No description available.

Professional roles in preschool have long been unclear and the child minders and preschool teachers have long had much the same tasks. The following study deals with this area and with the views of the child minders and preschool teachers, we want to find out and highlight their views and what reflects the two professional roles. The survey also sheds light on the perceptions of each other's professional roles in relation to their different backgrounds, policy documents and the changes that have taken place over the years in preschool. Since teaching in preschool is an important area where preschool teachers have a clear responsibility, we want to find out how the professionals perceive the assignment. To obtain the material, we have used qualitative interviews that we transcribed. The interviewees consist of 8 professionals in preschool divided into child minders, preschool teachers and students in pre-school teacher education. In our survey it appears that most preschool teachers/students that we interviewed also had many years in the childcare profession. This is something that we find interesting because the preschool teachers/students have seen the professional roles from different perspectives and with different experiences. Even the child minders in the survey have many years in the profession and great experience. The results show, among other things, that preschool teachers felt pushed away in certain situations when they worked as child minders. At the same time, they also stress the importance of education changing their vision and from that they can understand more why they felt pushed away during the time they were working as child minders. Two of the child minders we interviewed claimed that they do at least as much as preschool teachers and stress that their development is also important because they are equally keen to negotiate and develop, they argue.

Studien syftar till att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka hur förskollärare respektive barnskötare resonerar gällande hur arbetsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare ser ut, samt om arbetsuppgifterna skiljer sig åt mellan yrkesrollerna i praktiken. I och med förskolans nya läroplan (2018) har förskollärares särskilda ansvar förtydligats, vilket medfört ett särskilt ansvar att realisera läroplanens intentioner och att delegera ut arbetsuppgifter i arbetslaget. Studien kan därmed bidra till att synliggöra huruvida förskollärare resonerar gällande delegeringsarbetet samt hur barnskötare resonerar gällande arbetsfördelning inom arbetslaget. Materialet samlades in via strukturerade kvalitativa intervjuer med både förskollärare och barnskötare, för att synliggöra resonemang från de olika yrkesgrupperna i arbetslagen och för att tydliggöra hur arbetet kan se ut i praktiken. Utifrån studiens resultat går det att utläsa att en ramfaktor som brist på utbildad personal, påverkar hur arbetsuppgifterna skiljer sig mellan yrkesrollerna i arbetslaget. Resultaten visar även att de skildrade synsätt som finns hos förskollärare gällande hur läroplanen ska realiseras i verksamheten kan påverka hur arbets- och ansvarsfördelningen ser ut i praktiken.  Det framgår även att det finns rädslor från både förskollärare och barnskötares perspektiv, gällande att delegeringsarbetet ska skapa kollisioner mellan yrkesgrupperna.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka tandläkares erfarenheter av bemötande på grund av genus och etnicitet i mötet med patienten, arbetskollegor och/eller klinikchef.   Material och metod: Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med fyra manliga och fyra kvinnliga tandläkare varav fem tandläkare hade utländsk bakgrund. Intervjuerna utfördes med yrkesverksamma tandläkare på Malmö universitet och Folktandvården Skåne. Allt material från intervjuerna spelades in på mobiltelefoner, transkriberades ned och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys (1). Resultat: Analysen av materialet resulterade i fyra teman: 1) Patienters skilda förväntningar på kvinnliga och manliga tandläkare, 2) Missgynnade tandläkare av arbetskollegor och klinikchef 3) Nedvärdering på grund av utländsk bakgrund och 4) Tandläkares problemhantering. Resultaten visar att majoriteten av intervjupersonerna upplevde ett negativt bemötande av patienter på grund av kön eller etnicitet. Intervjupersoner uppgav även erfarenheter av ett negativt bemötande på grund av kön av arbetskollegor och klinikchef. På frågan om hur de intervjuade skulle hantera ett problem med patienter svarade de flesta att de främst försöker lösa konflikten med patienten. De intervjuade beskrev även att andra lösningar skulle vara att tala med arbetskollegor och klinikchef. Samtliga intervjuade svarade nej på frågan om de är bekanta med jämställdhetsdokumenten. Slutsats: Kvinnliga tandläkare upplever ett negativt bemötande av patienter, arbetskollegor och klinikchefer på grund av deras kön. Manliga tandläkare beskriver att det beror på patienters trosuppfattning och inte på deras kön när de blir negativt bemötta av patienterna. Kvinnliga och manliga tandläkare upplever att de bemöts med stereotypiska förväntningar. Tandläkare med utländsk bakgrund upplever att de har blivit negativt bemötta på grund av deras etnicitet, däremot krävs mer forskning om betydelsen av tandläkares etnicitet. / Purpose: The purpose of this study was to examine dentists' experiences of treatment due to gender and ethnicity in the meeting with the patient, work colleagues and/or clinic manager. Material and method: The study is based on semi-structured interviews with four male and four female dentists. The interviews were conducted with dentists at Malmo University and Folktandvarden Skane. All material from the interviews was recorded on mobile phones, transcribed and the material was analyzed using qualitative content analysis (1). Results: The analysis of the material resulted in four themes: 1) Patients' different expectations of female and male dentists, 2) Disadvantaged dentists by work colleagues and clinic manager 3) Devaluation due to foreign background and 4) Dentists' problem management. The results show that the majority of interviewees experienced a negative treatment of patients because of gender or ethnicity. Interviewees also stated experiences of negative treatment due to gender by work colleagues and clinic manager. When asked how the interviewees would handle a problem with patients, most answered that they primarily would try to resolve the conflict with the patient. The interviewees also described that other solutions would be to talk to work colleagues and the clinic manager. All interviewees answered no to the question of whether they are familiar with the equality documents. Conclusion: Female dentists experience negative treatment from patients, work colleagues and clinic managers because of their gender. Male dentists describe that it depends on patients' beliefs and not their gender when they are treated negatively. Female and male dentists feel that they are met with stereotypical expectations. Dentists with a foreign background feel that they have been treated negatively because of their ethnicity, however, more research is needed on the significance of dentists' ethnicity.

