gått till. De har i sin tur köpt webbsystemet från företaget Opti Use som givit oss uppgiften. I rapporten diskuteras hur utvecklingsprocessen gått till och hur ett arbete med ett befintligt system upplevts. Rapporten beskriver även hur lösningen på uppgiften har tagit form och hur utvecklingsprocessen påverkat den. Metoderna som används under projektets gång beskrivs utifrån hur de förändrats för att önskat resultat skulle uppnås. Titelns innebörd beskriver projektgruppens utvecklingsprocess under arbetet med projektet i förhållande till tidigare erfarenheter under MDA-utbildningen.

Teknikutvecklingen och digitaliseringen går fort framåt och har idag sträckt sig till det privatahemmet. Det smarta hemmet är en del av ett större fenomen som kallas Internet of Things(IoT). Enheterna inom IoT består av sensorer och datorer som kan kommunicera medvarandra och skapa ett situationsanpassat beteende. Idén med smarta hem handlar om attanvända sig av olika smarta enheter inom hemmet, som är uppkopplade till ett gemensamtnätverk. Smarta hem bidrar med många bra funktioner där individen kan skapa en bekväm,säker och hållbar vardag. Förutom att underlätta i vardagen för individer kommer dessasmarta enheter med ett antal risker. Ju fler enheter som kopplas upp på ett nätverk destoenklare är det för en obehörig person att komma åt en annan individs privata information. Det samlas in mycket data från de smarta enheterna vilket kan möjliggöra detaljeradkartläggning av användaren. Det är svårt att veta vem som får tillgång till den privatainformationen om användaren vilket bidrar till att det blir svårt för individen att vara anonymoch skydda sig. Syftet med studien är att utveckla kunskap om vilken medvetenhet som finnshos individen kring riskerna vid användning av smarta enheter i hemmet, då det finnsförhållandevis lite forskning inom ämnet. En effekt av att individen blir mer medveten kanleda till att hen tar mer ansvar och därmed skyddar sig mer mot eventuella IT-brott. Utgångspunkten för studien har varit att samla in tidigare forskning och litteratur samt attutföra en kvantitativ enkätundersökning. Litteraturstudien ligger till grund till både tidigareforskning och det teoretiska ramverket. Med hjälp av litteraturstudien har enkätfrågorutformats för att kunna besvara studiens frågeställning. Enkätundersökningen gjordes via eninternetenkät som riktades till användarna av smarta enheter i hemmet. Utifrån insamlatmaterial och empiri kunde ett resultat presenteras och en analys utföras. Med hjälp av fyraolika teman har en slutsats dragits om vilken medvetenhet som finns hos individen kringriskerna vid användningen av smarta enheter i hemmet. / The development of technology and digitization are moving fast forward and have nowextended to the private homes. The smart home is part of a larger phenomenon called Internetof Things (IoT). The IoT devices consist of sensors and computers that can communicate witheach other and create a situational behavior. The idea of smart homes is about using differentsmart devices within the home, which are connected to a shared network. Smart homesprovides with many great functions where the individuals can create a comfortable, safe andsustainable everyday life. In addition to facilitating everyday life for individuals, these smartdevices come with a number of risks. The more devices connected to the Internet, the easier itgets for an unauthorized person to access another person's private information. The smartdevices collect a lot of data, which enables for detailed mapping of the user. It's hard to knowwho gets access to the private data about the user, which makes it difficult for the individualto be anonymous and protect himself. The purpose of the study is to develop knowledge aboutthe awareness of the individual about the risks associated with the use of smart devices athome, as there is relatively little research on the subject. An effect of becoming more aware ofthe risks, can lead to more responsibility taken by the individual to protect itself againstpossible IT crimes. The starting point of the study has been to collect prior research and literature and to conducta quantitative survey. The literature study forms the basis for the previous research and thetheoretical framework. With help from the literature, survey questions have been formulatedto answer the research question. The survey was conducted through an internet survey aimedto users of smart devices at home. Based on collected material and empirical data, a resultcould be presented and an analysis performed. With the help of four different themes, aconclusion has been drawn about the awareness of the individual about the risks associatedwith the use of smart devices in the home.Keywords:

