Denna antologi har som syfte att synliggöra hur kvinnor upplever och upplevs i relation till prestation samt hur kvinnors livsvillkor och identitet berörs av krav och prestation. Kvinnan i rollen som gymnasieelev, arbetssökande, och mamma är målgruppen för att belysa vår valda tematik. För att ta del av våra informanters livsberättelser har vi utfört kvalitativa intervjuer samt observationer i syfte att genera skilda frågeställningar. Vidare har grundad teori använts för att analysera vår data. Teorier så som identitet, genus, stigma och det biografiska schemat har applicerats för att analysera och vidare diskutera de respektive materialen.  En viktig slutsats i studien är att framtidsförväntningarna utgör en avgörande roll för upplevelsen av krav och prestation. Studiens övergripande slutsats är att oavsett i vilken miljö och livsfas kvinnorna befinner sig i upplevs krav att prestera i vardagen. Press upplevs vara ”normalt” tills tid för reflektion ges, i vårt fall samtalen vid intervjuerna, vilket påvisar den i samhället etablerade stressen. / Prestation, identitet, livsvillkor, kvinnor, genus, stress, arbetslöshet, krav, gymnasielever, mamma, stigmatisering

The aim of this qualitative study is to gain a deeper understanding of how young people whoare unemployed or have experienced unemployment, experience the situation and how theyapprehend themselves in relation to unemployment. I performed semi-structured interviewswith five young women and men. Three theoretical perspectives have been used for myanalysis, Marie Jahoda’s deprivation theory, Mikael Nordenmark´s PEN-model and HansBerglund’s action theory.The results show that the majority of the respondents perceive the situation as unemployed asdifficult and stressful. Four out of five have more or less felt depressed or sad. The depressionis described as a recurrent, not a permanent condition. Furthermore, the results show that thetime of unemployment is relevant to how the situation is perceived. Study findings alsosuggest that those who value work the most suffer most from not having a job. The result alsoindicates that several of the youths feel like the unemployment had a negative impact on theirconfidence and self-image. Four out of five respondents spent most of their time looking forjobs. Those who were actively looking for work were also relatively optimistic about theirchances of getting a job.

I denna studie undersöks hur införandet av jobbskatteavdraget 2007 och de två utbyggnaderna 2008-2009 påverkade arbetsmarknaden i form av sysselsättning, arbetslöshet, långtidsarbetslöshet och sysselsättning i åldersgruppen 55-64 år. Med utgångspunkt från en tillämpning av konsumtionsteorin, med arbetsutbudet i fokus, så görs en difference-in-differences analys av reformens tre första år i jämförelse med tre år innan dess införande. Resultaten visar att införandet av jobbskatteavdraget har haft en positiv effekt på arbetsmarknaden i form av en större andel avbefolkningen i arbete, medan ytterliggare steg av jobbskatteavdraget ger estimat som tyder på att effekten blir en minskad aktivitet på arbetsmarknaden.

The aim of this study was to compare unemployed and workers' life situation and the way they cope with different situations and to determine their degree of Type A. We used two different instruments: Friedman and Rosenman’s Type A-test and Carver’s cope test. The total number of respondents amounted to 169 participants. The participants were selected from a convenience sample at the employment service and from three different companies. Our hypotheses were that social support, Type A-behavior, age and education affect coping with unemployment or a difficult life situation. Our results confirmed the hypothesis partially. Women reported more social support than men, which affects how they are dealing with a difficult life situation. Unemployment and other difficult life situations are coped better with increasing age, and the use of problem-focused cope increases with higher education. / Syftet med studien var att jämföra arbetslösas och arbetandes livssituation, deras sätt att hantera olika situationer samt att ta reda på vilken grad av Typ A-nivå de hade. Vi har använt oss av två olika mätinstrument; Friedman och Rosenmans Typ A-test och Carvers copingtest där det totala antalet respondenter uppgick till 169 stycken. Våra deltagare valdes ut genom bekvämlighetsurval från arbetsförmedlingen samt från tre olika företag. Våra hypoteser var att socialt stöd, Typ A-beteende, ålder och utbildning påverkar hantering av arbetslöshet eller en svår livssituation. Vårt resultat bekräftade hypoteserna delvis. Män har lägre socialt stöd än kvinnor vilket påverkar hantering av en svår situation. Arbetslöshet och andra svåra händelser hanteras bättre ju äldre man blir. Vidare ökar användandet av problemfokuserad coping med högre utbildning.

