The purpose of this study was trying to understand and explain why young people with psychological problems injure themselves by cutting, scratching and burning. The study also examine if self- injuring behaviour is an increasing problem in our society. Self-injuring behaviour is a phenomenon with dissimilar definitions. There are as many ways of injuring yourself as there are individuals who injure themselves. In this study six professionals, who through their work have contact with self- injuring people, have been interviewed. Their own view of self- injuring behaviour was put in comparison with the literature. It was found that despite their dissimilar educations and experiences of self- injuring behaviour they had a similar view of the phenomenon. The most common definition of a self- injuring behaviour was cutting, scratching or burning yourself. Although they don’t know the reason for it, the literature as well as the informants seem to agree that self-injuring behaviour is increasing in society. They emphasize that media, through the attention given to the phenomenon during the last years, could have an effect on the increase. Two of the most common reasons why an individual chose to hurt him- or herself, seem to be reduction of anxiety and/or seeking attention. The most important result found in this study is why people maintain this behaviour and what functions self-injuring behaviour serve them.

No description available.

Inledning: Julia Kristeva har utvecklat det teoretiska begreppet abjektet. Syftet med studien var att förstå mer av abjektet och vilken betydelse det kan ha för den psykodynamiska praktiken. Frågeställningar: Hur upplever terapeuter förtrogna med begreppet abjekt dess kliniska relevans och användbarhet? Vilka implikationer för, och vilka specifika intrapsykiska och/eller intersubjektiva kännetecken i, terapin beskrivs? Metod: Genom intervjuer med sex terapeuter förtrogna med Kristeva söktes abjektets relevans och användbarhet samt specifika intrapsykiska och intersubjektiva kännetecken i relation till det kliniska arbetet. Intervjuerna analyserades med hjälp av deduktiv tematisk analys. Resultat: Abjektet som fenomen beskrevs visa sig som affektiva och kroppsliga symptom, där patienten visar föga förankring i språket, och där sammanblandade och gränslösa relationer framträder. Det präglas av att patienten agerar ut med syftet att fortsatt symbiotiskt sammanblandas eller i försök att differentiera och separera. Arbetet med det abjekta visade sig kliniskt innebära att en tillitsfull relation behöver upprättas; ett terapeutiskt sammanhang markerat av gränser, möjliggörande rörelse och benämning av tidigare osymboliserat material. Patienten kan i det ideala fallet upprättas som subjekt, sörja över separationen och bristen, ges tillträde till en plats i sin historia och förmå stå ensam och separat i relation till andra. Diskussion: Av analysen framkommer att de intervjuade terapeuterna antog positioner i olika grad längst en å ena sidan ickespråklig nivå av närvaro i terapirummet och en å andra sidan språkligt avgränsad nivå.  I analysen visar sig arbetet med det abjekta syfta till separation och subjektets tillblivelse. Ett arbete som i sin tur ses vara avgörande för att individen ska kunna ingå i relationer med andra. / Introduction: The aim of the study was to investigate the term Abject as developed by Julia Kristeva. Research questions: How do therapists familiar with the term Abject perceive its clinical relevance and usefulness? Which are the implications described concerning intrapsychic and/or intersubjective characteristics in therapy? Method: Interviewing six therapists, all familiar with Kristeva, the study sought to find how the Abject is relevant in psychodynamic therapy in Sweden today, as to understand its intrapsychic and intersubjective implications. The interviews were analysed using deductive thematic analysis. Results: The phenomenology of the Abject was described as presenting itself through affective and somatic symptoms, devoid of symbolic representation and relational boundaries. It was further described as characterized by patients acting out, seeking to symbiotically merge or to differentiate themselves as separate. The study showed that working clinically with the Abject requires the therapist to construct a relation based on trust, define borders and to help the patient to express formerly unspeakable experiences, thus enabling the patient, ideally, to establish themselves as subject, mourn the separation and develop the capacity to stand alone. Discussion: In working with the abject, the interviewed therapists appear to assume positions of varying degree along, on the one hand a non-verbal level of presence in the therapeutic room and on the other hand a verbally demarcated level. In every case the work with the Abject appear to aim for separation and the formation of the subject. This work appears to be crucial for the individual as to be able to relate to others.

The purpose of this thesis is to investigate how technology, in broad meaning, is perceived as supporting or limiting in conducting military leadership. Implementation and advancement of new technology has affected the whole military organization in everything from firepower to IT-systems. The environment which the military operates in is lethal, complex and have a high degree of variety and puts an extra burden on military leaders who must have the recourses to be able to execute different missions in conditions which can rapidly change. Military leaders from the Swedish Armed Forces were interviewed regarding perceived supporting and limiting factors in military leadership caused by technology. Technology in itself was not perceived to limit or support leadership, but rather the consequence of its implementation. The perceived supporting factors were; calmness due to the feeling of more control and easiness to communicate with subordinates. The perceived limiting factors were risk of micro-management due to increased overview of subordinates, feeling of not being adequate, administrative technological systems and access to more “irrelevant” information. A contemporary military leader needs to both trust their subordinates and not micromanage but also use their critical thinking to understand what is relevant and what is not. Keywords: leadership, perception, technology, military leadership, Swedish Armed Forces

No description available.

