Rapporten huvudsyfte är att beskriva hur vi genom användning av språk och kommunikation har kunnat tillgodose våra användares krav på ett ärendehanteringssystem, samt på vilket sätt vi har använt artefakter för att kommunicera. Vi kommer att beskriva olika delar av projektet där språk och kommunikation har haft centrala "roller" och visat sig ha olika betydelse beroende på de personer som medverkar och i vilken miljö situationen har utspelat sig. Rapporten behandlar även hur resultatet av ovanstående har lett oss in i en utvecklingsprocess där vi försökt tillgodose användarens krav på bästa sätt. Vi kommer också att beskriva de kända och tidigare okända metoder som vi använt oss av för att uppnå vår målsättning, att överlämna en första prototyp av ett ärendehanteringssystem. / Helena Andersson 0709/985187

Influential actors refer to smart grids as a revamped version of the energy systemwhen they argue for alternative energy pathways, and assign demonstration projects with the task of turning prospects about the future into functional configurations. This thesis explores notions of the smart grid future that are implicitly conveyed in Swedish smart grid strategy and planning documents. The purpose of this thesis is to describe and analyse how a smart grid is assembled in a Swedish demonstration project. Inspired by Science and Technology Studies (STS), it explores this process through interviews, document studies and participant observation. By combining concepts such as sociotechnical imaginaries, material participation and translations, this study sheds light on the negotiations, tensions and struggles at play in the process of making smart grids functional. This study examines how included and excluded users make sense of the smart grid and of their own role in shaping the future. What imaginaries do the actors involved in the project draw on? What materialities take part in shaping the smart grid, and what user engagements are encouraged? The aim of the study is to seek an enhanced understanding of how smart grids are made, of the different forces that shape this process and, ultimately, of the reality of Swedish households as part of a smart grid in the making. This study shows that making a smart grid functional is not as feasible as the smart grid imaginaries suggest, and it finds potential in user engagements that are suppressed within the current market regime, which is primarily arranged around economic incentives. / Inflytelserika aktörer beskriver smarta elnät som ett sätt att modernisera energisystemet och sjösätter demonstrationsprojekt med uppgift att omforma potentiellt omvälvande visioner till fungerande konfigurationer. Denna avhandling undersöker vilka föreställningar om smarta elnät som implicit förmedlas i svenska strategi- och planeringsdokument, och beskriver och analyserar hur dessa visioner påverkar hur ett smart elnät sätts samman i ett svenskt demonstrationsprojekt. Inspirerad av teknik- och vetenskapsstudier (STS) analyserar avhandlingen denna process med hjälp av intervjuer, dokumentstudier och deltagande observation. Genom att kombinera teoretiska begrepp som sociotekniska föreställningar, materiellt deltagande (material participation) och översättningar, undersöker studien de förhandlingar, spänningar och konflikter som inträffar när smarta elnät blir till. Studien belyser också hur inkluderade och exkluderade användare förstår det smarta elnätet och sin egen roll när det gäller att forma framtiden. Vilka föreställningar om framtiden använder sig de aktörer som är involverade i projektet av? Hur inkluderas olika materialiteter i utformningen av det smarta elnätet och vilka typer av användare uppmuntras av den konfigurering som sätts samman i projektet? Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för dels hur smarta elnät blir till och de olika krafter som bidrar till denna process, och dels hur svenska hushåll konstrueras som en del av smarta elnät. Studien visar att det är inte så enkelt att skapa fungerande smarta elnät som föreställningarna gör gällande, och den hittar en outnyttjad potential hos användarna vars deltagande dikteras av marknadsmässiga villkor och ekonomiska incitament snarare än ansvar och delaktighet.

