Kajaker härstammar från inuiterna och är en vattenfarkost som användes för att jaga och fiska. Idag används kajaker även till rekreationspaddling och detta projekt fokuserar på att framställa ett material som ger bättre förståelse för hur det ergonomiska sittandet i en kajak bör se ut. Syftet med projektet är att genomföra det självständigt på ett ingenjörsmässigt sätt och presentera detta skriftligt och muntligt. Projektet genomförs med metoder såsom observationer, intervju, enkäter och faktasökning och mynnar ut i ett informationsunderlag som kan ligga till grund för fortsatt arbete. Informationen presenteras för slutanvändare i form av en broschyr och slutsatsen som dras är att informationen som presenterats för slutanvändarna faller i god jord samt att ett gott ergonomiskt sittande är komplext. / Kayaks originate from the Inuits and is a watercraft that is used for hunting and fishing. Today, kayaks are also used for recreational paddling and this project focuses on producing a material that gives a better understanding of how the ergonomic sitting in a kayak should look. The purpose of the project is to carry it out independently in an engineering way and to present it orally and in writing. The project is carried out using methods such as observations, interviews, questionnaires and searching for facts. It culminates in an information base which can be the basis from which continued work can be carried out. The information has been presented to the end users in the form of a brochure and the conclusion drawn is that the information has been received favourably and that good ergonomic sitting is complex.

I och med att industri 4.0 är på frammarsch ställs höga krav på företag gällande bland annat kvalitet, flexibilitet samt snabba omställningstider. Examensarbetet skrivs för Högskolan i Skövde och Volvo GTO där fokus ligger på att identifiera möjliga människa-robot samarbeten i en manuell monteringslinje. Huvudmålet med examensarbetet är att ta fram en metod för att skapa en specifikation vid implementering av en virtuell människa-robot station. Hållbar utveckling har en central del i examensarbetet. Genom att reducera ergonomiskt belastande och stressrelaterade moment kan den sociala hållbarheten öka och i sin tur leda till mindre kassationer och kvalitetsavvikelser. Förutsättningarna som ligger till grund för arbetet analyseras och diskuteras där standardiserat arbetssätt är en central del. Fyra generella kollaborativa metoder beskrivs i arbetet samt färdigheter för en specifikt kollaborativ robot som fanns till förfogande under hela examensarbetet. Vid analyser av tidigare forskning belyses svårigheter gällande säkerheten vid implementeringen av en kollaborativ robot. En riskanalys av säkerheten rekommenderas att utföras när en layout och momentfördelningen mellan människa och robot är utformad. Genom att analysera och samla in data över befintliga stationer skall möjliga moment som en kollaborativ robot kan utföra identifieras. Analysen resulterade i att endast en station innehöll lämpliga moment, där av utfördes en momentanpassning på den stationen. Detta för att skapa en arbetssekvens där människa-robot samarbeten kan utföras. Fem moment identifierades för den kollaborativa roboten. Examensarbetet resulterade i två implementeringsförslag där skillnaden var stationens utformning. Skillnaden berörde en kåpans ursprungsplacering vilket kräver en förändring i den externa materialtillförseln. De nya arbetssekvenserna för de berörda varianterna reducerar människans arbetsbelastning då ergonomiskt belastande moment överförts till roboten. Den framtagna metoden för att skapa en specifikation är baserad på det genomförda examensarbetet där rekommendationer och metoder som är lämpliga att använda för ett liknande arbete är sammanställda. Vikten vid att skapa liknande grundförutsättningar för att tillämpa den framtagna metoden ligger i ett standardiserat arbetssätt. Som fortsatt arbete rekommenderas det att skapa en efterliknande station i en virtuell miljö där en riskanalys bör genomföras. Detta för att skapa en säker stationsmiljö. / As industry 4.0 is rising companies are obliged to work to increase their quality, flexibility and reduce their changeover time. The final year project is written for Högskolan I Skövde and Volvo GTO with focus to identify possible human-robot collaboration tasks in a manual assembly line. The main objective for the thesis is to developed a method for a specification for implementation of virtual collaboration station. A central point for the thesis is sustainable development. By reducing non ergonomically and stressful tasks, social sustainability can be increased which can lead to lead to less scrap and quality deviation. Presumptions for the thesis are analyzed and discussed where standardized work is a central and important part. Four general collaborations methods are mentioned. A specific collaborative robot where used and its proficiency analyzed during the work, a UR10e. Previous researched mentioned the safety issue related to implementation of a collaborative robot. A recommendation to properly ensure the safety is to perform a risk assessment when the work sequence and layout is generated. To identify potential tasks for the collaborative robot data related to the defined stations needs to be analyzed. The conclusion was that only one station included all the five identified potential tasks for the collaborative robot. This resulted in an adjustment of the work order for the selected station and thereby create a human robot collaboration. Two implementation suggestions where created and differed only in the location of a specific component. The new position for the component requires a reorganization of the material handling to the station. There are two categories of product variants and the new working sequences reduce the work load because tasks are performed by the robot. The generated method to create a specification is based on the work performed during the thesis. This method includes recommendation and methods which will facilitate similar projects. Standardize work is a key factor to create similar prerequisites. A recommendation for continual work is to create a virtual environment where a risk assessment can take place in order to generate a safe work environment.

