Inom arbetslivet är det inte tillåtet att diskriminera personer med funktionshinder. Okunskap om de funktionshindrades förmågor tros vara en orsak till att arbetsgivare inte är benägna att anställa funktionshindrade. Det finns bara ett fåtal studier gjorda på sjuksköterskor med funktionshinder och hur de fungerar i arbetslivet. Syftet med studien är att beskriva hur det är att arbeta som sjuksköterska och ha ett funktionshinder. En litteraturstudie med både kvalitativ och kvantitativ forskning har gjorts. Resultatet visar att de funktionshindrade sjuksköterskorna påverkas av sin arbetsmiljö. De påverkades av hur de bemöttes av sina kollegor och arbetsledare. Det var viktigt att känna sig accepterad och att få stöttning och hjälp. Beroende på typ av funktionshinder kunde olika hjälpmedel vara en förutsättning för att klara vårdmiljön. Konsekvensen av att avslöja sitt funktionshinder kunde innebära att karriärutvecklingen hindrades. En rädsla för att problem eller misstag på jobbet kunde förknippas med funktionshindret framkom. Patienternas säkerhet ansågs vara viktigt. För att underlätta för funktionshindrade sjuksköterskor är det viktigt att chefer är uppmärksamma på sina anställda, att de känner att de vågar berätta om de får svårigheter och vågar be om hjälp och att problem i arbetet inte bara skylls på funktionshindret. Kollegornas bemötande är också viktigt, eftersom det påverkar arbetet och för att sjuksköterskorna ska kunna göra ett så bra arbete som möjligt. Samtidigt får man inte heller bortse från patientsäkerheten. Det behöver även undersökas vad som mer kan göras för att underlätta arbetet för den funktionshindrade på arbetsplatserna liksom vilka hjälpmedel som finns. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I denna studie undersökte jag ledares uppfattningar av ledarskapsutbildning samt hur de själva anser att ledarskapsutbildning påverkat dem. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer med avdelningschefer på ett företag i Sverige. Urvalet bestämde jag i syfte att ta del av ledares olika uppfattningar av ledarskapsutbildning. Urvalet styrdes samtidigt av det antal ledare som fanns att tillgå för tillfället av studiens genomförande, samt av studiens begränsade tidsram. Jag utformade en intervjumall i syfte att förbereda mig inför intervjuerna. Frågorna i mallen testade jag i en pilotstudie. Intervjuernas utformning förankrade jag hos företagets personalchef samt VD. Åtta ledare blev tillfrågade om de ville delta på intervju. Samtliga av dessa var avdelningschefer varav sex av dem tackade ja. Jag valde att genomföra intervjuerna på avdelningschefernas arbetsplats. Intervjuerna spelade jag in för att sedan transkribera i sin helhet. Transkriberingarna analyserade jag genom att jämföra likheter samt olikheter mellan avdelningschefernas upplevelse av ledarskapsutbildning. Studiens resultat visade att ledare definierar ledarskapsutbildning väldigt olika. Resultatet av studien visade även att ledare hade olika åsikter angående ledarskapsutbildning. En del anser att ledarskapsutbildning bidrar med fördelar som ökad gemenskap i ledargruppen samt ett betryggande ställningstagande till utveckling från organisationens sida. Andra anser att ledarskapsutbildning också har en baksida där den förändring som ledarskapsutbildning medför, utgör stress samt påverkar ledaren negativt. Min tolkning av studien är att när ledare anammar den kunskap de tagit del av sker ett djupgående lärande. Det i sin tur innebär att ledaren tydligare förstår sin del i ett organisatoriskt sammanhang tack vare den ledarskapsutbildning hen genomgått. Min slutsats är att ledare i omfattande grad påverkas av ledarskapsutbildning. Vid ett initialt skede av ledarskapsutbildning är tydlighet vad gäller utbildningens syfte samt mål det primära för att ledare ska vara positiva till utbildningen. Ledare anser att utbildningen ska vara utvecklande. Organisationen skall ge dem utrymme för tid till reflektion samt genomförande av de förändringar som utbildningen innebär. Resultatet från denna studie visar även att ledares trivsel på arbetet påverkas av ledarskapsutbildning. Faktorer som organisationens struktur av utbildning, press till utveckling samt gemenskap mellan ledarkollegor är exempel på följderav utbildning som påverkar ledarnas trivsel. Ledare tycker det är viktigt att informationen kring utbildningen är tydlig samt att utbildningen har ett uttalat syfte. Ledarna anser även att de har ett eget ansvar att förvalta sin utbildning på ett effektivt sätt.

