The local labour market policy in Sweden offers activities to unemployed people who need more competence to get self-sufficient. To get hired the unemployed people need employers who want to hire them. Employers’ perception of the activities from the local labour market policy is therefor crucial for the unemployed who take part in the activities. This master’s thesis aims to interview employers from low-skilled work and take part of their perception of the local labour market policy and their descriptions of their recruitment. This study is conducted via short telephone interviews with 277 employers in a county of Sweden. With a theoretical framework of institutional logics the result shows that there is a gap between the local labour market policy and the employers. The gap is visible mainly through the employers expression that the participants from the local labour market policy do not meet the employers requirements to be able to get hired. The employers seem to be governed by institutional logics such as market, individualization and to some extent also democratic logics.

Syftet är att undersöka vilka faktorer som upplevs viktiga för att behålla och i viss mån attrahera personal i en organisation utifrån anställdas perspektiv. Syftet är också att få en djupare förståelse för de olika faktorerna och dess innebörd för olika individer. Med hjälp av tidigare forskning om begreppen Employer Branding och kompetensförsörjning lades grundenför insamlingen av studiens empiriska material. Det empiriska materialet har analyserats medhjälp av ovanstående begrepp men även med inspiration av Maslows motivationsteori. Studiens empiriska material är insamlat via tio semistrukturerade intervjuer med respondenter från två olika organisationer. Båda företagen är stora företag i södra Sverige verksamma inom olika bransch och sektor. Huvudresultaten i studien visar att anställda vill erbjudas utvecklingsmöjligheter, en bra ledning och en välfungerande och tydlig kommunikation för att vilja arbeta kvar i en organisation samt för att attraheras till en eventuellt framtida arbetsgivare. Resultatet av studien visar att en bra ledning i denna studie främst syftar till en ledning som är lyhörd, erbjuder frihet under ansvar och har förtroende för de anställda. Studien visar även att värdet av ett företags rykte och anseende inte framkommer som särskilt viktigt, vilket är en stor skillnad gentemot tidigare forskning. / The purpose of this study is to analyze which factors are perceived as important in order to retain and to some extent attract staff in an organization from the perspective of employees. The purpose is also to reach a deeper understanding of the various factors and their meaning for different individuals. The foundation for the collection of the empirical data of the study is based on a previous research of the concepts of Employer Branding and competence supply. The empirical material has been analyzed using the above concepts but also with inspiration from Maslow's motivation theory. The empirical material of the study was collected through ten semi-structured interviews with respondents from two different organizations. Both organizations are large companies, activein various sectors and situated in the south of Sweden. The main results of the study show that employees want to be offered development opportunities, good management and well functioning communication in order to remain in an organization and to be attracted to a possible future employer. The results of the study show that a good management in this study primarily aims at a management that is attentive, offers freedom under responsibility and has confidence in the employees. The study also shows that the value of a company's reputation does not appear to be particularly important, which is a big difference compared to previous research.

