• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 35
  • 3
  • Tagged with
  • 38
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Effektivitet i designprocessen : En studie av arbetsfördelningen på industridesignbyråer

Elwin, Karin, Lundquist, Christine January 2005 (has links)
Industridesignbranschen är en bransch som fram tills nyligen varit en omogen bransch. De senaste åren har företag mer och mer förstått vikten av design som strategiskt konkurrensmedel och därmed börjar industridesignbranschen mogna. Industridesignbyråernas organisationsstruktur måste följa branschens utveckling för att kunna växa och ha en effektiv designprocess. Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en undersökning av arbetsfördelningen på fem industridesignbyråer, analysera och utvärdera effektiviteten i dessa företags designprocesser. Metoden som använts i detta arbete är en deduktiv ansats där vi använt oss av teorier vi ansett lämpliga för att uppnå uppsatsens syfte. Teorierna vi använt oss av är Branschers utveckling, Mål- och processyn, Utbytes- och utvecklingsprocesser, Organisationsstruktur, Effektivitet, Designprocessen i fyra steg samt Kompetens. I den teoretiska referensramen har vi sedan koncentrerat oss på Kompetens, Designprocessen, Effektivitet samt Samordningskomponenten som kommer från teorin om Organisationsstruktur. Dessa teorier ligger till grund för den empiriska delen i uppsatsen. Undersökningen har utförts genom kvalitativa intervjuer med fem industridesignbyråer. Byråerna som ingår i undersökningen är Myra Industriell Design AB, Propeller, Ergonomidesign, No Picnic och Idesign. Resultatet vi kom fram till i undersökningen var att industridesignbyråer får en resursförlust när de använder sig av industridesigners som projektledare, eftersom designern då lägger tid på annat än sin kärnkompetens. Man uppnår högre effektivitet i arbetet om man på byrån använder projektledare med kompetens inom andra områden än design, eftersom denne då helt kan koncentrera sig på uppgifter som har att göra med exempelvis kundkontakt, samordning, budget, uppföljning av projekt och att hitta nya uppdrag. I slutsatsen har vi kommit fram till att för att få effektivitet i designprocessen är det faktorer i organisationsstrukturen som har med arbetsfördelning att göra som är viktiga. Om en specifik projektledare med kompetens inom företagsekonomi och marknadsföring tar hand om projektledning, kan designern ostört ägna sig åt att designa. Då blir arbetet effektivt.
32

Förväntningar och krav på kvinnor idag : En kvalitativ studie om unga kvinnors beskrivningar av arbetsfördelningen i hemmet ur en jämställdhetskontext

Petersson, Frida, Lindhe, Moa January 2018 (has links)
Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever arbetsfördelningen mellan könen i hemmet. Vårt mål är att skapa en förståelse samt belysa hur sju unga kvinnor som lever i en samborelation upplever den könsrelaterade fördelningen vad gäller hushållssysslor i de svenska hemmen idag. För att besvara studiens syfte använde vi oss av en kvalitativ metod där vi utgick från hermeneutiken som metodansats. Vi utförde sju semistrukturerade intervjuer, i syfte att fånga upp och beröra kvinnornas upplevelser och erfarenheter. Materialet vi fick ut av intervjuerna analyserades med begrepp som Individualisering (Beck), Första och Andra skiftet (Hochschild), Habitus (Bourdieu) samt Det andra könet (de Beauvoir). Studiens resultat visar att majoriteten av kvinnorna upplever att de utför mer hemarbete än sin partner. Vi kunde utläsa att kvinnorna har utformat olika strategier i syfte att få sin partner att utföra mer hushållssysslor, något som i våra ögon innebär att de får ta rollensom ”projektledare” i många fall. Resultatet indikerar även på att det finns en kluvenhetmellan en ny medvetenhet och gamla förhållanden, vilket hos kvinnorna har skapat såväl nya förväntningar som önskningar på situationen i hemmet. Detta är bland annat ett svar på framväxten av ett mer individualiserat samhälle där jämställdhetsfrågor står allt mer i fokus. / The purpose of this study is to highlight how women experience the division of labour at home between genders. Our goal is to create an understanding as well as illustrate how young women living in a co-relationship experience the gender-related distribution of domestic household chores in Swedish homes today. In order to answer the study's purpose, we used a qualitative method where we went from hermeneutics as a method. We conducted seven semi-structured interviews in order to capture and touch the women's experiences and experiences. The material we received from the interviews was analyzed with concepts such as Individualization (Beck), First and Second Shift (Hochschild), Habitus (Bourdieu) and The Second Sex (de Beauvoir). The study's findings show that the majority of women feel that they are doing more housework than their partner. We could state that women have designed different strategies to make their partners perform more household chores, which in our eyes means that they can take the role of "project manager" in many cases. The result also indicates that there is a gap between a new awareness and old conditions, which in women has created new expectations as well as the wishes of the home situation. This is, among other things, a response to the emergence of a more individualized society where equality issues are increasingly in focus.
33

