Syftet var att undersöka om det fanns skillnader i hur lång tid individer som fått olika missbruksbehandlingar varit drogfria efter avslutad behandling, om någon behandlingsmetod gav längre drogfrihet. Bekvämlighetsurval har tillämpats. I studien ingick 72 personer som haft ett missbruk och blivit drogfria. Frågorna analyserades med kvantitativ metod. Anova analys gjordes över hur lång drogfrihet respondenterna har haft. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan olika behandlingsmetoder, dessa var tolvstegsbehandling, psykodynamisk terapi och kognitiv beteendeterapi. En grupp med 13 deltagare hade inte fått någon behandling innan drogfriheten. De som fått psykodynamisk terapi var 17 stycken med en genomsnittlig drogfrihet på 21.71 år, tolvstegsbehandling 19 stycken 15.79 år, och 23 personer som fått kognitiv beteendeterapi med 10.09 år, de utan behandling var i genomsnitt drogfria 7.85 år. De öppna frågorna visade att motivationen att sluta missbruka berodde på stöd från personal och närstående samt att en meningsfull framtid var av betydelse.

<p>This study investigates how background music congruency affects the overall gaming enjoyment using the framework of the Congruence-Association Model. An experiment with three music conditions (congruent music/ incongruent music/ no music) was conducted using the game <em>Life is Strange</em>. With <em>N</em>= 105 participants, the results show that compared to having no music or incongruent background music, having congruent background music during gameplay resulted in higher levels of identification with the game character and transportation into the game, which then translated into greater gaming enjoyment. However,the difference between having incongruent music and no music was not well established. Thestudy contributes to the lack of literature linking game music and gaming experience. Future studies should consider examining other cognitive and affective factors that impact the effectof music congruency on the gaming experience. Implications for the gaming industry arealso discussed.</p>

In industries where risks involve high consequences, uncertainties are cause for concern, espe-cially in early stages of producing a product or service when less is known about the final de-sign. To counteract this, uncertainties must be managed during evaluations to reach the best decision possible. The purpose of this research is to assert how to manage uncertainties in the early stages of designing a product or service for a high-consequence risk company using the concept of knowledge maturity and descriptive decision based methods to assess uncertainty. As such, it was assessed how a high-consequence risk company deals with and manages un-certainties in early product development. It was then determined how uncertainties could be managed in design engineering. This was fulfilled by conducting semi-structured interviews with staff at GKN, an aerospace company that deals with extensive uncertainties in a high-consequence industry. To complement this, literary reviews were conducted encompassing uncertainty assessments in design engineering. The findings showed that uncertainty in the early stages of design is either lingered on until more information is made available or circum-vented by developed mitigation plans. It was also discovered how evaluations are carried out in early design considering uncertainty. Lastly the findings implicate that uncertainty assess-ments are applicable through use of descriptive decision based models coupled with a knowledge maturity scale in a stage gated process. / Inom industrier där risker involverar höga konsekvenser så är osäkerheter anledning till oro, speciellt i tidiga stadier av produktion för produkt eller tjänst då man vet mindre om den slut-giltiga designen. Osäkerheter måste hanteras under utvärderingar för att motverka detta och nå det bästa beslutet. Syftet med denna forskning är att hävda hur högkonsekvensriskföretag ska hantera osäkerheter i tidiga stadiet av produkt- eller tjänstdesign genom att använda kon-ceptet knowledge maturity och deskriptiva beslutsmetoder för att bedöma osäkerheter. På så viss fastställs hur högkonsekvensriskföretag hanterar osäkerheter i tidiga stadiet av produktut-veckling. Efter detta framstod det hur osäkerheter bör hanteras i design engineering vilket uppfylldes genom att utföra semistrukturerade intervjuer med personal på GKN, ett flygkom-ponentsföretag som hanterar omfattande osäkerheter i en högkonsekvensriskindustri. Det här komplimenterades med litterära studier som omfattar osäkerhetsbedömningar i design engine-ering. Resultaten visade att osäkerheter i tidiga stadiet av produktutveckling hanteras genom att invänta ytterligare information eller genom att konstruera handlingsplaner för att kringgå osäkerheten. Det upptäcktes även hur bedömningar sker i tidiga stadiet av produktutveckling i hänsyn till osäkerheter. Slutligen konstaterades det att osäkerhetsbedömningar är applicerbara genom användning av deskriptiva beslutsmetoder kopplat med knowledge maturity-skalan i en stage-gate-process.