De ständiga förändringar och den utveckling som sker inom såväl privatliv somarbetsliv innebär att det är viktigt att hålla sig uppdaterad och följa det som sker. Detär betydelsefullt att utifrån förändringar fortsätta arbeta med arbetsmiljön inomföretag och organisationer för att skapa en trivsam arbetsplats med god hälsa.Studiens syfte var att beskriva hur samspelet mellan arbetstagare och arbetsgivarepåverkar den psykosociala arbetsmiljön för ett ökat välbefinnande och lärande påarbetsplatsen, utifrån arbetstagarnas perspektiv. Metoden som användes vartelefonintervjuer som sedan transkriberades och slutligen analyserades data utifrån enanalysmodell kallad kvalitativ innehållsanalys där materialet systematiskt undersöktesutifrån syfte och frågeställningar med olika teorier som grund. Resultatet visade pågemensamma uppfattningar om både begrepp och viktiga aspekter som spelar in i enpsykosocial arbetsmiljö. Resultatet visar även på vilken betydelse roller och ansvarhar i ett sådant samspel och att detta i viss utsträckning kan beskrivas/förstås som enarbetskultur, samt att faktorer som kan förstås som ett skapande av samspel ipraktiken lyfts fram. Sammanfattningsvis synliggörs att viktiga aspekter i ett samspelmellan arbetstagare och arbetsgivare är kommunikationen, öppenheten och lagkänslani skapandet av en psykosocial arbetsmiljö, vilket även kan förstås/beskrivas som enarbetskultur. Resultatet visar även att individens egna ansvar är en bärande faktor föratt resterande delar ska fungera. / With the constant change and development in both private life as work life we need tokeep up with the changes. Therefore, it is important to work with the workplaceenvironment within organizations to create a good place for work. The purpose of thisstudy was to explore the psychosocial work environment as something that is createdin the interplay between employer and worker for a better wellbeing at the workplace.The method used for this studied was interviews that afterword was transcribed andfinally the data was analysed based on an analytical model called qualitative contentanalysis where the material was systematically examined with different underlyingtheories. The result shows a common understanding of concepts and importantaspects that plays into a psychosocial work environment. The result also shows themeaning of roles and responsibilities have in such interaction and that this to someextent can be described/understood as a work environment culture. Finally, somefactors that can be understood as the creation of interaction in the practice arehighlighted.

Bakgrund: Framväxten av human resource management (HRM) tog fart under 80-talet som ett svar på en ökad medvetenhet kring att medarbetarna och den kompetens de besitter har en central roll för organisationens framgång och konkurrenskraft. Utmaningen för organisationer i dagens samhälle handlar om att integrera arbetet med HRM på ett strategiskt plan med de övergripande verksamhetsmålen. En av företagens viktigaste processer är kompetensförsörjningen. Många företag har svårigheter att hitta rätt person till rätt plats, till följd av att omvärlden ständigt förändras och en arbetsmarknad där efterfrågan överstiger utbudet av kompetenta medarbetare. Dessa utmaningar kommer prägla Skaraborgs arbetsmarknad framöver, och påverka behovetav att attrahera och behålla rätt kompetens.  Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera organisationers arbete med att vara attraktiva arbetsgivare, som i denna studie innebär att attrahera och behålla nyckelkompetens som är av betydelse för dess konkurrenskraft. Metod: För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med HR-praktiker från tio tillverkande företag i Skaraborg. Frågorna som lyftes berörde kompetensbehov, att attrahera och behålla kompetens samt HR:s roll och organisationens syn på den.  Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på att det som teorin säger är svårt att implementera i praktiken. Den intensiva förändringstakten gör det svårt att arbeta proaktivt med kompetensförsörjning. Samarbetet mellan HR och produktionschefer är av stor betydelse för identifiering av kompetensbehov och implementering av processer. Situationen på arbetsmarknaden ställer allt större krav på företagen att vara innovativa i sitt sätt att marknadsföra sig och bli mer medvetna kring vad det är om gör att anställda väljer att stanna. Företagen har utarbetade strategier för talanghantering, men har svårigheter att få det att fungera i praktiken. / Background: The development of human resource management (HRM) took off in the 80s as a response to an increased awareness that employees and the skills they possess have a central role in the organization's success and competitiveness. The challenge for organizations in today's society is to integrate the work with HRM on a strategic level with the overall operational goals. One of the companies most important processes is the competence supply. Many companies have difficulties finding the right person for the right place, as a result of the constantly changing world and a labor market where the demand exceeds the supply of competent employees. These challenges will characterize the labor market in Skaraborg going forward, and affect the need to attract and retain the right skills.  Purpose: The study aims to describe and analyze the work of organizations to be attractive employers, which in this study means attracting and retaining key competence that is important for its competitiveness.  Method: To achieve the purpose of the study, a qualitative research method was chosen in the form of semi-structured interviews with HR practitioners from ten manufacturing companies in Skaraborg. The questions that were raised referred to competence needs, attracting and retaining competence and the role of HR and the organization’s view of it.  Results & conclusion: The result of the study shows that what the theory says is difficult to implement in practice. The intense pace of change makes it difficult to workproactively with competence supply. The cooperation between HR and production managers is of great importance for the identification of competence needs and the implementation of processes. The situation on the labor market places increasing demands on companies to be innovative in their way of marketing themselves and to become more aware of what makes employees choose to stay. Companies have developed strategies for talent management, but have difficulties in making it work in practice.

Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka Employer valuepropositions som anställda inom stål- och metallindustrin samtpotentiella arbetstagare anser vara viktigast hos en attraktivarbetsgivare. Detta för att ge företagen inom branschen bättre underlagför hur de blir mer framgångsrika med sin Employer branding Metod: Resultatet av studien analyserades med hjälp av en tematisk analys föratt identifiera och analysera fem olika dimensioner. Dessa femdimensioner grundar sig dels i tidigare forskning. Dels frånrespondenternas svar som inhämtas med hjälp av semistruktureradeintervjuer. Eftersom en abduktiv ansats har använts är detta möjligteftersom författarna kan gå fram och tillbaka mellan teori och empiri.De semistrukturerade intervjuerna genomfördes på 22respondenter,varav 18 av dessa respondenter arbetar på Åkers Sweden.Resterande 4 respondenter är studenter som potentiellt kommer attsöka jobb inom stål- och metallindustrin Slutsats: Resultatet visar på att en arbetsgivare måste kunna erbjuda ett paket avflera olika Employer value proposition för att uppfattas som enattraktiv arbetsgivare. De Employer value propositions somrespondenterna prioriterade främst är den sociala dimensionen samtutvecklingsdimensionen. För att Åkers Sweden ska kunna locka samtbehålla kompetent personal gäller det att kommunicera två olikabudskap. Ett internt och ett externt budskap. / Purpose: The purpose with this study is to identify which Employer valuepropositions that workers within the steel- and metal industry andpotential employees consider to be most important with an attractiveemployer. This is to give the companies in the industry a better basisfor how they can be more successful with their Employer branding Method:The results of the study were analyzed using thematic analysis toidentify and analyze five different dimensions. These five dimensionswere derived from both previous research and the responses ofparticipants gathered through semi-structured interviews. An abductiveapproach was used, the authors were able to move back and forthbetween theory and empirical data. The semi-structured interviewswere conducted with 22 respondents. 18 of these respondents are fromÅkers Sweden, while the remaining 4 respondents are students who arepotentially seeking employment within the steel- and metal industry Conclusion:The results indicate that an employer must be able to offer a packageof various Employer value propositions in order to be perceived as anattractive employer. The most essential Employer value propositionsaccording to the respondents are the social dimension along with thedevelopment dimension. For Åkers Sweden to attract and keepcompetent personnel, it is crucial to communicate two differentmessages: an internal message and an external message.

