Syftet med denna studie är att få kunskap om hur tiden som arbetsslös kan påverka individens motivation som arbetssökande. Den övergripande frågeställningen är om motivationen till att hitta ett jobb skiljer sig mellan kort- och långtidsarbetslösa ungdomar. Motivationen har här undersökts genom att jämföra om kort- och långtidsarbetslösa skiljer sig i upplevd locus of control, self-efficacy, värdet av ett arbete samt upplevda krav och faktisk nedlagd ansträngning. 106st arbetslösa ungdomar, samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen, deltog i enkätundersökningen. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan kort- och långtidsarbetslösa i motivationen till att hitta ett arbete. En begränsning i undersökningen är att skillnaden i tid mellan grupperna kort- och långtidsarbetslösa är liten. / The purpose of this study is to gain knowledge on how time of unemployment may affect an individual's motivation in the search of a job. The main issue is whether the motivation to find a job differs between short and long term unemployed young people between 18-26 years of age. The motivation has been examined by comparing the short-and long-term unemployed differ in perceived locus of control, self-efficacy, the value of a work, and perceived requirements and actual effort spent. 106 unemployed youths, all registered at the Employment Service, participated in the survey. The results showed no significant differences between short-and long-term unemployed in the motivation to find work. A limitation of the study is that the difference in time between the groups short-and long-term unemployed is small.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förståelse för hur unga vuxna arbetslösa i Västra Götalands län upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 18-29 år. Då vi anser att identiteten är social valde vi i vår studie att utgå från Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stämplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös påverkar många olika delar av livet och är av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar främst på vikten av de sociala interaktionerna gällande arbetslöshet samt dess betydelse för individen. Slutsatsen är att vi inte kan förstå en individs upplevelser av sin levnadssituation och identitetsskapande utan att se till helheten. Vi har funnit att upplevelsen av sig själv och identitetsskapandet har förändrats i en situation av arbetslöshet.</p>

<p>Studiens syfte är att med utgångspunkt i två olika kreativa verksamheter som riktar sig till långtidsarbetslösa undersöka hur hälsan påverkas av att vara arbetslös, samt om och i så fall på vilket sätt man kan använda skapande som verktyg i arbetet med att förbättra självförtroendet, självbilden och den psykiska hälsan hos deltagare som upplever brist på detsamma. Åtta halvstrukturerade intervjuer har genomförts med arbetsledare och före detta deltagare från de två aktuella verksamheterna, samt representanter från Arbetsförmedlingen. De centrala frågeställningarna i studien har varit:</p><p>• Hur påverkar arbetslöshet känslan av hälsa och välmående?</p><p>• På vilket sätt kan skapande verksamhet främja välmående?</p><p>• Hur kan vi använda dessa kunskaper för att minska de negativa hälsoeffekter som riskerar drabba den som saknar arbete?</p><p>När resultatet från intervjuerna förankrats med hjälp av tidigare forskning, visade resultatet bland annat att arbetslöshet ofta leder till ohälsa. Skapande verksamhet kan vara till glädje och nytta för den som lider av ohälsa. Skapande har positiv effekt när det sker i möte med andra skapande individer och integrerat med reflekterande samtal och diskussioner. Denna kunskap används på olika sätt inom de två verksamheter jag studerat.</p><p>Resultatet tyder också på att deltagarnas välmående efter verksamheten bara beror på om den lett fram till sysselsättning eller ej, utan det verkar som att verksamheten i sig kan fylla en funktion av att vara stärkande för självförtroende och välbefinnande.</p>

Den här studien ämnar studera sambanden mellan makrovariabler och aktieavkastning på densvenska marknaden. Studien fokuserar på den svenska aktiemarknaden de senaste elva årenoch makrovariablerna är inflation, ränta, arbetslöshet och växelkursen EUR/SEK. För att mätapåverkan från de makrovariablerna variablerna undersöks indexet OMXS30 och en multipelregressionsanalys utförs. Det finns sedan tidigare flertalet forskningsstudier inom områdetmed olika variabler vilka har gett resultat som både motsäger och styrker Fisher-hypotesenoch diskuteras i resultaten av denna studie. Majoriteten av de tidigare studierna är utförda påandra än den svenska marknaden och kommer således att fungera som en grund för dennastudie. Utifrån resultaten kan en påverkan från makrovariablerna inflation och växelkursuppmätas på den beroende variabeln aktieavkastning för de elva åren.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetslösa ungdomar med socialbidrag som deltar i ett aktiveringsprogram uppfattar verksamheten samt om de anser att insatsen ökar deras chanser till arbete och höjer deras kompetens. Frågeställningarna behandlade även ungdomarnas upplevelser av att vara arbetslösa och socialbidragstagare samt deras attityder till arbete. En kvalitativ metod användes och fyra ungdomar deltagande i Kliv1 i Södertälje intervjuades. Studien hade ett samhällsperspektiv och utgick från Baumans teoretiska begrepp konsumtionskultur. Resultatet visade att det ansågs som påfrestande att vara arbetslös och svårt att få arbete i dagens samhälle. Två inställningar till arbete och försörjning framkom. Den ena där socialbidrag inte ansågs som märkvärdigt eller skamligt. Dessa respondenter hade specifika krav på deras kommande arbetsuppgifter och var i liten mån beredda att studera eller praktisera. Den andra inställningen var att det är viktigt att arbeta för sin försörjning och en öppenhet för diverse arbeten. Detta kombinerades med en positivare inställning till praktik och studier. Resultatet visade även att deltagarna hade både positiva och negativa upplevelser av aktiveringsprogrammet. De ansåg inte att insatsen höjt deras kompetens eller chanser till arbete. De var trots detta i stort nöjda med sin medverkan och ansåg att de förvärvat viss kunskap.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förståelse för hur unga vuxna arbetslösa i Västra Götalands län upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 18-29 år. Då vi anser att identiteten är social valde vi i vår studie att utgå från Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stämplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös påverkar många olika delar av livet och är av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar främst på vikten av de sociala interaktionerna gällande arbetslöshet samt dess betydelse för individen. Slutsatsen är att vi inte kan förstå en individs upplevelser av sin levnadssituation och identitetsskapande utan att se till helheten. Vi har funnit att upplevelsen av sig själv och identitetsskapandet har förändrats i en situation av arbetslöshet.