Den här studien undersöker vad som påverkar attityder hos unga gällande hörselnedsättningar relaterade till fritidsbuller såsom ett regelbunden användning av hörlurar. För att svara på dessa frågor genomfördes en onlinebaserad enkät där deltagarna fick skatta sin koppling till sitt framtida jag på en 100-gradig skala, läsa information om hörselnedsättningar orsakade av fritidsbuller i punktform respektive i formen av ett scenario och skatta 19 frågor på en femgradig skala från “håller inte alls med” till “håller helt med”. Studien visade inga signifikanta resultat. I rapporten diskuteras eventuella orsaker till dessa icke signifikanta resultat utifrån ett metodiskt perspektiv, där slutsatsen blir att vidare forskning bör fokusera främst på hur deltagarnas koppling till sitt framtida jag kan stärkas. / This study examines what influences young people's attitudes towards hearing loss related to leisure noise such as regular use of headphones. To answer these questions, an online-based survey was conducted where participants were asked to estimate their connection to their future self on a 100-point scale, read information about hearing impairments caused by leisure noise in bullet points or in the form of a scenario and rate 19 questions on a five-point scale from "strongly disagree" to "strongly agree". The study showed no significant results. The report discusses possible reasons for these non-significant results from a methodological perspective, with the conclusion that further research should focus primarily on how to strengthen the connection for the participants' connection to their future selves.

Sammanfattning. Syftet med uppsatsen, att utforska patienters upplevelser av en IPT för depression i en primärvårdskontex. Med frågeställningen patienters upplevelser och erfarenheter av att ha genomgått IPT för depression.

Inledning: Antenatal depression är en riskfaktor förknippad med ej fullgången graviditet, anknytningssvårigheter och förlossningsdepression. Ny forskning framhåller att den havande kvinnans psykiska mående kan ha påverkan på fostrets utveckling. Under havandeskapet återkallas i medvetandet känslor, upplevelser och hågkomster från barndomen vilket gör psykoterapi till ett gynnsamt behandlingsalternativ. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka legitimerade psykoterapeuters upplevelser av det psykodynamiska terapiarbetets utmaningar och möjligheter i arbetet med gravida. Frågeställningar: Vad upplever psykoterapeuterna är utmanande i det psykodynamiska arbetet med gravida kvinnor? Vad upplever psykoterapeuterna är gynnsamt innehåll och hjälpsamma interventioner i psykoterapi med gravida? Metod: Fem halvstrukturerade intervjuer med legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning har genomförts och med hjälp av tematisk analys kondenserats till tre teman. Resultat: De tre temana är Ramen, Innehåll och Terapeutiskt mål. Det psykoterapeutiska arbetets karaktär förändras utifrån var i graviditeten kvinnan befinner sig. Interventioner präglas av lyhördhet och varsamhet och terapeuterna utgår ifrån den blivande mammans komplexa tillstånd: skörhet och styrka. Moderskapandet är det terapeutiska målet och anknytning centralt tema. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån terapeuternas upplevelser av utmaningar och möjligheter i samtalen med gravida kvinnor. Värdefulla komponenter i terapeuternas upplevelser diskuteras utifrån teoretiska begrepp och forskning. Vald metod diskuteras. / Introduction: Antenatal depression is a risk associated with non-full-term pregnancies, difficulties in attaching with the baby and postpartum depression.According to current research, a pregnant woman´s mental state during pregnancy can have a bearing on the development of the foetus. During pregnancy, feelings, experiences and memories from childhood are brought back, making psychotherapy a favourable form of treatment. The overall purpose of this study is to find out about certified psychotherapists experiences of psychodynamic therapy treatment: challenges and possibilities when working with pregnant women. Questions: What do psychotherapists find challenging in the psychodynamic work with pregnant women? What do they experience as successful contents and helpful intervention as regarding psychotherapy with pregnant women? Method: Five qualified psychotherapists practicing psychodynamic psychotherapy were interviewed. The interviews were semi-structured, using thematic analysis condensed into three different themes. Result: The three themes involved are framework, content and therapeutic goal. Depending on the stage of pregnancy, the character of treatment will vary. Interventions are characterized by responsiveness and caution. Therapists will base their treatment on the pregnant woman´s complicated condition: fragility and strength. The therapeutic goal is to prepare the mother-to-be for motherhood; attachment being in focus. Discussion: The result is discussed from the point of view of the psychotherapists´ experiences -challenges and possibilities- in sessions with pregnant women.Valuable factors in therapists experience are discussed on theoretical concepts and research. The reason for selecting the method in question is discussed.