Introduktion: Alkoholkonsumtion har stor hälsopåverkan på världens befolkning, regelbundet intag av alkoholhaltiga produkter ökar risken för både sjukdom och skada. Utgifterna år 2017 i Sverige relaterade till alkoholkonsumtion var cirka 103 miljarder svenska kronor. Arbetsplatsen är arenan där vuxna befolkningen kan nås av hälsofrämjande åtgärder. Syfte: Identifiera tänkbara preventiva åtgärder för arbetsgivare gällande riskbruk av alkohol hos medarbetare. Metod: Strukturerad litteraturstudie där sökning organiserades i sökblock. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades utifrån mallen för systematisk textkondensering. Utifrån analysen kodades och kategoriserades artiklarna. Resultat: Nio artiklar valdes och inkluderades i resultatet. Utifrån analysen fanns tre huvudkategorier: psykologiska faktorer, screening och hälsobeteende. Screening hade underkategorin preventiva åtgärder efter screening. Screening i kombination med att förebygga negativa psykologiska faktorer minskade alkoholintaget hos medarbetarna. Psykologiska faktorer var hörnstenen i alkoholkonsumtionen hos medarbetarna, viktigaste psykologiska faktorn var att skapa en känsla av psykologisk trygghet hos medarbetarna. Hälsobeteenden innebar att bryta vanor och erbjuda gruppdiskussioner för medarbetarna där information om hälsorisker förmedlades. Slutsats: För att kunna arbeta preventivt bör arbetsgivarna kombinera flertal preventiva åtgärder för bästa utfall. Inkludering av informationskommunikation kring hälsorisker vid riskkonsumtion av alkohol bör ske kontinuerligt. Screening bör genomföras för att i ett tidigt stadie fånga upp medarbetare som har ett riskbruk av alkohol. Individuellt anpassade preventiva åtgärder bör ske för de individerna med riskbruk av alkohol. Det är viktigt att arbetsgivaren tar hänsyn till de psykologiska faktorerna som kan spela en avgörande roll i det preventiva arbetet. / Introduction: Alcohol consumption has a significant impact on the health of the global population, with regular alcohol intake increasing the risk of both illness and injury. In 2017, expenditures related to alcohol consumption in Sweden amounted to 103 billion Swedish kronor. The workplace serves as a crucial arena for implementing health-promoting measures. Objective: To identify potential preventive measures for employers regarding alcohol misuse among employees. Method: A structured literature review with searches organized into searchblock. All articles were quality-reviewed and then analyzed using the systematic textcondensation method. The articles were coded and categorized based on the analysis. Results: Nine articles were selected and included in the results. Three main categories emerge from the analysis: psychological factors, screening, and health behaviour. There was a subcategory: preventive measures following screening. Screening, combined with addressing negative psychological factors, reduced alcohol intake among participating employees. Psychological factors were foundational in employee alcohol consumption, with the key psychological factor being the ability to create a sense of psychological safety among employees. Health behaviours involved breaking habits and offering group discussions for employees, providing informationon health risks. Conclusion: To work preventively, employers should combine multiplepreventive measures for optimal outcomes. Continuous communication of information on health risks related to alcohol misuse is essential. Screening should be conducted to identify employees with alcohol misuse at an early stage. Individually tailored preventive measures should be implemented for those with alcohol misuse. Employers should also consider psychological factors, which play a crucial role in preventive efforts.

Syftet med studien är att undersöka vad högskolestudenter tycker är attraktivt på en framtida arbetsplats, samt om det skiljer sig mellan manliga och kvinnliga studenter när det gäller deras preferenser för en potentiell arbetsplats. Studien genomfördes med en kvalitativ metod varav den insamlade datan analyserades med hjälp av en tematisk analys, där materialet strukturerades upp i sju teman. De teman vi har tagit fram grundar sig på vad våra respondenter har uppgett som de främsta faktorerna som avgör val av arbetsgivare. Materialet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv på motivation, självbestämmande och genusaspekter.  Resultatet visar att både män och kvinnor värderar de inre faktorerna högst vid valet av framtida arbetsgivare, såsom arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och arbetsmotivation. I sammanställningen av resultatet går det att utläsa att det inte förekommer några större skillnader mellan kvinnor och män i vad de värderar högst i valet av framtida arbetsgivare. Studien bidrar till en ökad förståelse för vad som är en bidragande faktor för högskolestudenter vid deras val av framtida arbetsgivare. Resultatet av denna studie kan vara användbar för företag samt organisationer i deras rekryteringsstrategier för att attrahera och behålla nyexaminerade talanger. Avslutningsvis visar resultatet av vår studie att både manliga och kvinnliga högskolestudenter i stor utsträckning värderar samma attribut och kvaliteter vid val av arbetsgivare, framför allt inre faktorer som arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter. Detta resultat ger bland annat företag en viktig insikt om vad studenter som ska ut på arbetsmarknaden efterfrågar, vilket gör det möjligt för dem att utveckla effektiva strategier för att attrahera ny kompetent arbetskraft. / The purpose of this study is to examine what university students find most attractive when choosing a future employer and whether there are differences in how men and women prioritize when selecting a future employer. The study was conducted using a qualitative method, and the collected data was analyzed through thematic analysis, organizing the material into seven themes. These themes are based on what our respondents identified as the key factors influencing their choice of employer. The material was analyzed using theoretical perspectives on motivation, self-determination, and gender aspects. The results show that both men and women highly value intrinsic factors when choosing a future employer, such as job tasks, opportunities for development, and work motivation. The analysis indicates that there are no significant differences between men and women in what they value most in a future employer. This study contributes to a better understanding of the factors that influence university students when choosing their future employers. The findings of this study can be useful for companies and organizations in their recruitment strategies to attract and retain newly graduated talent. In conclusion, the results of our study show that both male and female university students largely value the same attributes and qualities in choosing an employer, particularly intrinsic factors such as job tasks and opportunities for development. This result provides companies with important insights into what students entering the job market are looking for, enabling them to develop effective strategies to attract new, competent workforce.

Abstract  The study is based on the judgments of the labor court which depict the employers and the employees experience of the rehabilitation situation. The origin and cause of the communication and cooperation problems are explained by putting them in relation to the interaction in organisations, the function of the leader for the employees and the importance of teamwork for the employee in sick leave.  The study resulted in three themes: lack of commitment, passivity and dissatisfaction, and limitations in influence. These themes describe in more detail how the employer and the employee act based on their experience of the rehabilitation situation, how other actors make the rehabilitation situation more difficult and how the difficulties of dealing with a long-term rehabilitation situation are expressed and handled.  Previous reseach clarifies that work-related ill health is rooted in stress factors at the workplace and difficulties in adapting the workplace to the employees rehabilitation needs. The long-term sick leave is explained as a consequence of the organizations streamlining. The organizations ability to adjust work is described as important in order to prevent long-term sick leave.

This study aims to investigate the attitudes towards the employer brand of an individualcompany from an employee perspective. By applying the Employer Attractiveness scale(EmpAt) (Berthon et al. 2005), it is investigated how the employees perception ofattractiveness of the employer varies depending on selected demographic components.Furthermore, the purpose is to establish whether a statistically significant relationship existsbetween employees loyalty and perception of the employer attractiveness. A quantitativeresearch method in terms of an online survey is used when collecting the data of the study,which is later analyzed using the statistical computer program SPSS. The results indicate thatthere are no significant demographic differences regarding the perceived attractiveness of theemployer. A strong positive correlation has been identified between the attractiveness of thestudied company and its employees loyalty. The results of the study are only applicable to theparticipating population, and cannot be generalized to a different population than the studyparticipatory. / Denna studie syftar till att undersöka medarbetares attityder gentemot ett enskilt företagsemployer brand. Genom tillämpning av Employer Attractiveness-skalan (EmpAt) (Berthon etal. 2005) studeras hur medarbetarnas uppfattning av attraktiviteten hos arbetsgivaren varierarberoende på utvalda demografiska komponenter. Vidare är syftet att ta reda på huruvida ettstatistiskt signifikant samband existerar mellan medarbetarnas lojalitet och medarbetarnasuppfattning om arbetsgivarens attraktivitet. En kvantitativ forskningsmetod i form av endigital enkätundersökning tillämpas vid insamling av studiens datamaterial, vilket analyserasi det statistiska dataprogrammet SPSS. Resultaten visar att det inte råder några signifikantademografiska skillnader vad gäller den upplevda attraktiviteten hos arbetsgivaren. Ett starktpositivt samband har identifierats mellan det undersökta företagets attraktivitetsvärde ochdess medarbetares lojalitet. Studiens resultat är endast applicerbara för den deltagandepopulationen, och kan inte generaliseras till en annan population än den i studien deltagande.