Coordination from an Awareness perspective : Mechanisms and techniques for Awareness based Coordination support.

Arvidsson, Viktor January 2009 (has links)
When a task becomes shared the need for coordination arises. One fundamental factor for coordination is awareness. This study aimed to answer the question of how awareness-based coordination support systems could increase the efficiency in the processing of tasks generated by the Customer Support Unit in Skellefteå municipality, ultimately creating a better work situation for the officers responsible for the handling of tasks and increasing the service level for the customers of their services. This question was answered by conducting interviews, observing system usage and through analysis of pre-existing interviews from earlier studies of the municipality’s CSU project. This study shows that there are aspects in the task management that are in need of coordination support and presents a task classification system based on the logistic nature of the task. Furthermore this paper identifies the main problems related to the current task management and from an awareness perspective discusses and outlines various mechanisms and techniques to address these problems. Alongside these problems the general lack of coordination support in the current Document and Workflow System (FlexiteBPMS) is approached. Furthermore all outlined proposals share the common aspiration of lessening the burden for the officers without simply shifting the workload onto other units in the workflow chain.
34

Vem ska göra vad? Uppdatering av arbetsfördelning : Förbättringsarbete på AB GotlandsHem / What task should be assigned to whom? Updating workload distribution

Lisper, Josefin, Aman Kylegård, Oscar January 2023 (has links)
Abstract Introduction: The case study has been conducted at AB GotlandsHem, the largest housing agency on the island of Gotland, Sweden. The study has two purposes. The first purpose is to map and examine the workload distribution in the inspection department by developing a generalizable template. The second purpose is to investigate how AB GotlandsHem can proceed with updating the workload distribution across all departments.   Problem description: Interviews have shown that several departments at AB GotlandsHem are experiencing unclarity about workload distribution. The workload distribution is uneven, unclear and unstructured, which leads to high workload. This can be seen in the long lead times at the inspection department.    Theory: Several theories have been used to analyze the study’s results. The theories being used are the cornerstone model, Kotter’s eight-step-model, workload distribution and Lean.    Method: The project was performed as a case study where an interview, observations, a diary and reviewing of existing documents was used. The collected data was analyzed by transcription, histogram and bar chart.   Results: The study’s results demonstrate that the developed template is effective. It further shows that the inspection department has significantly more actual hours then available hours, and several work activities within the department are irrelevant for them to perform. AB GotlandsHem consists of multiple sub-processes, each with a process leader responsible for the processes in the company.    Conclusion: The study reveals that most irrelevant activities can be moved to another process. If this relocation is implemented, the inspection department would reduce its actual hours and therefore decrease lead time since their available hours would be sufficient. Therefore, process leaders are responsible for reviewing work activities within their processes, allowing the company to map the departments irrelevant activities and the place more relevant for them.    