Traumatic experiences, such as natural disasters, do not only cause people to suffer from material and financial losses, but they can lead to a maladaptive regulation of the stress response and to the onset of stress-induced psychopathology. Traumatic stress has been shown to alter brain structures and functions involved in the stress response. It has also been linked to the dysregulation of the hypothalamic-pituitary-adrenal axis, an overactive sympathetic nervous system with elevated cortisol and norepinephrine levels. These neurobiological alterations can make some individuals more vulnerable to the development of depression and anxiety disorders. A dose-response relationship between trauma severity and psychopathology has been found in previous research. Research has also revealed that a person’s perceived ability to cope with hardship, coping self-efficacy (CSE), is related to decreased vulnerability or resilience to stress. In the study carried out in the framework of this thesis, associations between the severity of traumatic exposure and CSE with posttraumatic stress disorder, depression, and generalized anxiety disorder were examined in a sample (N = 105) of Nepalese flood victims. Participants (18-90 years old) answered a questionnaire carried out via interview. Results showed that there were no significant correlations between flood related trauma severity and depression or anxiety. However, findings showed that higher CSE was associated with fewer depressive symptoms. Future studies in Nepal should directly investigate this association as well as possible interventions aimed at enhancing CSE and whether such interventions can reduce symptoms of depression.

Det har genomförts många studier på sjuksköterskors arbetsvillkor och arbetsförhållanden, men motiv till varför de söker sig till och stannar kvar i yrket är ett relativt outforskat territorium. En kvalitativ intervjustudie med 6 sjuksköterskor genomfördes där datainsamlingen resulterade i fem teman: “Faktorer som påverkar yrkesvalet”, “Det som uppskattas i yrket”, “Betydelse”, “Det som inte uppskattas i yrket” och “Samhörighet”. Slutsatsen är att upplevelsen av sjuksköterskeyrket som ett kall, djupare mening och personlig utveckling, samt relation med kollegor och patienter, framkom som motiv till att både välja och stanna kvar i yrket. Resultaten från denna studie har därmed betydelse för arbetsgivare inom hälso- och sjukvården genom att ge ökad förståelse för vad som är viktigt i samband med att både söka sig och stanna kvar i yrket.

Title: The therapists’ view on rehabilitation of clients with fatigue syndrome. A study of the therapists’ perspectives in occupational health care and primary care.  Abstract The purpose of the study was to examine how therapists in occupational health care and primary care looked at clients’ rehabilitation and recovery from fatigue syndrome. The study was based on a qualitative method and an inductive thematic analysis where nine semi-structured interviews acted as data collection method. The results of the study highlight the following themes: Between the chairs, An accepted mental illness and lack of well-being and Easy way not always the right way. The results three main themes provide answers to the study’s questions. The respondents were therapists from primary care and occupational health care. Differences in the working methods of the various organizations were demonstrated based on that the organizations´ assignments. Different amounts of time, resources and expertise are available for the rehabilitation of clients with fatigue syndrome. The conclusion drawn from the study was that time and money acted as an obstacle for clients to receive the right diagnosis and the right circumstances for rehabilitation.

Sverige ses som ett av de ledande länderna rörande papparollens utveckling från familjeförsörjare till en mer barnorienterad roll. Papparollen belyses ur ett samhälleligt och anknytningsteoretiskt perspektiv. Tio engagerade småbarnspappor i Sverige, intervjuades om sin upplevelse av papparollen. Intervjumaterialet analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att papporna identifierar sig som förälder, snarare än pappa och ser sig själva som en del av en ny papparoll. Den egna pappan är en viktig inre förebild som förknippas med maskulinitet. Papporna vill vara mer delaktiga i alla aspekter föräldrarollen och strävar efter att vara både emotionellt och fysiskt närvarande för sina barn. Partnern ses som ett viktigt stöd och mansrollen ses som krävande och problematisk. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och belyser metodologiska dilemman. Vidare forskning bör riktas mot att underlätta pappors övergång till föräldrarollen.