Syftet med denna studie är att undersöka om övervikt kan påverka mäns och kvinnors arbetsmarknadsutfall, definierat som arbetslöner och arbetslöshet, på den svenska arbetsmarknaden samt om övervikten har en annan effekt hos individer med ett annat etniskt ursprung än svenskt. Huruvida det föreligger ett samband mellan övervikt och arbetslön, övervikt och arbetslöshet, om sambandet är genusdifferentierat samt om sambandet ser annorlunda ut för män och kvinnor med en eller två föräldrar med annat etniskt ursprung utgör studiens frågeställningar. Dessa frågeställningar prövas genom ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning från Levnadsnivåundersökningen år 2000 (N=5142) där linjär- och logistisk analys används. Resultaten tyder på att övervikt inte har några negativa effekter på arbetslöner oavsett kön eller etnicitet. Däremot visar resultaten på att övervikt leder till större risk för arbetslöshet för kvinnorna. Interaktionen mellan övervikt och annat etniskt ursprung på arbetsmarknadsutfall kunde dock inte påvisas, kanske på grund av ett för litet urval. Detta gör att vi inte kan dra några slutsatser om effekter skiljer sig om man tar hänsyn till etnisk bakgrund.

Den 1 januari 2012 sänktes den svenska mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster med 13 procentenheter. Liknande åtgärder genomfördes i Frankrike 2009 samt i Belgien och Finland 2010. Det främsta politiska syftet med momssänkningarna har uppgetts vara den positiva effekten på sysselsättningen. Denna uppsats utvärderar styrkan i detta påstående för Frankrike, Belgien och Finland. Med hjälp av data från Eurostat analyseras sysselsättningsutvecklingen i restaurangbranschen med hjälp av hotellbranschen som referenspunkt. I undersökningen ingår 25 EU/EFTA-länder under perioden 2008-2011. Studien finner att inga säkerställda sysselsättningseffekter kan påvisas till följd av de tre momssänkningarna. För en mer grundlig analys om orsakerna tills detta krävs dock djupare studier i observerad effekt på priser och löner.

Denna uppsats undersöker hur deltagare i arbetsmarknadspolitiska program upplever deltagandet och effekten av programmen. Studien riktar sig specifikt mot fas 3 inom jobb- och utvecklingsgarantin, dit individer som varit arbetslösa under flera års tid skrivs in. Problemområdet omfattas av hur arbetslivets förändring leder till komplikationer för individer som är arbetslösa. Sju medverkande intervjupersoner deltog i studien, där semi-strukturerade intervjuer användes. Resultaten visar att deltagarna i programmet upplever att de dagliga aktiviteterna är meningsfulla, men att det politiska och byråkratiska ramverket leder till försämrat välmående och hopplöshet. Två handläggare för deltagare inom programmet intervjuades också, för att skapa en bättre helhetsbild. Den teoretiska ansatsen som används i analys av empirin utgick ifrån Foucaults teori om governmentality, som belyser hur individer disciplineras in i en övervakande mentalitet genom styrning och makt. Makten tydliggörs i analysen, där maktrelationer används för att förklara hur upplevelserna av fas 3 förhåller sig till exempelvis politiska beslut. Slutligen diskuteras hur detta leder till främlingskap för deltagarna i relation till det övriga samhället och varför detta är problematiskt.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverige använder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projekt som studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg, Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap. Genom att intervjua en person från varje område studeras likheter och skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vid byggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka den sociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områden som länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokus ligger på att anställa långtidsarbetslösa. I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på att föra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan bygga hyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagsläget har. / This report gives a picture of different things a developer in Sweden can use to increase the social sustainability. The studied parts are Bygga om Dialogen in Malmö, Älvstaden in Gothenburg, Vivalla in Örebro and association Byggemenskap. By interviewing one person from each area similarities and differences were studied to compare their work with social sustainability. In Malmö and Örebro their work is to increase the social sustainability for restoration objects and how to get whole areas that have long had a bad reputation to become socially sustainable with the main focus being on hiring long-term unemployed people, in Gothenburg and within the association Byggemeskap, the focus is to increase the social sustainability at new housing estates and how we can build new tenancies with a lower rent then apartments have today.