Key words: cornerstone model, customer focus, inspection, lead times, process improvement, workload distribution    Fel! Hittar inte referenskälla., Uppsala universitet. Fel! Hittar inte referenskälla.. Handledare: Fel! Hittar inte referenskälla., Ämnesgranskare: Fel! Hittar inte referenskälla., Examinator: Fel! Hittar inte referenskälla. / Sammanfattning Inledning: Fallstudien har genomförts på Gotlands största bostadsförmedling, AB GotlandsHem. Studien har två syften. Det första syftet är att kartlägga och undersöka arbetsfördelningen på besiktningsavdelningen genom att ta fram en generaliserbar mall. Det andra syftet är att undersöka hur AB GotlandsHem kan gå tillväga för att uppdatera arbetsfördelningen inom samtliga av organisationens avdelningar.   Problembeskrivning: Flera avdelningar inom AB GotlandsHem har vid intervjuer beskrivit oklarhet inom arbetsfördelningen. Arbetsfördelningen är ojämn, otydlig och ostrukturerad vilket kräver mer arbetstid än nödvändigt. Inom besiktningsavdelningen syns den otydliga arbetsfördelningen på de långa ledtiderna.   Teori: Flera teorier har använts för att analysera studiens resultat. De teorier som använts är hörnstensmodellen, Kotters åttastegsmodell, arbetsfördelning och Lean.   Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts och datainsamlingsmetoderna som använts är en intervju, observationer, en dagbok och dokumentgranskning. Data har analyserats med hjälp av transkribering, histogram och stolpdiagram.   Resultat: Studiens resultat visar på att mallen som tagits fram fungerar. Mallen har i sin tur visat att besiktningsavdelningen har många fler timmar faktiskt tid än disponibel tid, samt att flera arbetsaktiviteter inom avdelningen anses irrelevanta för dem att genomföra. Vidare har det kartlagts att AB GotlandsHem består av flera delprocesser som har varsin processledare som ansvarar för de processer som finns inom företaget.   Slutsatser: Studien visar att majoriteten av de irrelevanta aktiviteterna kan förflyttas till en annan process där aktiviteterna anses mer passande att utföra. Skulle förflyttningen genomföras skulle besiktningsavdelningen minska sina faktiska timmar och på det viset minska ledtiderna då deras disponibla timmar räcker till. Processledarna bör ansvara för att se över arbetsaktiviteterna inom sin process för att kartlägga avdelningarnas aktiviteter och avgöra om samtliga är relevanta för avdelningen.
35

Unity of Effort på taktisk nivå i komplexa fredsoperationer

Ericson, Anders January 2012 (has links)
Modellen Harmony of Efforts bygger på erfarenheter från FN-operationer mellan 1960 och 1990 talen och erbjuder ett alternativt sätt att tänka runt civil-militärt samarbete. Syftet med den här studien är dels att undersöka på vilket sätt erfarenheter från counterinsurgency operationerna i Afghanistan ter sig i ljuset av modellen Harmony of Efforts modell, och därefter hur modellen med hjälp av nämnda erfarenheter skulle kunna vidareutvecklas. Fyra olika Provincial Reconstruction Teams (PRT) jämförs i en kvalitativ fallstudie där undersökningsmaterialet utgörs av andra vetenskapliga texter kompletterat med några intervjuer med personal från fältet. Resultatet pekar på stora skillnader i tillämpningen av PRT-konceptet, att en tydlig arbetsfördelning bidrar till framgångsrikt samarbete samt att småskaligt arbete på gräsrotsnivå är att föredra framför storskaliga projekt. Studien visar dessutom att modellen Harmony of Efforts i stora drag håller mycket väl för att analysera civil-militärt samarbete inom ramen för en counterinsurgency operation.
36

The establishment of the documentsconnected to the detailed development plan –with focus on the aesthetic design program / Upprättande av detaljplanens dokument –med fokus på gestaltningsprogrammet