Syftet med studien är att göra en kartläggning över hur svenska skådespelares fysiska och psykiska hälsostatus ser ut hösten 2009. De områden som undersöks är depression, ångest, sömn, stress, arbetslöshet och hälsopåverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvändning. En länk till en webbenkät med frågor från Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skådespelaravdelning. 533 deltagare svarade på de inledande frågorna och 425 deltagare slutförde hela enkäten. Resultaten visar på förekomst av depression och ångest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvär, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat självförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet. Det förekommer hörselproblem och tinnitus hos deltagarna samt, riskbruk gällande alkohol och droganvändning. En slutsats är att ibland de skådespelare som svarat på studien uppvisas ångestsymptom av klinisk betydelse hos mer än var tredje deltagare.

Syftet med denna studie var att studera hur arbetslöshet kan påverka människors sociala liv. Studien har inriktat sig på arbetslöshet utifrån arbetslösa individers eget perspektiv. Vår forskningsfråga handlar om att belysa vilka faktorer som synliggörs och påverkar människors sociala liv under deras arbetslöshet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer med personer som varit arbetslösa mellan sex månader och två år. Resultatet visade att de flesta av intervjupersonerna ansåg att arbete förknippades med deras identitet. Det framkom även att ekonomin spelade en central roll i intervjupersonernas liv på många olika sätt och att det begränsade dem i deras sociala liv. Vidare framgick det att intervjupersonerna kände en avsaknad av förståelse från sin omgivning och behovet av socialt stöd visade sig vara mycket individuellt vilket påverkades av en rad olika faktorer. Vidare framkom det även att föreningslivet kan fylla en viktig funktion och det visade sig till viss del kunna fylla de behov som arbetet ger. Resultatet visade slutligen att arbetslösheten ledde till konflikter, missförstånd och känslor av att inte vara en del av samhället. En slutsats som kan dras av denna studie är att arbete är en viktig del för det sociala livet. Arbete ger människor sociala kontakter utanför hemmet och möjliggör för både struktur, självständighet, gemenskap, tillhörighet och för upprätthållandet av en stabil identitet. Familjen har också fått en central roll i de arbetslösas livssituation då den kan skapa både mening och mål i tillvaron för den arbetslöse. En ytterligare slutsats anser vi blir behovet av stöd för att reducera och förebygga de negativa konsekvenserna som arbetslösheten ger individen. Det finns områden som kan förbättras. Vidare belyser studien betydelsen av utveckling av det sociala stödet för att kunna täcka in de brister i stöd som erhålls idag för att hindra att arbetslösheten leder till isolering, utanförskap och känslor av skam och skuld som förhindrar dem från att ha ett bra och fungerande socialt liv. Nyckelord: Arbetslöshet, ekonomiska begränsningar, identitet, sociala förväntningar,socialt stöd

Att inte veta om att man har en psykisk funktionsnedsättning kan påverka individens självbild, vilket även kan resultera i utanförskap i samhället. Detta kan ha lett till att man aldrig fått kontakt med arbetsmarknaden eller brytt sig om att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Syftet med denna uppsats var att utforska om det fanns en gemensam nämnare till att personer med psykisk funktionsnedsättning som deltog i projektet Unga till Arbete i Gävle fick ett arbete, samt att öka förståelsen för hur de upplevde mötet med myndigheter generellt och med Arbetsförmedlingen i synnerhet.  Fyra intervjuer med personer som hade diagnosen psykisk funktionsnedsättning, varav två av dem kvinnor och två män genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Ur analys av intervjumaterialet genererades följande övergripande teman: bristande uppmärksamhet, oförståelse samt undermålig samverkan mellan myndigheter och professionella, vilka gällde och följt deltagarna från tidig skolgång fram till vuxen ålder. Resultatet visade att projektet Unga till Arbete i Gävle hjälpt respondenterna att få stöd och därmed ett arbete. Studiens resultat visade även att deltagarna redan i tidig ålder stämplats som avvikare och känt utanförskap. Detta har i sin tur påverkat dem negativt och lett till att de saknat möjlighet till att ha arbete och egen ekonomi för att känna social trygghet. / Not knowing whether you have a mental functional disability may have an affect on an individual’s self-image, which in turn can result to exclusion in society. This could lead to not ever being able to work or caring to take contact with any type of employment agency. The purpose of this study was to explore if there was common denominators that lead to participants of the project Unga till Arbete i Gävle receive work, and also to increase the understanding for how people with mental functional disability experience the meeting with authorities. Four interviews with people, who had the diagnosis mental functional disability, out of which two were women and two were men, was processed with inductive thematic analysis. Out of the analysis there was an overarching theme; lack of attention, incomprehension and poor interaction between authorities and professionals, who had studied the participants from an early childhood to adulthood. The results showed that the project Unga till Arbete i Gävle had helped the participants to receive support, witch thereby lead to them being able to find work. The result of the study also showed that the participants had been labelled as deviant and felt exclusion at an early age. This had in turn lead to a negative impact on the participants, who felt a lack of opportunity to having a job and personal finance, in order for them to be able to feel social safety