Sjuksköterskans ansvarsroll och arbetsroll har förändrats genom historien och har påverkats av olika vetenskapstraditioner som har varit rådande i samhället. Sjuksköterskans arbete är fördelat i tre arbetsområden; omvårdnadens teori och praktik; forskning, utveckling och utbildning; samt ledarskap. Dessa arbetsområden ska prioriteras och fördelas över dygnet. Syftet med studien är att belysa vad sjuksköterskan arbetar med och hur arbetet är fördelat över dygnet.Kvalitativ observationsmetod användes för att uppnå syftet med studien, observationer utfördes på tio sjuksköterskor på ett Universitetssjukhus i södra Sverige. Analysmetoden som användes var manifest och latent innehållsanalys.Resultatet visade att sjuksköterskans arbete är mångfasetterat och innehåller många arbetsuppgifter utöver omvårdnad. Dessa arbetsuppgifter presenteras i resultatet som samordning. Sjuksköterskan synliggör inte omvårdnad i sitt dagliga arbete trots att detta är sjuksköteskans huvudämne. / The aim of this study was to illustrate the nurse’s occupation and describe how the composition of work is distributed over a twenty-four hour period. The nurse’s responsibility and obligations have changed character over time. Moreover, it has been influenced by different existing scientific traditions. The nursing work is divided in three areas; caring in theory and practice, research and development, education and management. These areas have to be prioritized and divided over the twenty-four hour period.A qualitative observational method was used in order to achieve the goal of the study. The observations took place at a university hospital in southern Sweden and ten nurses were observed. Content analysis, both manifest and latent was used. The results demonstrated that the nursing work is multifaceted and contain a variety of undertakings in addition to caring. These undertakings are collectively presented in the results as coordinating. The nurse does not make the responsibility of nursing visible, even though this is the nurse’s main area of operation.