Varje dag använder vi människor vårt språk, i former som är både auditiva och visuella. Många av dessa situationer och scenarion som uppstår i dagens samhälle kan försämra dessa förhållanden av språket och vår förståelse för det. I följande studie undersöks en frågeställning som angriper uppfattat talspråk i försämrade förhållande i form av noise vocoding (NV) vilket är en form av ljudkodning och huruvida dessa påverkas av semantik, fonologi och modersmål. Stödet från semantik i studien representeras med meningar som antingen har hög eller låg koherens medan stödet från fonologin kommer från koppling mellan visuell och auditiv form. Studien består av 13 barn i åldern 10–13 år och ämnar undersöka om stöd av fonologi och semantik kan påverka en människas förståelse av språk riktat mot barn i årskurs 4 och 6 med svenska eller annat modersmål. Dataanalysen av statistiken görs med en three way ANOVA. Studiens resultat indikerade på att deltagarna återgav fler korrekta ord från meningar med hög koherens än med låg koherens vilket innebär en positiv påverkan av det semantiska stödet. Deltagarna visade även på en förbättring som innebär att det fonologiska stödet fungerade. Slutligen visades de deltagarna med svenskt modersmål ha större hjälp av det fonologiska och semantiska stödet än de deltagarna med annat modersmål.

Känslogrupp är en affektfokuserad psykopedagogisk gruppbehandlingpå sju tillfällen för ungdomar i gymnasieålder i första linjens psykiatri. Studien undersökte hur deltagarnas nivå av depressiva och ångestrelaterade symtom utvecklades under gruppbehandlingens gång samt vid två månaders uppföljning. Depressiva symtom mättes med Patient Health Questoinnaire 9-item Scale (PHQ-9) och ångestrelaterade symtom mättes med Generalized Anxiety Disorder 7-item Scale (GAD-7). Ett sekundärt mått var Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ) som mätte livskvalitet. För huvudutfallsmåtten gjordes mätningar vid varje gruppsession samt vid uppföljning. För det sekundära måttet gjordes för-, efter- och uppföljande mätning. Deltagare var 13 gymnasieungdomar som hade kontakt med ungdomspsykiatrisk mottagning. Från förmätning till två månaders uppföljning uppmättes medelstora effekter för depressiva symtom och livskvalitet, samt för ångestrelaterade symtom en liten effekt. Resultaten visar att Känslogrupp kan vara en lämplig gruppintervention vid sidan av etablerade individuella behandlingar inom första linjens psykiatri och att den har potential att utvecklas.

Inledning: Omedvetna processer är centralt i psykodynamiskt arbete. Idag innebär psykodynamisk terapi flera terapeutiska former, frågan är var det omedvetna tar plats i denna nya ordning? Övergripande syftet med denna undersökning är att beskriva hur psykoterapeuter använder sina teoretiska utgångspunkter om fenomenet det omedvetna i den kliniska praktiken. Frågeställningar: Hur arbetar terapeuterna med omedvetna processer? Vilka möjligheter och eller/svårigheter uppfattar man i arbetet med omedvetna processer? Metod: Fem psykoanalytiskt inriktade terapeuter intervjuades semi struktureratmed hjälp av en frågeguide. Bearbetning är utförd genom tematisk analys. Resultat: Samtliga terapeuter arbetar med det omedvetna som central utgångspunkt, det finns med som en arbetsmodell. Både patient och terapeut blir engagerade relationellt i ett arbete med omedvetna processer. Terapeuter arbetar olika beroende på patientens problematik och förmåga. Terapeuterna avänder även egna omedvetna förnimmelser i ett arbete med patientens omedvetna. Diskussion: Det är tydligt hur samtliga terapeuter alltid har med idén om det omedvetna in i sina arbeten, även om arbetet skiljer sig åt vad gäller patienttyper. Det omedvetna speglar sig relationellt. Enligt Milton, J (2001), handlar den psykoanalytiska modellen om att relationellt bli indragen som terapeut tillsammans med patienten i överföring och projektion. Metodval diskuteras. / Introduction: Unconscious processes are central to psychodynamic work. TodayPsychodynamic therapy involves several therapeutic forms, the question is where do the unconscious takes place in this new order? Overall purpose of thisstudy is to describe how psychotherapists use their theoreticalstarting points about the phenomenon of the unconscious in clinical practice. Questions: How do therapists work with unconscious processes? What opportunities and difficulties are perceived in the work with unconscious processes?Method: Five psychoanalytically oriented therapists are interviewed through semi-structured interviews and based on a question guide. Processing is performed through thematic analysis. Results: All therapists work with the unconscious as a central starting point, it is included as a working model. Both patient and therapist become involved relationally in a work with unconscious processes. Therapists work differently depending on the patient's problems and abilities. The therapists also use their own unconscious diminution in a work with the patient's unconscious. Discussion: It is clear how all therapists always carry the idea of the unconscious into their work, even if the work differs in terms of patient types. The unconscious is reflected relationally. According to Milton, J (2001), the psychoanalytic model is about being relationally involved as a therapist with the patient in transference and projection. Method choice is discussed.