Bemanningsföretagen har sedan legaliseringen 1993 fått fäste på den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsbranschen innebär en förändring av det traditionella anställningsförhållandet som vanligtvis är tvåpartsrelation till att bli en trepartsrelation. Det har skapat viss problematik, då arbetsrättslig lagstiftning främst är anpassad efter den tvåpartsrelation som ännu anses vanligast. Den reglering som styr arbetsmiljöfrågor är främst Arbetsmiljölagen, vilken kom till då trepartsförhållande var främmande för den svenska arbetsmarknaden. Därmed väcktes frågan om vilken aktör som bär arbetsmiljöansvaret vid uthyrning av arbetskraft samt om arbetsmiljöansvaret skiljer sig vid anlitandet av entreprenad.Syftet blir därför att, genom den rättsdogmatiska metoden, utreda gällande rätt och därigenom få djupare förståelse för komplexiteten kring ämnet. Stora delar av uppsatsen är av deskriptiv karaktär, en beskrivning av rådande rättsläge. För att få en internationell koppling berörs även International Labour Organizations konvention nr. 181 i syfte att utreda vilken inverkan den har för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag och deras arbetsmiljö.I mina slutsatser konstaterar jag att skyddet för den”traditionella arbetstagaren” är omfattande, medan skyddet för en arbetstagare i en trepartsrelation är betydligt mer komplex. Arbetsmiljöansvaret vid uthyrning av arbetstagare är i behov av ett förtydligande, vilket enligt mig borde ske genom lagstiftning. Till skillnad från personaluthyrning råder det ingen tvekan om ansvarsfördelningen vid anlitandet av entreprenad i Arbetsmiljölagen men enligt mig finns det ett behov av en definition av begreppet entreprenad. Definitionen bör syfta till att förebygga feltolkning av begreppet, då arbetssituationen, i vissa fall, kan bidra till att ett annat rättsförhållande skapas och att arbetsmiljöansvar då förskjuts till kundföretaget. International Labour Organizations konvention nr. 181 har ingen direkt inverkan på arbetsmiljöansvaret för uthyrda arbetstagare, då Sverige valt att inte ratificera konventionen. / Recruitment companies have since legalization in 1993 gained a foothold on the Swedish labour market. The staffing industry is a change from the traditional employment relationship which usually is a bilateral relationship to become a trilateral relationship. This has created some problems, when labour legislation primarily is adapted to the bilateral relationship, which still is considered most common. The regulations governing health and safety issues at the working place are mainly found in the Work Environment Act, which was written before the trilateral relationship appeared on the Swedish labour market. Thus, the question arose as to which player has the safety responsibility for rented labour and if the work environment responsibility differs in the employment of subcontracted employees.The aim of this thesis is therefore, through the legal dogmatic method, to investigate the law and thereby gain a deeper understanding of the complexity of the subject. A large section of my paper is of descriptive character, a description of the current legal position. To get an international connection, I also refer to the International Labour Organization Convention 181 in order to investigate what impact it has on rented labour and the work environment.In my findings, I conclude that the protection of the "traditional worker" is extensive while the protection of a worker in a trilateral relationship is much more complex. Work environment responsibility for hiring of workers is in need of clarification, which according to me, should be by legislation. Apart from rented labour, there are no uncertainties regarding work environment responsibilities for subcontracted employees in the Working Environment Act. However, according to me, there is a need of a definition of the term outsourcing. The definition should aim to prevent misinterpretation of the concept. In some cases the work conditions can contribute to the fact that a different legal relationship is created and work environment responsibilities are shifted to the client company. International Labour Organization Convention 181 has no direct impact on the work environment responsibility for rented labour since Sweden decided not to ratify the Convention.