Studien syftar till att undersöka hur utbildning av de anställda påverkar deras arbetssätt med Self-Service Business Intelligence (SSBI). SSBI kan sammanfattas som en arbetsmetod baserad på dataunderlag som ger beslutstöd för anställda inom verksamheten. Vid tidigare beslutstöd som Business intelligence (BI) fanns det specifika roller som använde sig av dataunderlag och skapade rapporter. Dessa roller befann sig i IT-avdelningen och fick förfrågningar av anställda som var i behov av rapporter för att ta beslut. Syftet med SSBI är att möjliggöra för anställda att vara oberoende av IT-avdelningen och självständigt kunna analysera och tolka data för att sedan skapa rapporter. Detta är något som effektiviserar arbetet hos företag och skapar mer värde genom att underlätta för IT-avdelningen. Även om SSBI tillåter anställda till att bli mer självständiga inom sitt arbete, finns det utmaningar vid införandet. Den väsentliga utmaningen som denna uppsats fokuserar på är hur utbildning påverkar BI-användarna i sitt arbete med SSBI. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med totalt fyra företag och fem respondenter. Frågorna som ställts har utgått från det teoretiska ramverket med teorier och modeller om självständighet, kunskap, utbildning och värdeskapande. Detta har varit en substantiell aspekt för att kunna generera kunskap om huruvida utbildning påverkar anställdas arbetssätt med SSBI.   Resultatet av uppsatsen presenterade att utbildning har en tydlig påverkan och en stor roll vid användningen av SSBI. Införandet av SSBI har lett till att anställda känner sig mer självständiga med en större frihet, däremot klarar de med formell utbildning mer avancerade arbetsuppgifter med SSBI. Arbetet inom organisationen har förenklats med SSBIeftersom navigering, definitioner och tolkning av data kan ske självständigt. Uppsatsen visar en tydlig indikation att deltagarna blivit påverkade av införandet av SSBI på olika nivåer framför allt beroende på utbildning men även tidigare kunskap och hur engagerade företag är med att kontinuerligt utveckla SSBI inom verksamheten. / The purpose of this study is to investigate how the education of employees affect their way of working with Self-Service Business intelligence (SSBI) as a working method. SSBI can be summarized as a working method based on data that provides decision support for employees within the business. In previous decision support such as Business intelligence (BI), there were specific roles that were used for data and creating of reports. These roles were in the IT department and received inquiries from employees who needed reports to make decisions. The purpose of SSBI is to enable employees to be independent of the IT department and to be able to independently analyze and interpret data so that reports can be created. With this method implemented in companies, it will create more value by creating more relief for the IT department. Although SSBI applies to employees to become more independent in their work, there are challenges with the implementation. The significant challenges that this study focuses on are how education affects BI users in their work with SSBI. The study has been conducted with qualitative interviews with a total of four companies and five respondents. The questions are based on the theories and models of independence, education, knowledge and value creation to generate knowledge whether training affects employees' working methods.  The results of the study showed a clear impact on how education plays a major role in the use of SSBI. The implementation of SSBI has made employees feel more independent with greater freedom, but with a formal education they can handle more advanced tasks with SSBI. The work within the organization has been simplified with SSBI because navigation, definitions and interpretation of data independently. The study shows a clear indication that the participants have been affected by the introduction of SSBI at different levels, primarily due to training but also previous knowledge and how committed companies are to continuously developing SSBI within the business.

I takt med att världens befolkning åldras ökar också gruppen av äldre användare. För denna användargrupp är ensamhet ett samhälleligt problem som riskerar att förvärras i och med ökande digitalisering. Ensamhet har identifierats som en orsak till flera psykiska och fysiska hälsoproblem. Åtgärder för att minska ensamhet bör fokusera på att stärka användares redan existerande sociala kopplingar; ett sätt att stärka den sociala sammankopplingen för äldre användare är genom hågkomst och berättande i ett intergenerationellt perspektiv. Denna studie undersöker just hur ett digitalt verktyg skulle kunna utformas i syfte att stimulera äldre till intergenerationellt berättande. För detta ändamål skapades en prototyp (“Minnesvandring”) av en möjlig mobilapplikation för intergenerationellt berättande. Denna prototyp undersöktes sedan med hjälp av fyra respondenter (74 - 92 år) i en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades sedan med den Stegvis-deduktiva induktiva metoden. Undersökningens viktigaste slutsatser är: minnesberättande är en process; triggers bör utformas med tanke på både de yngre och de äldre; trygghet och kontroll är viktiga; att få respons är motiverande för de äldre. Dessa slutsatser kan tjäna som hjälpmedel för en designer vid design av en tjänst avsedd att stödja äldre i deras minnesberättande. / The world's population is ageing and the number of elderly technology users increases. For this user group loneliness has become a public health concern which is likely to continue growing along with the rising digitalisation. Worsened mental and physical health in elderly users has also been attributed to loneliness. Measures aiming to reduce loneliness should focus on strengthening users’ existing social bonds; one way to achieve this is through intergenerational storytelling and reminiscing. This paper evaluates how a digital artefact could be designed for intergenerational storytelling, with a focus on the elderly users’ engagement. To fulfil this research objective, we created a prototype of a mobile application for intergenerational storytelling. The prototype was tested together with four elderly (74 – 92 years) users in a qualitative study of semi-structured interviews. The stepwise deductive-inductive approach was used to analyse the empirical data.   The most important findings of this study indicate that: storytelling of memories is a process; triggers should be designed together with both the elderly users and their audience; security and control are important; receiving an answer is motivating to the elderly users.  These conclusions can be used as a guide for design of digital services that aim to support elderly users in their intergenerational storytelling.