The aim of this paper is to identify the enablers, barriers and benefits of implementing reconfigurable jigs in the off-site manufacturing of unique house elements. Due to de- mands on customization, volume and lowering the cost, there is a need to increase flex- ibility in the industry. The paper focuses on mainly two phases of implementation, which are manufacturing, design and engineering. The research questions are answered by applying a single case study method, taking place in a Swedish house manufacturing company. The study consists of four different techniques – interviews, time study, observations, and questionnaire which are sup- ported with an additional literature review. Hence, research questions are answered from a triangulation approach providing nuanced and dynamic perspectives. From observations and time study it is concluded that in current situation, changeover in manufacturing is time-consuming due to the difference in complexity of product var- iants, along with a complex and inefficient setup process that is not responsive to a changeable environment. Findings imply that the barriers in both phases include lack of knowledge about reconfigurability, communication, current capabilities of CAD sys- tems as well as training and education. Enablers are found to be awareness of the needs of improvements, long-term mindset and working with product platforms. The benefits of implementing reconfigurable jigs include a reduction of setup time in manufacturing, better storage and sharing of information along with a better interpretation of that in- formation, a better structure in the organisation.

No description available.

An expansion of an already existing production presents challenges from a productionengineering perspective. The challenges lie partly in ensuring that the new productionstructure optimally serves the requirements imposed on the production, but also inpromoting improvements in quality and elimination of problems, known as unknowns,which already exists in the production. Before an expansion, SPD in Sala wants toinvestigate how a new production facility should be designed and organized, this inorder for the production in the new plant to be able to maintain a higher tempo andquality than the current plant. The work is based on examining the company and its products first, carrying outunstructured qualitative interviews with management and employees, gatheringempirical data and then, with the support of well-established literature in the field, theorize possible concepts that would meet the challenge well or in the other hand, alleviate the problems identified at present day. The result consists of two possible layout concepts based on different process-systems, as well as concrete proposals that on their own would lead toimprovements in quality, work safety and reduction of lead times on the company'sproducts, but mainly served as a background to the design of the layout concepts, asthese improvements have as far as possible been incorporated into the concepts. The conclusion is that companies that have limited their time and resources to solvingproduction and quality-related problems in their processes have potentially greatprofits to do if they all have these in mind when working towards increasedproduction and investing in a new production facility.

Globaliseringen har medfört en ökad konkurrens på marknaden vilket tvingar företag att flytta utomlands eller effektivisera sina processer för att fortsätta vara framgångsrika. För att effektivisera sina processer måste även företag prioritera olika processer och öka utnyttjandegraden på de processer som skapar värde för kunden. Följande fallstudie undersöker hur tillgängligheten påverkas om stödjande processer separeras från värdeskapande processer. Syftet med studien är att studera sambandet mellan materialhantering och tillgänglighet i produktion för att förstå effekten av att separera stödjande och värdeskapande processer. Studien har utförts på företaget Gunnebo Industrier där författarna tagit fram lösningsförslag för att företaget ska kunna separera operatörer från logistiska aktiviteter. Med hjälp av nulägesanalys och tester har följande resultat uppkommit; Genom att frigöra operatör från logistiska aktiviteter kan operatören ägna större del av sin tid till värdeskapande aktiviteter vilket medför en ökad tillgänglighet i produktionen.