Inledning: Inom psykoanalysen finns välkända teorier som beskriver den härbärgerande funktionen. Begreppet har också beskrivits i flertalet erfarenhetsbaserade fallstudier men är svårare att finna empiriska studier om. Den härbärgerande funktionen är ett centralt begrepp inför vilken den kliniska förståelsen hade gynnats av att urskiljas från allmänt psykodynamiskt arbete och konkretiseras ur den teoretiska abstraktionen. Syfte: Syftet med studien är att med en kvalitativt empirisk undersökning bidra till att öka praktisk förståelse för den härbärgande funktionen genom att undersöka psykodynamiska terapeuters upplevelser av hur den gestaltar sig i den egna kliniska praktiken.Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma psykoterapeuter med inriktning psykodynamisk terapi och bearbetades med tematisk analys. Studien har i och med sin utgångspunkt i terapeuternas subjektiva upplevelser en fenomenologisk förståelse av svarsdata. Resultat: Tre övergripande teman framträder; att stå ut, att ge tillbaka och att skapa i relation.Diskussion: Resultatet ger en kvalitativ inblick i undersökningsområdet. Resultatet bidrar med ett operationaliserat förslag på en klinisk och en i jämförelse med psykoanalytisk teori förståelig gestaltning av begreppet. Nyckelord: härbärgerande funktion, terapeutens upplevelse, projektiv identifikation, motöverföringSökdatabaser: DiVA, PEP, PsycINFO, APA PsycNet, Google Scholar och PubMed.

This study explored what motives underlie ecological behaviour and additionally if these motives had a relation to environmental knowledge, environmental attitudes and the performance of ecological behavior. Drawing on a present motivation studie, five different motivations, namely Reputation building; Environmental concern; Warm-glow feeling; Individual gain and Reluctant altruism were used to investigate what motivates individuals to pro-ecological behaviour. The ecological behaviours that were used throughout the study were sampled from the General Ecological Behaviour scale. To obtain measurements of environmental attitudes items were collected from the New Ecological Paradigm scale. The variable environmental knowledge was divided into two parts, tested and self estimated, where items were gathered and inspired from present studies. An electronic questionnaire survey, consisting of several subsections, was used to obtain a representative sample of Swedish citizens (n = 602). Data was analyzed through ANOVA, post hoc tests, correlation analysis and linear regression analysis with model comparison. The main findings indicated that there were variance between motives for different types of ecological behaviour. Furthermore, motives that reflect Individual gain or a feeling of Warm-glow were the overall strongest motives for pro-ecological behaviour. Lastly, the result showed that there were some weak correlations between the Environmental concern motive and a pro-ecological attitude, self estimated environmental knowledge and behaving pro-ecologically, while tested environmental knowledge did not show any significant relation to any of the motives. The underlying factors of ecological behaviour is a complex construct that needs to be further researched and updated throughout time and environmental changes.