Syftet med denna studie har varit att närmare studera användarnas roll vid planering, utveckling och användande av smarta elnät, vad man kan dra för lärdomar av pågående projekt inom utvecklingen av smarta elnät när det kommer till användarnas roll i projekten, samt ge rekommendationer för ett framtida arbete. Detta gjordes genom en fallstudie av två sammanhängande projekt inom en kommun i Sverige som för närvarande arbetar med smart stadsutveckling och smarta elnät. Empiriinsamling skedde med hjälp intervjuer av boende och ansvariga i projektet samt projektdokumentation.   Resultatet visar att de boendes roll i planeringen av projektet inte var stor, och att de inte räknades in bland de viktiga intressenter som enligt rekommendationer skulle vara delaktiga i projektet. Vidare skedde användarmedverkan i en begränsad form vid utvecklingen av den teknik som skulle användas hemma hos de boende, och då främst i form av användartester efter det att systemen hade tagits fram.  Vidare visade intervjuerna på ett bristande engagemang hos användarna när det kommer till att använda tekniken som finns tillgängliga i det smarta nät som utvecklats inom kommunen. Dessa resultat utgör viktiga lärdomar för framtida projekt.    Rekommendationerna som togs fram för ett framtida arbete inom smarta elnät är främst att det bör ske en ökad involvering av användare under samtliga delar i projekt rörande smarta elnät för att säkerställa en relevant och demokratisk samhällsutveckling och att detta bör ingå i projektens målsättningar. Vidare bör framtida projekt undersöka möjligheterna med att studera och arbeta med sociala praktiker inom energianvändning, för att undersöka hur man kan skapa en övertygelse hos de boende som leder till en ökad vilja att spara energi, och utnyttja de tekniska verktyg som gör detta möjligt. Det krävs även arbete för att hitta ytterligare incitament till aktiv energibesparing för att optimal användning av de smarta näten ska kunna uppnås. / Smarta elnät och tjänsteutveckling för hemmet – vem är i behov av en smartare vardag?

I denna studie undersöks nya interaktiva möjligheter för veckotidningen Hemmets Journal på plattformen iPad, genom en analys av Hemmets Journals visuella identitet, inför en identitetsöverföring från tryckt till digital plattform. Arbetet mynnade ut i en interaktiv prototypdesign, på en mer avancerad upplevelse- och användaranpassad nivå än Hemmets Journals befintliga och mindre användarvänliga digitala tidning. Prototypens användarvänlighet och designens igenkänningsbarhet för äldre teknikanvändare mättes genom testsessioner och kvalitativa intervjuer, med användare inom Hemmets Journals målgrupp.

När Windows Vista introducerades förändrades mappstrukturen för hur användarprofilen sparas jämfört med tidigare Windowsversioner såsom Windows XP. Denna rapport undersöker kompatibilitetsproblem med Roaming User Profiles mellan äldre och nyare versioner av operativsystemet. Syftet med rapporten var att utreda vilka problem som kan uppstå, vad det gäller Roaming User Profiles, vid en övergång från Windows XP till Windows Vista eller 7. Undersökningen genomfördes med hjälp av laborationer, litteratur och tester för att hitta problemen såväl som lösningar till dem. Resultatet visar att profiler skapade med Windows XP inte följer med till Windows Vista eller 7 utan det skapas sammanlagt två olika profiler, en för det äldre och en för det nyare operativsystemet. Ett skript som kopierar en användares filer från Windows XP till Vista/7 utformades därför. Slutligen presenterades en handlingsplan med olika alternativ vid en övergång från Windows XP till den nyare generationen av operativsystemen i Windowsfamiljen. Folder Redirection är en väl fungerande lösning dock går funktionaliteten som Roaming User Profiles erbjuder förlorad eftersom man endast får en uppmappning av bl.a. ”Mina Dokument” och ”Start Menu”.

This thesis examines if developers of software can be considered aware of the usage of the product. The study was made to reveal the developers perception about the usage, and comparing their perception with the actual usage. The scope of the study was to investigate a software system used in a contact center, specifically the part of the software where the administration is performed. The first part of the study consisted of interviews with the developers of the software to obtain their perception of the usage. Further, a second study was performed to determine the most important functionalities in the software for the end users, and evaluate the usability of the software. This was achieved by performing a contextual inquiry with end users. The results of the study concluded that the developers could be considered to have a moderate awareness of the usage. Although, the study revealed that the developers had limited understanding of the functionalities that are the most important for the end users. One of the essential functionalities according to the contextual inquiry, was left unmentioned by a majority of the developers. On the basis of Nielsen’s theoretical usability concepts, the usability of the client was evaluated as low, something the developers also were considered aware of. Finally, the study concludes a lack of a profound understanding amongst the developers regarding the difficulties and limitations that the end users face.