The purpose of this bachelor’s thesis is to examine information search behaviour of a group of Library and Information Science students in the cultural heritage digital collection cross search service DigitaltMuseum and an evaluation of the cross-search service search functionalities’ usability for the end-user. The study aims in understanding the user search behaviour to let the designers of cultural heritage digital collections websites improve the search tools so that the design matches the real needs of the users. After doing simulated search tasks the informants answered several questions about the chosen search strategies and preferable search functionalities. Quantitative analysis shows that simple search and free keywords are the most preferable search methods, however it is not clear why. On one hand it is observed that the users prefer google-like searching, on the other, discussion on the DigitaltMuseum search functionalities shows lack of use of Knowledge Organisation System of any kind which makes the advanced search tool insufficient.

This study explores how smart home users act to keep their smart products safe. The sample was identified in the literature as early adopters. These were studied through a qualitative case study with semi-structured interviews. Data were then analysed with a thematic analysis, which resulted in four themes: Lack of concern, In the hands of the manufacturer, Safety outside the product and Safety measures. The informants had different reasons and motivations for their common lack of concern, their experience of being able to influence product security the measures they could evoke and the measures they actually took. The informants' lack of concern is linked to the theory of the impact of worryon actionand risk perception. The informants' problems in influencing security are supported by other literature. Their hypothetical measures are mainly outside the product. The actions they actually perform on the product are limited to basic security measures such as passwords, etc. Users find it difficult to influence the security of their products, unsafe products can easily fall victim to malicious individuals and influence others in their environment. / Denna studie undersöker hur användare av smarta hem kan agera för att hålla sina smarta produkter säkra.Urvalet identifierades i litteratur som early adopters. Dessa studerades genom en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades sedan med en tematisk analys, vilket resulterade i fyra teman: Avsaknad av oro, I händerna på tillverkaren, Säkerhet utanför produkten och Säkerhetsåtgärder. Informanterna hade olika anledningar och motivationer till sin gemensamma avsaknad av oro, deras upplevelse av att kunna påverka produkters säkerhet, de åtgärder som de kunde frammana och de åtgärder som de faktiskt gjorde. Informanternas avsaknad av oro länkas till teori om oros påverkan på agerande och upplevd risk. Informanternas problematik att påverka säkerheten stöds av annan litteratur. Deras hypotetiska åtgärder ligger i huvudsak utanför produkten. Det agerande de faktiskt utför på sina produkter är begränsat till grundläggande säkerhetsåtgärder som lösenord etc. Användarna har svårt att påverka säkerheten hos sina produkter, osäkra produkter kan enkelt falla offer för illvilliga individer och påverka andra i sin omgivning.