Burnout occurs as the consequence of an overburdened stress response system which has become exhausted as the result of attempting to eliminate chronic stressors (Maslach & Jackson, 1981; Selye, 1946). In so much as parenting can be chronically stressful, researchers have begun to apply the construct of burnout to the context of parenting (Mikolajczak, Gross & Roskam, 2019; Aunola, Sorkkila & Tolvanen, 2020; Griffith, 2020; Hubert & Aujoulat, 2018; Kawamoto, Furutani & Alimardani, 2018; Mikolajczak et al., 2018a; b). American mothers consistently report feeling unable to live up to cultural ideals of the “good mother” and feeling as though they are failing (Sutherland, 2010; Collins 2021, Folbre 2008). The current COVID-19 pandemic has sparked a heightened concern for the stress load and mental health of parents with many of them having additional responsibilities and fewer resources (Griffith, 2020). Focusing specifically on U.S. mothers with multiple young children in a stable relationship, this study asks: what are the lived experiences of mothers who are burned out? Using the Shirom-Melamed Burnout Questionnaire as a measure of exhaustion (Lundgren-Nilssons et al., 2012) and utilizing a qualitative design, this study uses theoretical essentialist thematic analysis to investigate the themes which emerged from six open ended interviews. Key findings suggest that various social/ cultural ideologies along with various dimensions of perfectionism contributed to the mothers’ experience of burnout. Consequences of the mothers’ burnout included resentment toward others and herself and going into “survival mode,” wherein mothers’ made choices which did not align with her values. Another central finding was how the mother’s described feeling ashamed as a contributor and a consequence of their burnout experience. Protective factors are also discussed. The findings of this study can serve to inform public policy reform aimed at supporting mothers and children in the United States where the rates of burnout in parents have increased due to the COVID 19 pandemic (Griffith, 2020). / Orsakerna till utbrändhet är ofta på ett eller annat sätt kopplade till ett överbelastat stressresponssystem där det inte längre finns tillläckligan strategier för att hantera stressen (Maslach & Jackson, 1981; Selye, 1946). På senare tid har forskare intresserat sig för att många delar i föräldraskap kan ha samma kroniskt stressande effekter som i arbetslivet har därför intresserat sig för utbrändhet hos föräldrar (Mikolajczak, Gross & Roskam, 2019; Aunola, Sorkkila & Tolvanen, 2020; Griffith, 2020; Hubert & Aujoulat, 2018 ; Kawamoto, Furutani & Alimardani, 2018; Mikolajczak et al., 2018a; b). Flertalet studier visar att amerikanska mödrar rapporterar att de inte kan leva upp till den ”goda mammans” kulturella ideal och känner sig  misslyckade (Sutherland, 2010; Collins 2021, Folbre 2008). Den pågående COVID-19-pandemin har väckt en ökad oro för föräldrarnas stressbelastning och psykiska hälsa eftersom många föräldrar får ytterligare ansvar och färre resurser (Griffith, 2020). Denna studie fokuserar specifikt på amerikanska småbarnsmödrar som är i ett stabilt förhållande med frågeställningen om vilka upplevelser mödrar med hög risk för utbrändhet har. Urvalet om sex personer baserades på de i ett större urval som hade hög risk av utbrändhet i självskattningsskalan Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (Lundgren-Nilssons et al., 2012) och använde en kvalitativ studiedesign. Analysen är en teoretisk essentialistisk tematisk analys med öppna intervjuer. Huvudfynden i studien visar att olika sociala/kulturella mekanismer tillsammans med perfektionism upplevdes påverka mödrarnas upplevelse av utbrändhet. Symptomen kopplade till mödrarnas utbrändhet inkluderade bitterhet mot andra och sig själv och att gå in i ett "överlevnadsläge" där mödrarna gjorde val som inte passade med deras värderingar. Ett annat centralt fynd var hur mödrarna beskrev skam som en bidragande orsak av deras utbrändhetsupplevelse. Skyddsfaktorer diskuteras också. Resultaten av denna studie kan användas för att informera om den allmänna politiska reformen som syftar till att stödja mödrar och barn i USA där antalet utbrändhet hos föräldrar har ökat på grund av COVID 19-pandemin (Griffith, 2020).