The aim of this study was to examine if there is a difference in job satisfaction between men and women in a mixed-gender organization. This by comparing men’s and women's job satisfaction based on the work as whole, work tasks and division of labor. Previous research differs in this question, when there is not enough clear relationships that strengthen this and varying results have been demonstrated. Through a crosssectional design, based on a survey, employees in two identical supermarkets were included in the study. Three Mann-Whitney U-tests were then carried out to answer the study questions. The results indicate that there is no significant difference in job satisfaction between men and women. Likewise, there is also no marked differences between men and women in the examined variables, age, length of employment, work environment, motivation and work commitment, which is assumed to be a possible explanation to why gender differences in job satisfaction has not been found. As a result of the low sample in the study the results and conclusions that are presented are not reliable. This study can therefore be seen as a preliminary study for future research that intends to examine gender differences in job satisfaction. / Syftet med denna studie var att undersöka om det föreligger en skillnad i arbetstillfredsställelse mellan män och kvinnor inom en könsblandad organisation. Detta genom att jämföra män och kvinnors arbetstillfredsställelse vad gäller arbetet som helhet, arbetsuppgifter och fördelning av arbetsuppgifter. Tidigare forskning är inte entydiga i denna fråga, då det inte finns tillräckligt klara samband som stärker detta och då varierande resultat har påvisats. Genom en tvärsnittsdesign, baserad på en enkätundersökning, har anställda inom två identiska stormarknader inkluderats i studien. För att besvara studiens frågeställningar har tre Mann-Whitney U-tester utförts. Resultatet från genomförd studie indikerar att det inte föreligger någon signifikant skillnad i arbetstillfredsställelse mellan män och kvinnor. Likaså föreligger det inga markanta skillnader mellan män och kvinnor i de studerande variablerna, ålder, anställningslängd, arbetsmiljö, motivation och engagemang, vilket kan antas vara en rimlig förklaring till varför könsskillnader i arbetstillfredsställelse inte har påträffats. Som en följd av det låga deltagandet i studien är dock inte de resultat och slutsatser som presenteras tillförlitliga. Denna studie kan således ses som en förstudie för framtida forskning som ämnar undersöka könsskillnader i arbetstillfredsställelse.

No description available.

This essay is aiming to examine distribution of the unpaid domestic work from a male perspective. Qualitative interviews with three men from three different generations has been implemented to get a subjective image of what these men belives are the factors behind the division of domestic work in there homes. The study shows that changes have taken place, men take a bigger responsibility in domestic work and children care today compared to 50 years ago. A reason for this is for instance womens increasing degree of gainful employment. Despite the changes- or because of them, the discussion of division of domestic work is most current, though differences still remains.