This study aims to provide an overview of the attitude toward mobile banking among early adopters in Myanmar. By conducting exploratory interviews with ten bank employees, factors that are important for the adoption of mobile banking were also identified. The qualitative method allowed factors beyond the existing technology adoption frameworks to emerge. From the results, it was concluded that the attitude toward mobile banking is overall positive among the early adopters. Findings were aligned with the Technology Acceptance Model (TAM), suggesting that perceived usefulness and perceived ease of use are important factors for the usage of mobile banking. Social influence did not show any consistent results, but external barriers such as regulations and cash-based society were evidently important factors for adoption. Moreover, experience showed to have an impact on the participants’ attitude and the adoption of mobile banking. The findings from this paper could work as a foundation when formulating future hypotheses for mobile banking adoption in Myanmar. Regarding practical contributions, banks can get an insight into what is important to focus on when designing a strategy to increase the rate of mobile banking adoption. For future research, it would be of interest to extend the sample and collect data from both users and non-users. / Denna studie syftar till att ge en övergripande bild av attityden mot mobila banktjänster bland tidiga användare i Myanmar. Genom explorativa intervjuer med tio bankanställda, identifierades också faktorer som är viktiga för att anamma mobila banktjänster. Den kvalitativa metoden möjliggjorde faktorer som ligger utanför de befintliga teoretiska ramverken att vara del av studien. Från resultaten drogs slutsatsen att attityden mot mobila banktjänster är övergripande positiv bland de tidiga användarna. Resultaten låg i linje med modellen Technology Acceptance Model (TAM), vilket tyder på att uppskattad användbarhet och uppskattad användarvänlighet är viktiga faktorer för anammandet av mobila banktjänster. Socialt inflytande visade inga konsekventa resultat, men externa barriärer som regleringar samt kontantbaserat samhälle visade sig vara viktiga faktorer för anammandet till mobila banktjänster. Dessutom påverkade erfarenhet deltagarnas attityd mot och anammandet av mobila banktjänster. Resultaten från denna rapport kan användas som en grund vid formulering av hypoteser i framtida forskning inom implementering av mobila banktjänster i Myanmar. Vad gäller det praktiska bidrag från denna studie, kan bankerna få en inblick i vad som är viktigt att fokusera på vid utformning av strategi för att öka användningen av mobila banktjänster. För framtida forskning vore det intressant att utöka urvalet av deltagare och samla in data från både användare och icke-användare.

Affärssystem har blivit ett betydelsefullt verktyg för verksamheter som vill upprätthålla konkurrenskraft på marknaden. Affärssystem som stöd gör det möjligt att digitalisera och automatisera affärsprocesser, vilket ger utrymme att fokusera på mer ändamålsenliga processer och skapa tillväxt. Trots betydande investering i form av tid och pengar, är det ett utbrett problem att affärssystemet inte genererar de långsiktiga affärsnyttorna som förväntas. En vanlig missuppfattning är att affärssystemsprojektet är avslutat efter implementationen är slutförd. I själva verket är det är först när affärssystemet används i sin rätta miljö som dess brister går att identifiera, vilket gör förvaltningsarbetet mycket viktigt för att motverka lägre matchningsgrad mellan affärssystem och affärsprocesser. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara kritiska framgångsfaktorer under post-implementeringsfasen i ett affärssystemsprojekt för att uppnå långsiktiga affärsnyttor genom användandet av ett affärssystem ur ett kund–systemimplementatörsperspektiv i en mellanprojektsrelation. I denna studie har fallstudiemetoden tillämpats och en litteraturstudie genomförts. Baserat på litteraturstudien har en analysmodell utformats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in primära empiriska data. Vissa semistrukturerade intervjuer har varit personliga och vissa utförts via Teams. Fyra intervjuer med projektmedlemmar har genomförts, tre med företrädare från fallföretaget Two och en med företrädare från kundföretaget Grandpa. Studiens viktigaste slutsatser är; att systemimplementatörens projektgrupp har kompetensbredd, särskilt i form av teknisk kunskap och verksamhetskunskap. Att kommunikationen inom dyaden är ändamålsenlig, vilket är viktigt för att skapa förståelsemellan varandra. Dessutom är det viktigt att kundens projektgrupp arbetar med de interna affärsprocesserna: dels för att förbättra de processer som inte fungerar, dels för att uppnå en högre förståelse för vilka behov som finns och dels för att optimera passformen till affärssystemet. Slutligen är det viktigt att det finns utbildade superanvändare som stöttar och sprider kunskap till användarna av affärssystemet. Kunskapsbidraget från denna studie är två indikatorer som adderats i den modifierade analysmodellen, vilka är Grad av stöd från superanvändare och Ökad kontroll.