Inledning: Den intersubjektiva relation som uppstår i terapirummet har beskrivits som en faktor för förändring. Terapeut och patient befinner sig i en relation där samspelet påverkar dem båda och skapar ny förståelse - för dem båda. Syftet var att undersöka psykodynamiska psykoterapeuters erfarenheter av att samtala med patienter om terapirelationen utifrån ett här-och-nu-perspektiv. Frågeställningar: Hur ser psykoterapeuters erfarenheter av samtal om relationen i terapirummet ut?  Vilka aspekter beskrivs som betydelsefulla för psykoterapeuter då patient - terapeutrelationen fokuseras? Metod: Semistrukturerade intervjuer med fem psykoterapeuter. Vid analysen användes tematisk metod. Resultat: Att vara i relation med patienter innebar erfarenheter av att visa sig, hitta sin stil samt klä relationen i ord. Samtalet om den ömsesidiga relationen beskrevs som en utmaning. Att hitta en rytm tillsammans med patienten och att växla mellan positionerna deltagande och observerande terapeut framhölls som viktigt. Det relationella samspelet gav upphov till unika möten och en förundran över både människans och samspelets komplexitet. Diskussion: Det fanns en vilja att dela med sig av sig själv, samtidigt som svårigheter uppstod. Möjligheterna med relationellt arbete övervägde riskerna, men det beskrevs som krävande. Professionell och relationell trovärdighet framkom som betydelsefulla aspekter för deltagarna då patient - terapeutrelationen fokuserades. / Introduction: The intersubjective relationship in the therapy room has been described as a factor for change. Therapist – patient interplay creates new understanding for both of them. The purpose was to explore psychodynamic psychotherapists' experiences of talking with patients about the therapeutic relationship from a here and now - perspective. Questions: What do psychotherapists´ experiences of relational work in therapy look like? What aspects are described as important for psychotherapists when focusing on the patient - therapist relationship? Method: Semistructured interviews with five psychotherapists. Thematic method was used when analyzing the material. Results: Relational work meant experiences of self-disclosure, discovering therapeutic style and describing the relationship in words. Conversation about the mutual relationship was described as challenging. Finding a mutual rythm with the patient and altering between participatory and observational therapist positions was emphasized as important. Relational work led to unique encounters and a chance to marvel at human and interplay complexity. Discussion: There was a willingness to share in relation with the patient, but difficulties arose. Possibilities of relational work outweighed risks, and it was described as demanding. Professional and relational credibility emerged as important aspects for the participants when focusing on the patient - therapist relationship.

Ett allt mer kontrollerat arbetsliv innebär sämre förhållanden för arbetande individer. Detta skapar ett behov om att undersöka nya styrsätt vilka istället bör fokusera på tillit. Studiens syfte är att undersöka vad en tillitsbaserad styrning och ledning har inneburit för medarbetare i deras arbetssituation. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes med 10 respondenter. De intervjuades i cirka 30 minuter var. Studiens analys utfördes genom tematisering vilket resulterade i fyra huvudteman vilka är: Förändrad styrning och ledning, kvalitet framför kvantitet, samverkan mellan professioner samt arbetsvillkor och motivation. Studiens resultat visar att en styrning och ledning baserad på tillit har förändrat både kulturen och arbetsvillkoren på arbetsplatsen. Några huvudsakliga förändringar innebär för respondenterna goda resurser, mindre arbetsgrupper med delade professioner, ökat handlingsutrymme, delaktighet, öppenhet och kontinuitet i arbetet. Studiens resultat kan användas i framtida forskning för att visa hur en tillitsbaserad styrning och ledning kan bidra till en förbättrad arbetsmiljö och ökad motivation hos medarbetare.

Redan Freud talade om den konstnärliga gestaltningen som en väg till det omedvetna. Konstnärliga terapiformer är också något som samtida forskning framhåller värdet av. Dock förmedlas inte kunskap om denna form av terapier på de legitimerande psykodynamiska psykoterapeututbildningar som idag ges i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka förenande aspekter för de konstnärliga terapimetoderna dansterapi, musikterapi och symboldramaterapi. Kvalitativ metod med intervjuer användes. Urvalet begränsades till psykoterapeuter med legitimerande psykodynamisk skolning och erfarenheter av: dansterapi, musikterapi och symboldrama. Enligt resultatet karaktäriseras arbetet, oavsett konstnärlig metod, av något ordlöst i form av lekfullhet, kroppslig närvaro och en ingång till en annan kontakt. Arbetet tillämpas, inom alla de olika konstnärliga metoderna, genom följsamhet, flera uttryckssätt och samarbete med en aktiv terapeut i fokus. I diskussionen beskrivs att det som karaktäriserar arbetet med de olika konstnärliga metoder som undersökts också är något som förenar metoderna. I diskussionen framkommer även att tillvägagångssättet i kombination med en psykodynamisk förståelsemodell på ett mer direkt sätt än verbal terapi, inger trygghet vilket möjliggör ett delat ögonblick, reflektion och återuppbyggnad av självet.

No description available.