Hedman, Karolina January 2013 (has links)
Aesthetic  design  programs  are  often  used  as  a  complimentary  document  to  detailed development plans in Sweden and they focus on the areas architecture and design. The content varies between programs because there are no requirements in the Swedish Planning and Building Act (plan- och bygglagen, PBL) of neither the establishment nor the content. The general development of the detailed development plans and the connected aesthetic design program is that they are getting more and more detailed early in the spatial planning process which violates the intentions of PBL by not using brief outlines in the beginning of the spatial planning process. Due to the lack of requirements of the establishment of the aesthetic design program there is also no clear or statutory way of linking the two documents together. How the linking is done is the municipalities own decision, which leads to many variants that affect the municipality in its work in different ways. The purpose of my master thesis is to create an understanding of why the spatial planning process  is  conducted  the  way  it  is  and  how  the  detailed  development  plans  become  so detailed. This by conducting an empirical qualitative spatial planning process description of 10 detailed development plans in Stockholm County, with emphasis on the aesthetic design program, and interviews with the plan architect of each detailed development plan. The study showed that the project leaders and the project group from the municipality have the  biggest  influence  on  the  spatial  planning  process.  They  decide  which  documents  to establish, when to establish them, they take care of all the mandatory parts of the process and they decide the content of the aesthetic design program after discussion with the developer and consultants. The developer produces the documents required by the municipality as a basis for decision making and the aesthetic design program with the help from its consultants. The developers probably establish the aesthetic design program due to lack of competence from the municipality but also out of practical reasons. Because the developers very often act as initiators to the process they already have made sketches of the area with the help from consultants which easily can produce the aesthetic design program because they are already so involved in the project. The politicians have not been involved in the making of the aesthetic design program, neither has the public used its opportunities of public influence (samråd, granskning) to get their point across regarding the aesthetic design program. / Gestaltningsprogram är idag ett vanligt kompletterande dokument till detaljplaner i Sverige för   att   beskriva   ett   områdes   utformning   med   fokus   på   estetik   och   arkitektur. Gestaltningsprogrammens innehåll varierar från program till program då det inte finns något krav på att ett gestaltningsprogram måste upprättas och kopplas till detaljplaner enligt PBL. Gestaltningsprogrammen kan beskriva områdena väldigt övergripande för att bara skapa en idé om hur de önskar att området skall upplevas. De kan även vara mer detaljerade och illustrera arkitekturen för området och vilka material som skall användas. Den generella utvecklingen av detaljplaner och tillhörande gestaltningsprogram är att de blir mer  och  mer  detaljerade  tidigt  i  processen  vilket  strider  mot  PBLs  intentioner  om översiktlighet i den inledande planprocessen. Då det inte finns något krav på upprättandet av gestaltningsprogram finns det inte heller lagstadgat hur kopplingen mellan detaljplan och gestaltningsprogram skall göras. Hur denna koppling löses är upp till kommunerna själva vilket leder till många olika varianter med olika konsekvenser för kommunen i dess arbete. Syftet med mitt arbete är att skapa förståelse för varför processen ser ut som den gör idag och hur det kommer sig att detaljplanerna blir så detaljerade. Detta genom en empirisk kvalitativ detaljplaneprocessbeskrivning av 10 stycken upprättade detaljplaner i Stockholms län, med fokus på gestaltningsprogrammet, och intervjuer med respektive planarkitekt. Det visade sig att det största inflytandet på detaljplaneprocessens gång har projektledarna och projektgruppen  från  kommunen.  De  beslutar  vilka  dokument  som  skall  upprättas,  när dokumenten skall upprättas, de handhar den formella hanteringen av ärendet, de upprättar de obligatoriska handlingarna till detaljplanen och bestämmer hur gestaltningsprogrammet skall utformas samt dess innehåll efter gemensamma diskussioner med representanter från både kommunen, exploatören och konsulterna. Exploatörerna i sin tur tar fram de dokument som kommunen kräver som beslutsunderlag och gestaltningsprogrammet med hjälp av konsulter. Exploatörerna  tar  förmodligen  fram  gestaltningsprogrammet  då  kommunen  inte  besitter tillräcklig kompetens för det, men även av praktiska skäl då exploatören väldigt ofta har agerat initiativtagare till detaljplaneprocessen och därmed redan har en arkitektkonsult som har tagit fram idéskisser för området och därmed är insatt i arbetet och enkelt kan fortsätta med det arbetet och handha upprättandet av gestaltningsprogrammet. Vidare  har  politikerna  inte  varit  inblandande  i  gestaltningsprogrammets  utformning,  inte heller har privatpersoner i kommunen använt sig av möjligheterna vid samråd och granskning för att lämna synpunkter på gestaltningsprogrammet.
37