Kompetent pedagogisk personal utgör en av de viktigaste faktorerna för förskolors kvalitet. För atthöja kvaliteten i förskolan har många kommuner ett uttalat mål om att öka andelen förskollärare iverksamheten, vilket indikerar att det finns en syn att förskollärare är mer kompetenta än barnskötare.I tidigare forskning framgår dock att förskollärare och barnskötare utför samma arbetsuppgifter. Syftetmed studien är således att undersöka huruvida det finns en skillnad mellan vad som i litteraturenkännetecknas som kompetensmässiga förutsättningar och de kompetensmässiga förutsättningaryrkesverksamma barnskötare och förskollärare ger uttryck för. Den första forskningsfrågan sombesvaras berör vilka skillnader i kompetensmässiga förutsättningar att utöva förskolans pedagogiskauppdrag med hög kvalitet mellan förskollärare och barnskötare som kan identifieras. Den andra fråganämnar att besvara vilka skillnader som finns mellan forskning om kvalitet och de kompetensmässigaförutsättningar att utöva ett arbete med hög pedagogisk kvalitet som yrkesverksamma förskollärareoch barnskötare uppvisar. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien är post-positivism,som kombinerats med en enkätmetod, där enkäten besvarats av 443 yrkesverksamma barnskötare ochförskollärare i kommunala förskolor i södra Sverige. Slutsatsen för studien är att det i resultatet bådeframkommer områden där respondenternas svar överensstämmer med det som pekats ut somkompetensmässiga förutsättningar att bedriva förskolans pedagogiska uppdrag med hög kvalitet ochområden där svaren inte överensstämmer. Några av de områden där svaren överensstämmer med dekompetensmässiga förutsättningarna är synen på att vuxna kan spela stor roll för barns utveckling, attmåltidssituationerna är ett tillfälle att bedriva undervisning på samt att viktiga faktorer för hög kvaliteti förskolan är stor självinsikt hos de som arbetar där, att de granskar sitt eget arbete och att de deltar imeningsfull kompetensutveckling. Några av de områden där det i olika utsträckning finns skillnadermellan respondenternas svar och de kompetensmässiga förusättningarna är synen på huruvida det ärbra att påverka barn som leker ensidigt så att de istället leker mer varierade lekar, vad som är absolutviktigast vid måltidssituationen utifrån en kvalitetsaspekt samt undervisning som en del av förskolansuppdrag. Vidare finns det statistiskt signifikanta skillnader mellan hur barnskötare och förskollärarehar svarat inom olika specifika områden, men det finns även skillnader baserat på andrabakgrundsfaktorer, som ålder och antalet år i yrket samt examensår för förskollärarna. En av de störstaskillnaderna baserade på yrkestitel är synen på undervisning som en del av förskolans uppdrag. Enannan skillnad, baserat på åldern hos respondenten, är att korrelationer fanns mellan respondenternasålder och i vilka situationer de ansåg att det är en del av deras uppdrag att stimulera barns lärande iriktning mot läroplanens mål. De samlade resultaten pekar på att det kan vara nödvändigt medkompetensutveckling inom vissa områden i förskolor, för att höja den pedagogiska kvaliteten.

Syftet med studien är att undersöka hur ansvar- och arbetsfördelning mellan kvinnliga och manliga pedagoger förstås i förskolans vardagliga praktiker utifrån ett genusperspektiv. Studien har utgångspunkt i frågeställningar som handlar om hur ansvar- och arbetsfördelning sker i det vardagliga arbetet i förskolan. Men även på vilket sätt fördelningen visar sig i praktiken samt hur pedagogerna själva anser hur fördelningen går till. Studiens teoretiska utgångspunkter är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kön och genus. En kvalitativ ansats har använts i studien med deltagande observation som metod. Deltagande observation har genomförts med nio pedagoger från två olika förskolor som ligger i en mellanstor stad i Sverige. Datamaterialet består av fältanteckningar från observationerna som även innefattar informella samtal med pedagogerna. Observationerna har skett vid fem tillfällen under en vecka på varje förskola. Resultaten visar likheter och skillnader i hur ansvar och arbete fördelas i arbetslaget, dels utifrån pedagogernas tal och dels utifrån handling. Pedagogerna redogör för att det inte finns några skillnader mellan kvinnliga och manliga pedagoger vad gäller arbetsfördelning, utan att alla pedagoger ansvarar för genomförandet av praktiska aktiviteter som ingår i rutinen vid samling, vilostund, matstund och påklädning. De påpekar att skillnaderna främst sker utifrån skilda kategorier mellan barnskötare och förskollärare. Det är förskollärarna som ansvarar för det pedagogiska arbetet i förskolan. Däremot förekommer det skillnader i pedagogernas handlingar i det vardagliga arbetet i förskolan. Resultaten indikerar att det är främst de kvinnliga pedagogerna som intar en fostrande roll gentemot barnen i förskolan. Detta innebär att det är de kvinnliga pedagogerna som förmedlar normer och regler om hur barnen bör sitta, äta, klä på sig och leka. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kön och genus kan detta kopplas till konstruerade föreställningar av kvinnornas roll i samhället, vilket reproduceras i förskolan. Studiens slutsatser lyfter fram betydelsen att synliggöra dessa konstruerade föreställningar för att kunna förstå varför pedagogerna handlar på detta sätt. Samtidigt är det viktigt att reflektera över nya perspektiv som manliga pedagoger kan ta med sig till förskolan.