Det är ofta äldre personer behöver besöka 1177.se och på grund av att samhället och dess information har blivit alltmer digitaliserad blir det svårare för den äldre generationen som inte växt upp med den nu moderna tekniken. Detta examensarbete handlar om hur äldre som är ovana internetanvändare förstår och uträttar ärenden med hjälp av 1177:s e-tjänster. Examensarbetets syftet är att bidra med kunskap om hur information kan designas för att underlätta för äldre att använda ett digitalt verktyg för vårdrelaterande ärenden. Med hjälp av tidigare forskning inom teknikinformation, klarspråk, skärmläsning och olika medier samt text och bild i samverkan, går det att förbättra tillvägagångsättet för målgruppen när de ska förnya ett recept med hjälp av 1177:s e-tjänster. Metoderna som används i den empiriska undersökningen är intervjuer, textanalys och deltagande observationer. Syftet med metoderna är att studera den befintliga informationsdesignen på 1177.se och få en djupare förståelse för målgruppens tillvägagångssätt och användarupplevelse. Examensarbetet innehåller ett gestaltningsförslag baserat på tidigare forskning samt resultaten från de empiriska studierna i form av en guide som stegvis beskriver hur användaren ska göra för att utföra tjänsterna på 1177.se. / It is often elderly people that need to visit 1177.se. Because society and its information have become increasingly digitized, it is becoming more difficult for the older generation to reach the information. The survey in this study deals with how people from the age 50 understand and use 1177's e-services. In this work, theories within technical communication, plain language, screen reading and various media as well as text and image in collaboration is used. Studies has been conducted to gather empirical data about how the elderly understand information design to use 1177.se e-service. The methods used are interviews, text analysis and participant observation. On the basis of the empirical results an information design, as a step-by-step guide is proposed on how it could be easier for the user.

Rapporter från fackorganisationer och vetenskapliga studier visar att bibliotekarier är en stressad yrkesgrupp. Denna studie undersöker hur folkbibliotekarier beskriver sina upplevelser av stress främst i möten med användare och hur denna stress hanteras av folkbibliotekarierna. Åtta semistrukturerade intervjuer med folkbibliotekarier genomfördes, varpå det empiriska resultatet analyserades utifrån rollstressteorin som myntat sav Kahn et al. (1964). Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för folkbibliotekariers stress, och hur dessa upplevelser och hantering av stress kan förstås utifrån rollstressteorin. De mest framträdande stressfaktorerna i användarmöten är kommunikationssvårigheter, gränssättning i service och när många användare efterfrågar hjälp samtidigt. Studiens resultat visar även att arbetsuppgifter utanför användarmöten såsom arbete med bibliotekens uppdrag, planering av aktiviteter och program, beståndsarbete pekas av över hälften av folkbibliotekarierna ut som mer stressande än användarmöten. Resultatet visar även att folkbibliotekarierna har flera metoder för att hantera stress. Analysen av det empiriska resultatet visar på indikationer av rollstress i form av rollkonflikt, rolloklarhet och rollöverbelastning. / Reports from trade unions and scientific studies show that librarians are a stressed professional group. This study examines how public librarians describe their experiences of stress when meeting patrons and how this stress is managed by the public librarians. Eight semi-structured interviews with public librarians were conducted, after which the results was analyzed based on the role stress theory coined by Kahn et al. (1964). The purpose of the study is to contribute to a deeper understanding of public librarians' experiences of stress, and how this can be understood by using role stress theory. The results of the study show that the most prominent stress factors in relation to patrons are communication difficulties, setting boundaries in service and when many patrons request help at the same time. The results of the study also show that, for example, work regarding planning and the library's missions is experienced by many of the public librarians as more stressful than working with patrons.The results also show that the public librarians use several methods to manage stress. The analysis of the empirical material also shows indications of role stress in terms of role conflict, role ambiguity and role overload.