<p>Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskrimineringen på arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta ståndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svårt att inkluderas på svensk arbetsmarknaden på grund av diskriminering, på grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gått genom det svenska skolsystemet står det kvar ett hinder för dem att inkluderas på arbetsmarknaden på grund av fördomar. Det är deras berättelser om den ”osynliga muren” som skiljer dem från arbetsmarknaden som är uppsatsens empiri. Arbetsgivare kan hävda att arbetet är för okvalificerat för akademiker eller att de arbetssökande saknar arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingens insatser verkar  inte heller slå hål på muren. Det egna sociala nätverket innefattar inte kontakter som leder till arbete och en anställning. Utestängda från gemenskapen på arbetsmarknaden kan de unga vuxna invandrarakademiker berätta om hur de söker sig till andra invandrare i samma situation. De trivs med att dela sina upplevelser och känslor med dem.</p> / <p>The investigation is about young academician immigrants, who have studied engineering, economy, policy of economy, broadcast communication and business and IT management. The aim from this investigation is to look at the reasons that lead to the discrimination at the labor market, and investigate how the young academician immigrants deal with this discrimination. The main theories in this investigation are: <em>the ethnicity</em>, <em>the signal and filter</em>, <em>Exclusion/inclusion</em> and <em>Habitus</em>. The result I have reached when investigating the experience of the unemployment young graduated immigrants and the difficulties they face when getting involved or engaged in the Swedish labor market, because of discrimination and their ethnic background. Despite the fact that they don’t come from Swedish origin, but they did study at Swedish national programs still, they are excluded from the labor market, because of prejudice. The young graduated immigrants feel that there a huge gap between them and the Swedish labor market. When searching for jobs some of the employers reject giving chances to those unemployed immigrants. So the only way for them was to build a social relationship with other immigrants who might help in a way and this might also lead to difficulties at the labor market.</p>

<p>I denna studie har en jämförande studie mellan privat och offentlig sektor genomförts gällande arbetstagarens inställning till sin arbetsgivare. Studien bygger på en hypotetiskt deduktiv metod i vilken vi försöker verifiera vår hypotes. Hypotesen är att arbetstagare inom privat sektor känner större tillit och lojalitet till sin arbetsgivare. Vidare avser vi att studera hur arbetstagarnas inställning till sin arbetsgivare påverkas av de grundläggande tillits- och lojalitetsfaktorerna. De faktorer som ingår i undersökningen är ledningens hänsyn, kompetens, ärlighet och öppenhet, belöningssystem samt ledningens förmåga att inte svika sina arbetstagare. Hypotesen prövas sedan mot de analyser som görs utifrån empiriska data. I undersökningen ingick 168 respondenter från ett flertal olika arbetsplatser. Av dessa var 76 stycken anställda inom privat sektor och 92 stycken inom offentlig sektor.</p><p>Resultatet visar att arbetstagare inom den privata sektorn har en mer positiv inställning till att ställa upp för sin arbetsgivare. Att de offentligt anställda har en mer negativ inställning är en tendens som samtliga redovisade påståenden verifierar. Gällande delen av analysen som specifikt behandlar de tillits- och lojalitetsgrundande faktorerna visar resultatet att arbetstagare inom privat sektor i större utsträckning anser att deras arbetsgivare hanterar faktorerna på ett bra sätt. Ett resultat av detta är arbetstagarnas beteende, vilket skiljer sig åt i de två sektorerna. De privat anställda ställer i större grad upp för sin arbetsgivare exempelvis när det gäller övertidsarbete samt att de ger en mer positiv bild av sin arbetsgivare till personer utanför organisationen. Sammanfattningsvis konstaterar vi att vår hypotes verifieras, det vill säga arbetstagarna inom den privata sektor har en mer lojal inställning till sin arbetsgivare än vad arbetstagarna inom den offentliga sektorn har.</p>