IT utgör en stor del av majoriteten av folks vardagliga liv. Smartphones och surfplattor har om möjligt ytterligare ökat vår användning av tekniska enheter och prylar på en daglig basis. Arbetet tas med hem i en större grad med hjälp av laptops, VPN och molnmöjligheter. Mail kan tas emot i princip var och närsomhelst på dygnet. Men hur bra är säkerheten? På arbetsplatsen hanteras mycket av IT-säkerheten och ansvaret för den ofta av erfarna och dedikerade anställda, men hur ser det ut hemma där användaren själv har ansvaret för sin IT-säkerhet? I denna studie analyseras och identifieras risker och problem vid hantering av olika aktiviteter relaterade till IT-säkerhet i hemmet. Motivationsteorin TMT och en konceptuell modell av aktiviteter relaterade till IT-säkerhet användes för att ta fram frågorna till intervjuerna och för att analysera svaren. Information har samlats in genom intervjuer med personer i olika åldrar och med varierande erfarenhetsbakgrund. Risker har identifierats relaterat till brister i hemanvändares motivation att utföra aktiviteterna lösenordshantering och säkerhetskopiering samt bristande värderingar för aktiviteten utbildning.

Trots otaliga digitala alternativ används fortfarande analoga system som whiteboardtavlor med tillhörande whiteboardpennor och post-it lappar vid t.ex. projekthantering. I denna studie undersöks användares motiv till varför de väljer att använda analoga respektive digitala system, samt vad de anser är viktigt vid utveckling av gränssnitt till digitala system. Syftet med studien är att, ur ett användarperspektiv, visa fördelar, nackdelar samt interaktionsmöjligheter hos analoga respektive digitala system, och att redogöra för vad som bör tas i beaktande när analoga system ska digitaliseras så att fördelaktiga egenskaper hos det analoga systemet kan överföras till det digitala. Anställda på det IT-företag studien genomförts i samarbete med har intervjuats, och resultatet från dessa intervjuer har sammanställts och analyserats med hjälp av en för studien framtagen analysmodell, vilken baserats på den litteraturstudie som gjorts. Vid analysen framkom att det främst är enkelheten och överskådligheten hos analoga system som gör att dessa föredras. Det som anses vara mest fördelaktigt hos digitala system är möjligheten till hög funktionalitet, att persistent kunna lagra information och att kunna utnyttja denna på olika sätt, samt möjligheten att kunna dela information. Beträffande de intervjuades åsikter om analoga respektive digitala system kan ett mönster ses, att de egenskaper de nämner som positiva och som fördelar hos analoga system ofta benämns som negativa och som nackdelar hos digitala system. Det omvända förhållandet ses också, att nämnda positiva egenskaper hos digitala system ofta nämns som negativa egenskaper hos analoga system. Genom att vid utveckling av digitala system se till att dessa även innehar de fördelaktiga egenskaper analoga system besitter, kan motsvarande negativa egenskaper hos digitala system elimineras. Vad som avgör om ett system är enkelt är svårdefinierat, då olika användares uppfattningar skiljer sig åt. Genom att kontinuerligt under digitaliseringsarbetet utföra någon form av användartester, där systemets gränssnitt testas, kan dock gränssnittets enkelhet utvärderas, och den fortsatta utvecklingen kan dra lärdom av och baseras på analyser av resultatet från dessa tester. Vad gäller överskådligheten hos digitala system, så kan denna förbättras genom att gränssnittet erbjuder olika typer av vyer. Fördelaktigt vid digitalisering av analoga system är att identifiera vad som är viktigt i det dagliga arbetet, samt att inse att det är uppgiften, tillvägagångssättet och arbetsflödet som är det väsentliga, inte verktyget i sig. Om en uppgift utförs i ett digitalt system, men den utförs av olika användare i olika situationer och kontexter, på olika typer av enheter vilka har olika interaktionsmöjligheter, så bör lämpligen systemets gränssnitt anpassas med utgångspunkt från de interaktionsmöjligheter den enhet uppgiften utförs på erbjuder, samt utefter var och hur olika användare vill utföra uppgiften.