Planerade läkarbedömningar för patienter med KOL och samsjuklighet i primärvården : Fallstudie av ett förbättringsarbete på en vårdcentral / Physician follow-ups of patients with COPD and comorbidity in primary health care : A case study of a quality improvement project at a health care centre

Lokrantz, Lena January 2021 (has links)
På den studerade vårdcentralen fanns ett behov av rutiner för läkaruppföljning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) med syfte att förbättra deras sjukdomskontroll. Tidigare studier och erfarenheter visade att KOL ofta förekommer samtidigt med andra sjukdomar och frågeställningen om KOL och andra sjukdomar ska bedömas var för sig eller vid samma läkarbesök kom upp. 16 patienter kom på läkarbesök till någon av sju inkluderade läkare där hälften av patienterna skulle få enbart KOL uppföljt och andra hälften både KOL och en eller flera andra kroniska sjukdomar. Vad som gjorts under besöken jämfördes med gällande checklistor för respektive sjukdomar. Patienternas och läkarnas upplevelser av besöken och önskemål om uppföljning i framtiden sammanställdes utifrån individuella intervjuer för patienterna och fokusgrupper för läkarna. Bedömningar av multisjuklighet visade sig vara svårt och några läkare använde flera checklistor medan andra inte använde checklistor alls eller i liten utsträckning. Antalet kontrollerade punkter sjönk för alla sjukdomar sammanräknade när flera sjukdomar sambedömdes men minskade mer för KOL än för alla sjukdomarna sammanräknade. Intervjudata styrkte att KOL ofta nedprioriteras till förmån för andra samtalsämnen. Både patienter och läkare kände sig trygga med att specialistsjuksköterskorna gör bra bedömningar och en extra ansträngning bör göras för att se till att alla patienter får kontakt med dem, inte minst för att de höll telefonkontakt med sina patienter under COVID-19-pandemin. Vikten av det parallella arbetet med listning på fast läkare lyftes fram av både patienter och läkare och en idé om att erbjuda patienter med multisjuklighet flera personcentrerade snarare än sjukdomscentrerade årskontroller hos samma läkare, kom fram. Hur läkarbedömningarna ska planeras framöver, behöver diskuteras vidare på arbetsplatsen men troligen finns inte ett sätt som passar alla patienter, läkare och situationer. / At the studied primary health care center, there was a need for routines for physician follow-up of patients with Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) aiming to improve disease control. Patients with COPD diagnosis are often diagnosed with other chronic conditions and the question of assessing them separately or at the same doctor's visit came up. 16 patients and 7 doctors were included, where half of the patients would have COPD followed up and the other half both COPD and one or more other diseases. What was done during the visits was compared with the current checklists for each disease. The patients’ and doctors' experiences of the visits and requests for follow-up in the future were obtained with individual interviews for the patients and focus groups for the doctors. Assessments of multi-morbidity proved to be hard and some physicians used multiple checklists while others did not. The number of controlled points decreased for all diseases added up when several diseases were co-assessed but decreased more for COPD than all diseases together. Interview data proved that COPD is often downgraded in favor of other topics. Both patients and physicians felt confident that the specialist nurses made good assessments and an extra effort should be made to ensure that all patients get in touch with them, not least because they turned out to have kept in touch with all their patients during the COVID-19- pandemic. The importance of the parallel work with listing on a regular doctor was emphasized, and an idea emerged to offer patients with multiple illnesses several person-centered rather than disease-centered annual check-ups at the same doctor. How medical assessments should be planned in the future needs to be discussed further in the workplace, but there is probably no way that suits all patients, physicians and situations.
38

De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivet

Ramadan, Afutu January 2019 (has links)
De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.

Page generated in 0.1011 seconds