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskrimineringen på arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta ståndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svårt att inkluderas på svensk arbetsmarknaden på grund av diskriminering, på grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gått genom det svenska skolsystemet står det kvar ett hinder för dem att inkluderas på arbetsmarknaden på grund av fördomar. Det är deras berättelser om den ”osynliga muren” som skiljer dem från arbetsmarknaden som är uppsatsens empiri. Arbetsgivare kan hävda att arbetet är för okvalificerat för akademiker eller att de arbetssökande saknar arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingens insatser verkar  inte heller slå hål på muren. Det egna sociala nätverket innefattar inte kontakter som leder till arbete och en anställning. Utestängda från gemenskapen på arbetsmarknaden kan de unga vuxna invandrarakademiker berätta om hur de söker sig till andra invandrare i samma situation. De trivs med att dela sina upplevelser och känslor med dem. / The investigation is about young academician immigrants, who have studied engineering, economy, policy of economy, broadcast communication and business and IT management. The aim from this investigation is to look at the reasons that lead to the discrimination at the labor market, and investigate how the young academician immigrants deal with this discrimination. The main theories in this investigation are: the ethnicity, the signal and filter, Exclusion/inclusion and Habitus. The result I have reached when investigating the experience of the unemployment young graduated immigrants and the difficulties they face when getting involved or engaged in the Swedish labor market, because of discrimination and their ethnic background. Despite the fact that they don’t come from Swedish origin, but they did study at Swedish national programs still, they are excluded from the labor market, because of prejudice. The young graduated immigrants feel that there a huge gap between them and the Swedish labor market. When searching for jobs some of the employers reject giving chances to those unemployed immigrants. So the only way for them was to build a social relationship with other immigrants who might help in a way and this might also lead to difficulties at the labor market.

I denna studie har en jämförande studie mellan privat och offentlig sektor genomförts gällande arbetstagarens inställning till sin arbetsgivare. Studien bygger på en hypotetiskt deduktiv metod i vilken vi försöker verifiera vår hypotes. Hypotesen är att arbetstagare inom privat sektor känner större tillit och lojalitet till sin arbetsgivare. Vidare avser vi att studera hur arbetstagarnas inställning till sin arbetsgivare påverkas av de grundläggande tillits- och lojalitetsfaktorerna. De faktorer som ingår i undersökningen är ledningens hänsyn, kompetens, ärlighet och öppenhet, belöningssystem samt ledningens förmåga att inte svika sina arbetstagare. Hypotesen prövas sedan mot de analyser som görs utifrån empiriska data. I undersökningen ingick 168 respondenter från ett flertal olika arbetsplatser. Av dessa var 76 stycken anställda inom privat sektor och 92 stycken inom offentlig sektor. Resultatet visar att arbetstagare inom den privata sektorn har en mer positiv inställning till att ställa upp för sin arbetsgivare. Att de offentligt anställda har en mer negativ inställning är en tendens som samtliga redovisade påståenden verifierar. Gällande delen av analysen som specifikt behandlar de tillits- och lojalitetsgrundande faktorerna visar resultatet att arbetstagare inom privat sektor i större utsträckning anser att deras arbetsgivare hanterar faktorerna på ett bra sätt. Ett resultat av detta är arbetstagarnas beteende, vilket skiljer sig åt i de två sektorerna. De privat anställda ställer i större grad upp för sin arbetsgivare exempelvis när det gäller övertidsarbete samt att de ger en mer positiv bild av sin arbetsgivare till personer utanför organisationen. Sammanfattningsvis konstaterar vi att vår hypotes verifieras, det vill säga arbetstagarna inom den privata sektor har en mer lojal inställning till sin arbetsgivare än vad arbetstagarna inom den offentliga sektorn har.