<p>The aim of this study was to compare unemployed and workers' life situation and the way they cope with different situations and to determine their degree of Type A. We used two different instruments: Friedman and Rosenman’s Type A-test and Carver’s cope test. The total number of respondents amounted to 169 participants. The participants were selected from a convenience sample at the employment service and from three different companies. Our hypotheses were that social support, Type A-behavior, age and education affect coping with unemployment or a difficult life situation. Our results confirmed the hypothesis partially. Women reported more social support than men, which affects how they are dealing with a difficult life situation. Unemployment and other difficult life situations are coped better with increasing age, and the use of problem-focused cope increases with higher education.</p> / <p>Syftet med studien var att jämföra arbetslösas och arbetandes livssituation, deras sätt att hantera olika situationer samt att ta reda på vilken grad av Typ A-nivå de hade. Vi har använt oss av två olika mätinstrument; Friedman och Rosenmans Typ A-test och Carvers copingtest där det totala antalet respondenter uppgick till 169 stycken. Våra deltagare valdes ut genom bekvämlighetsurval från arbetsförmedlingen samt från tre olika företag. Våra hypoteser var att socialt stöd, Typ A-beteende, ålder och utbildning påverkar hantering av arbetslöshet eller en svår livssituation. Vårt resultat bekräftade hypoteserna delvis. Män har lägre socialt stöd än kvinnor vilket påverkar hantering av en svår situation. Arbetslöshet och andra svåra händelser hanteras bättre ju äldre man blir. Vidare ökar användandet av problemfokuserad coping med högre utbildning.</p>

Syftet med denna studie är att belysa ungdomars tankar kring sina framtida levnadsvillkor. Genom en kvalitativ ansats intervjuades ungdomar kring frågor om vidare studier, arbete, ekonomi och huruvida de ville flytta hemifrån. Urvalsgruppen bestod av 8 ungdomar av båda könen. En avgränsning var att ungdomarna skulle gå årskurs 3 på gymnasiet. Studiens resultat visade att ungdomarna kunde tänka sig att ta det arbete som erbjuds om de inte hade möjlighet att välja. Om de hade ett val, kunde ingen av ungdomarna i studien tänka sig att gå arbetslös och ta emot ekonomiskt bistånd i stället för att arbeta. På sikt tyckte de dock att det var viktigt att ha ett meningsfullt arbete som de trivs med och tycker är kul. Ungdomarna tyckte att det var viktigt att få en bra utbildning då detta är avgörande för hur man klarar sig i framtiden. De kunde tänka sig att flytta för att få den utbildning de vill ha. Sammanfattningsvis visade resultatet att ungdomarna föredrog att försörja sig genom arbete, studielån eller att ta emot hjälp från föräldrar. De såg ekonomiskt bistånd som en sista utväg som de dock skulle ta emot om inget annat återstod.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar arbetslösa deltagare i AMA Arbetsmarknads verksamhet Jobbcentrum att söka ett arbete. Ett annat syfte var också att undersöka om AMA hjälper dessa deltagare att motiveras och kunna återvända till den ordinarie arbetsmarknaden. Tidigare forskning inom området har ofta fokuserat på samband mellan arbetssökarbeteende och de arbetslösas förväntningar på och värderingar av arbete. Motivation sägs vara påverkad utifrån såväl inre som yttre faktorer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit Becks teori om risksamhället samt två motivationsteorier, dels en teori om förväntningar och dels en teori om självbestämmande. Studien är kvalitativ och den metodologiska ansats som använts är hermeneutik. Intervjuer genomfördes med 10 deltagare från Jobbcentrum som valdes ut genom ett ändamålsenligt urval. Resultatet visar att vad som värderas med ett arbete i första hand är den trygghet det ger, inte enbart pga. lönen utan även pga de sociala kontakterna och rutinerna. Att ha en meningsfull sysselsättning var motiverande för att söka arbete. Att vara aktiverad – både fysiskt och psykiskt – visades i studien vara viktigt för motivationen. Deltagarnas förväntningar på vad Jobbcentrum kunde göra för dem var låga, istället betonades det personliga ansvaret för att få ett arbete.