Syftet med studien var att undersöka fysiskt nedsatta parasport utövares upplevelser avpsykologiskt välbefinnande inom idrotten. Samt besvara frågeställningarna (1) Hur uppleverparaidrottare med en fysisk funktionsnedsättning sitt psykologiska välbefinnande inom sinidrott? (2) Vad anser paraidrottare med en fysisk funktionsnedsättning skulle kunna förbättramöjligheter för ett ökat psykologiskt välbefinnande inom paraidrotten. Tio aktiva utövare avparasport med fysisk nedsättning intervjuades i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna varsju män och tre kvinnor och var i åldrarna 18-64 år (M=38.7). Studien är kvalitativ och entematisk analys har använts för att analysera data:n. Resultatet har illustrerats i en tematiskkarta och summeras i tre huvudteman: “Relationer till andra och sig själv”,”Mening ochutveckling agerar som drivkraft” samt “Svårigheter att bemästra omgivningen”. Varjehuvudtema har tre stycken underteman. Resultatet visade att det psykologiska välmåendetinom parasport var starkt och man upplevde att det gav många positiva effekter. Den socialasamhörigheten och gemenskap med andra var en viktig anledningen. Aktiviteten upplevsbidra med ökade känslor av självförtroende och självacceptans och ger en extra mening tilltillvaron. Negativa upplevelser tycktes främst visa sig när möjligheterna ellerförutsättningarna för att fullt ut kunna utföra sin parasport förhindras eller upplevdes svåra,exempelvis brist på material, tränare eller tillräckligt med andra deltagare. Ökade möjligheteroch synlighet av parasport skulle göra det lättare för fler att delta och göra upplevelsen fördeltagarna bättre.

Groove is defined as the tendency to move some part of your body according to some aspectof the sound pattern - a phenomenon that has attracted considerable interest in musicpsychology and cognition. Syncopation and a steady beat are two properties consistentlyassociated with groove, but this constitutes an apparent contradiction: Syncopes would seemto counter a steady beat and confuse the perceived regular pulse. It has been proposed thatsyncopes reinforce the pulse, as representing faster metrical levels. The purpose of thepresent study was to examine if there is a level of syncopation that induces more groove, asopposed to having all metrical levels manifest. To this end pseudo-musical patterns withseveral levels were presented with varying proportions of the sounds randomly missing, ineffect creating random syncopes. Participants tried to synchronize with the beat and ratedtheir experience of groove after each sequence. The results show that the stimuli without anysyncopation both led to higher synchronization accuracy and higher ratings of groove andliking. The results are discussed with respect to Predictive Coding, a theory for the perceptionof complex stimuli.Keywords: groove, syncopation, predictive coding, tapping experiment, music

Psychedelic research became throttled in the 1970s, though the clinical interest for psychedelics has seen a resurgence in the last couple of decades for their application as psychotherapy-adjunct substances used to treat various psychological disorders. Primarily mediated through agonism at the serotonin 2a receptor, psychedelics encompass and subsequently effect vast areas of the brain and implicates several limbic structures of relevance for emotional processing. The purpose of this thesis was to conduct a systematic review and meta-analysis of 3,4-methylenedyoxymethamphetamine (MDMA)-assisted psychotherapy for post-traumatic stress disorder (PTSD) and psilocybin-assisted psychotherapy for depression. Clinical trials using placebo or active control in the control groups were searched for in the databases PubMed and PsycINFO, which yielded 4 articles for MDMA-assisted psychotherapy for PTSD (MAPP) and 3 articles for psilocybin-assisted psychotherapy for depression (PAPD) that met the inclusion criteria. The results showed large effect sizes for both MAPP and PAPD at approximately one month after administration. These results further corroborate the therapeutic potential of MDMA and psilocybin. Further research is needed to explore the generalisability of these therapies across populations and other affective disorders. / Psykedelisk forskning upphörde på 1970-talet, men det kliniska intresset för psykedelika har återväckts inom de senaste årtiondena på grund av deras tillämpningar som kompletterande substanser till psykoterapi för att vårda diverse psykiska sjukdomar. Psykedeliska substanser, genom sin agonism på serotonin 2a-receptorer, påverkar omfattande delar av hjärnan och involverar flera limbiska strukturer av relevans för emotionell procesering. Syftet med detta arbete var att genomföra en systematisk översikt och meta-analys för 3,4-metylendioximetamfetamin (MDMA)-assisterad psykoterapi för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och psilocybinassisterad psykoterapi för depression. Kliniska studier som använde placebo eller aktiv kontroll i kontrollgruppen söktes för i databaserna PubMed och PsycINFO, vilket utmynnade i 4 artiklar för MDMA-assisterad psykoterapi för PTSD (MAPP) och 3 artiklar för psilocybinassisterad psykoterapi för depression (PAPD) som mötte inklusionskriterierna. Resultaten visade stor effektstorlek för både MAPP och PAPD ungefär en månad efter administreringstillfället. Dessa resultat stödjer den kliniska profilen av MDMA och psilocybin som substanser med terapeutisk potential. Vidare studier krävs för att utforska generaliserbarheten av dessa terapier för olika populationer samt olika psykiska sjukdomar.

Sociala medier spelar stor roll i människors liv och närvaron på sociala medier är hög bland Sveriges befolkning. Tidigare forskning indikerar att det finns en negativ relation mellan sociala medier och självkänsla samt att kvinnor spenderar mer tid på sociala medier än män. Denna studie undersökte sambandet mellan självkänsla och graden av sociala medier användning, sambandet mellan kön och graden av sociala medier användning samt hur mycket av variationen i graden av sociala medier användning kan förklaras av kön och självkänsla. Data samlades in från 120 studenter genom enkäter. Pearson korrelationsanalyser visade ett signifikant negativt samband mellan självkänsla och graden av sociala medier användning, och att kvinnor använder sociala medier i högre grad utsträckning än män. En hierarkisk regressionsanalys visade att kön och självkänsla signifikant förklarade 5.3% av variationen i graden av sociala medier användning. Resultaten i studien kunde kopplas till tidigare forskning kring ämnet.

No description available.