I ett anställningsavtal finns en plikt för både arbetsgivaren och arbetstagaren att vara lojal mot avtalet. Lojalitetsplikten för en arbetstagare innebär bland annat att denne inte ska bedriva konkurrerande verksamhet, inte ska röja företagshemligheter samt avhålla sig från att skada arbetsgivaren genom att använda sin yttrandefrihet. Arbetstagaren har dock en viss kritikrätt gentemot sin arbetsgivare. Varken lojalitetsplikten eller kritikrätten, som inkluderas i lojalitetsplikten, finns stadgad i lag. De framkommer som principer och har utvecklats från den kontraktuella lojalitetsplikten som bland annat finns i affärsavtal. Yttrandefriheten, som är en grundläggande mänsklig rättighet och är införd i den svenska grundlagen, kommer i konflikt med lojalitetsplikten och dess kritikrätt, eftersom den ger varje medborgare en rätt att fritt yttra sig. Kritikrätten är olika för privatanställda och för offentligt anställda. Offentligt anställda har en nästintill oinskränkt yttrandefrihet, med undantag för arbetstagare som innehar en förtroendeställning och en mycket hög position inom den offentliga arbetsplatsen, vilken gör att denne är direkt ansvarig för myndighetens beslut. Den arbetstagare som omfattas av undantaget kan få sin yttrandefrihet inskränkt. Det är inte fastslaget vilka övriga omständigheter som ska föreligga för att arbetstagarens rätt ska begränsas. För privatanställda gäller en, i vårt tycke, begränsad kritikrätt. Vi har sett att Arbetsdomstolen har använt sig av ett antal kriterier som, i en sammanvägd bedömning, avgör huruvida kritikrätten har överskridits. De viktigaste kriterierna anser vi vara att arbetstagaren ska ha haft en förtroendeställning och att arbetsgivaren ska ha skadats av arbetstagarens agerande. Vi har vidare funnit att kritikrättens gränser inte är glasklara och ny praxis behövs när samhället förändras. En förändring som uppkommit de senaste åren, är sättet att kommunicera på Internet. Sociala medier utgör en stor del av, framförallt unga, människors sociala liv idag. Vad som förr sagts över en kopp kaffe med två, tre vänner, sägs nu som en så kallad statusuppdatering för, emellanåt, två, tre hundra vänner. Det är ännu inte avgjort i praxis hur aktiviteten på sociala medier ska bedömas, när, eller om, kritikrätten överskrids. Vi anser att principerna som tillämpats tidigare, sannolikt inte kommer förändras, men att Arbetsdomstolen bör tydliggöra vad som kommer att gälla.

Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna är en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framväxt, har bidragit med en annan form av information som har fått arbetsgivare att vilja använda sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns många fördelar med att använda sociala medier, dock finns det minst lika många nackdelar. Syfte - Syftet med denna uppsats är att öka medvetenheten hos arbetsgivare om användandet av sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen. Problemformulering - För att besvara vårt syfte valde vi att utgå från två problemformuleringar; hur använder arbetsgivare sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med användandet av sociala medier för arbetsgivare när de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen? Metod - Vi utgick från en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan låg till grund för vår empiriska insamling. Vi genomförde en tvärsnittsstudie då vi ville få ett generaliserat svar. Utifrån den kvantitativa metoden skapade vi en muntlig enkät och intervjuade 300 företag i Kalmar stad. Svaren vi fick under intervjuerna har analyserats med en deskriptiv analys. Resultat - Arbetsgivare som använder sociala medier i rekryteringsprocessen, ansåg att det var för att de fick tillgång till bättre, säkrare, mer sann och en större mängd information och att det var en enklare, billigare och snabbare urvalsmetod. Anledningen som dominerade bland de arbetsgivare som använder sociala medier, var att de ansåg sig kunna utläsa personligheten bättre via sociala medier och att det gjorde rekryteringen mycket mer rolig än de traditionella metoderna. Det var en mycket större andel av företagen vi intervjuade som inte använder sociala medier än de som använde det. Anledningarna varierade till att inte använda sociala medier, för att det var för osäkert, kändes oprofessionellt, var för avancerat, det fanns inga tydliga riktlinjer, det var intrång på privatlivet samt att informationen uppfattades som otrovärdig. Arbetsgivare var generellt nöjda med de traditionella metoderna. Slutsats - Det finns många fler nackdelar än fördelar med att använda sociala medier, enligt både teorin och de arbetsgivare vi intervjuade. De fördelar som finns med att använda sociala medier är dock mycket fördelaktiga men på grund av att det inte finns riktlinjer och lagar kring sociala medier, så väljer många arbetsgivare bort sociala medier och använder sig istället av de traditionella metoderna. I dagsläget verkar det som att sociala medier har en negativ klang i samhället då det anses sudda ut gränsen mellan privatliv och arbetsliv. Vi tror dock att det kommer ske en skiftning och att sociala medier kommer att utvecklas och användas mer i rekryteringsprocessen. Sociala medier kommer enligt oss, att bli en vanlig och accepterad urvalsmetod i framtiden, då fler arbetsgivare blir medvetna om sociala mediers fördelar och hur de undviker dess nackdelar. / Introduction - When recruiting, employers think that the traditional methods is an expensive process that takes time and contributes too little information to make a successful recruitment. Social media's emergence, has contributed to another form of information that has made employers wanting to use social media in the recruitment process. The benefits of using social media are many, but there are just as many disadvantages. Purpose - The purpose of this paper is to raise awareness among employers about the use of social media in the examination of profiles in the recruitment process. Problem formulation - To answer our purpose, we chose to start from the two problem formulations; how are employers using social media in the examination of profiles in the recruitment process and what advantages and disadvantages are there with the use of social media for employers, when they review the candidates' profiles in the recruitment process? Method - We used a quantitative method and we had a deductive approach. We began by creating a theoretical model that was the basis for our empirical collection. We conducted a cross-sectional study because we wanted to get a generalized answer and with an oral survey, we interviewed 300 companies in Kalmar town. The responses we received during the interviews have been approached through a descriptive analysis. Results - Employers using social media in the recruitment process, felt that it was because they had access to better, safer, truer, and a greater amount of information and that it was a simpler, cheaper and faster method of selection. The reason that dominated among the employers using social media was because they felt able to deduce personality better through social media and it made recruitment much more fun than the traditional methods. It was a much larger proportion of the companies we interviewed who are not using social media than those who used it. The reasons for not using social media was that it was too unsafe, felt unprofessional, was too advanced, there were no clear guidelines, it was infringing on privacy, and information was perceived as not true. The employers were generally satisfied with the traditional methods. Conclusion - There are many more disadvantages than advantages to using social media, according to both the theory and the employers we interviewed. The benefits of using social media are very advantageous but that is because of that there are no guidelines and laws around social media, many employers choose not to use social media and use the traditional methods instead. In this current moment, it seems that social media has a negative connotation in the society, because it is considered to blur the line between private and professional life. However, we believe that there will be a shift and that social media will be developed and used more in the recruitment process, in the future. Social media will, in our opinion, become a common and accepted method of selection in the future, as more employers becomes aware of social media's benefits and how to avoid its disadvantages.

Kommunikation är en grundläggande källa till spridning av kunskap med en påverkan på både individ och samhälle varpå ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlägga sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkäter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut värderas högre än Funktionella Image-attribut men att båda dimensionerna är betydande gällande ett attraktivt Employer Brand. Resultatet påvisade att respondenternas sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborg främst är kopplade till deras kundvarumärke och inte till dem som arbetsgivare. Vid jämförelsen av värderingen mellan Attraktiv Arbetsgivare och Länsförsäkringar Skaraborg och erhöll Länsförsäkringar Skaraborg ett generellt lägre medelvärde.

Syftet med föreliggande studie var att fördjupa sig i begreppet psykologiska kontrakt. Vilka är de outtalade och underförstådda förväntningarna och löftena som finns mellan arbetstagare och arbetsgivare på en arbetsplats? Hur ser arbetet ut för att åskådliggöra skyldigheter och förväntningar och vad sker när dessa inte uppfylls? Sex deltagare från sex olika organisationer intervjuades. För att få olika perspektiv på det psykologiska kontraktet intervjuades både arbetsgivare och arbtestagare. Resultaten visade att arbetsgivare och -tagare hade en samstämmig uppfattning av vad som förväntas av dem och vad de förväntar sig att få i utbyte. Dessa förväntningar och skyldigheter diskuteras framförallt på utvecklings- eller medarbetarsamtal. Resultaten visade även att reaktionerna på kontraktsbrott beror på situationen vilket styrker Conway och Briner (2002) som menar att kontraktsbrott och även handlingar som går utöver det psykologiska kontraktet sker på en daglig basis och är en del av organisationens liv. / The purpose of this study was to get a deeper understanding of the concept of psychological contracts. Which are the unspoken and implicit expectations and promises that exists between employees and employers in the workplace? How do organisations illustrate these obligations and expectations and what happens when they are not met? Six participants from different organizations were interviewed. To get different perspectives on the psychological contract both employers and employees were interviewed. The results showed that employers and employees have congruent perceptions of what is expected of them and what they expect to get in return. These expectations and obligations are discussed mainly on individual development or performance meetings. Results also showed that the reactions to contract breach depends on the situation, which proves Conway and Briner (2002) who argue that the breach of contract and also acts that go beyond the psychological contract is done on a daily basis and is a part of an organization's life.