Rapporten behandlar en kartläggning och förbättingsförslag av tillverkningsflödet vid tillverkning av en stålkonstruktion. På begäran av Skyllberg Industri omnämns ej konstruktionen, delkomponenterna, processerna eller slutkundens namn. Arbetet ingår i den avslutande kursen för högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstads universitet. Syftet med projektet har varit att kartlägga det nuvarande material- och informationsflödet vid tillverkning av en stålkonstruktion. För att sedan komma med förbättringsförslag och åtgärder som potentiellt kan förbättra produktionen. De förslagna åtgärderna ämnar att reducera de slöserier som i dagsläget förekommer. Genom att tillämpa metoder och principer som grundar sig i Leanproduktion undersöktes vilka slöserier som förekommer i flödet. Efter en kartläggning av tillverknigsflödet kunde flertalet olika slöserier identifieras. Genom att tillämpa leanmetodik undersöktes det sedan hur slöserierna kunde drivas ut ur verksamheten. I förbättringsåtgärderna som tagits fram ingår det ett teoretiskt framtida material- och informationsflöde, ett alternativt layoutförslag samt en lista på förbättringsåtgärder. Det nya tillståndet styrs av Kanban- och Conwipsystem. Genom införandet av dessa system skapas ett dragande tillverkningsflöde. Det dragande flödet skapar i sin tur förutsättningar för en jämnare produktion med större förutsägbarhet. Genom införandet av ny syn på hur produktionsplaneringen styrs kan kapital frigöras. Det frigjorda kapitalet kan sedan investeras på nytt i verksamheten och bidra till ytterligare förbättring. / This report deals with the subject of mapping the material and informational flow when manufacturing a steel construction. On behalf of Skyllberg Industri where the work has been carried out the names of the products, processes and final customer won’t be mentioned in the report. The project is a part of MSGC17, Degree Project of Bachelor of Science in Mechanical Engineering. At the Faculty of Health, Natural and Engineering Sciences. The purpose of the project has been to map the current material and informational flow during manufacturing of a steel construction. And to come up with solutions and actions that can improve the production process. The proposed solutions are supposed to reduce unnecessary waste in the production line. By applying methods and principles based on Lean production it was investigated what kind of sources of waste that exist in the material and informational flow. After mapping the production flow several different sources of waste were identified. By applying lean methodology, it was then investigated how the waste could be driven out of the workflow. The improvement measures that have been developed include a new layout and a theoretical future material and information flow. The new state is controlled by Kanban and Conwip systems. The introduction of these systems creates a pull flow in the production line. Implementation of a pull system will even out the production and give it more predictability. By introducing a new view of how the production is planned, capital can be released. The released capital can then be reinvested into the business and contribute to further improvements

Refrigerators contains something called CFC which is a gas that depletes the ozone layer if it is not handled correctly. The recycling of refrigerators has therefore a lot of regulations surrounding it, making it extremely important to have full control over the recycling process. The pre- treatment process of refrigerator recycling is today a fully manual process. This introduces high amounts of physical strain on the employees, especially in the compressor removal stage. This project focused therefor on developing conceptual ideas for automating or semi-automating the pre-treatment process at the Stena Nordic Recycling Hub in Halmstad, Sweden. Since there are no automated pre-treatment manufacturing lines in the recycling industry today regarding refrigerators, a theoretical review on related areas was done. Visits to the plant were made and employees were interviewed about the current process. In the end two concepts were presented as suitable ideas for automating the process to an extent that removes the major physical strain of the production line but still contains the control of the process. One concept for the stage of removing the compressor and one concept for the production line as a whole. The compressor removal concept utilizes an articulated robot equipped with a claw that is controlled by an image analysis system.

This bachelor’s thesis has been carried through at the company Mabema AB in Linköping which offers complete vision based systems for multiple applications. With camera technology and advanced image processing, the company is working mainly in four different business areas; RobotVision, Vision, Nuclear and Wood. Mabema AB has been assigned to develop a vision system for robot guidance for the company Pipelife Sverige AB which is a big supplier of plastic pipes. The vision system is supposed to identify plastic pipes which are transported by a conveyor belt in random order. The pipes are then to be picked by two robots and placed in fixtures for further processing. Through studies of existing similar systems and analysis of suitable hardware, a system that satisfies the customer’s needs was made and alternative systems was presented. The result of the thesis ended with vision controlled system built of two robots and a 3D-scanner that accomplishes the assigned task with high robustness and an analysis of alternative systems was presented.

Vi har utrett de krav som ställs på bryggstolar; internationellt, nationellt och från ettanvändarperspektiv. Vi vill att den här utredningen ska ligga till grund för framtida utveckling aven bryggstol. Detta tror vi, i slutänden, kan leda till en bättre arbetsmiljö för navigatörer då despenderar en stor del av sin arbetstid i bryggstolar.För att komma fram till vårt resultat gjorde vi en grundlig utredning i de nationella ochinternationella regelverken. Vi använde oss även av en intervjustudie för att spegla användarensönskemål och krav. Här intervjuade vi navigatörer från tre olika typer av fartyg. Fartygstypernavi valde liknande varandra i tid navigatören spendera i bryggstolen men skiljer sig åt i självapraktiska användandet. Utredningen har visat att de krav som ställs internationellt och nationelltskiljer sig en hel del. På nationell nivå finns inga direkta krav ställda emot fartygs bryggstolaroch dess ergonomi. Reglerna är hämtade från landbaserade arbetsplatser och mer generelltställda ur ergonomisk synpunkt. De internationella däremot visade sig vara mer direkt ställda ochinriktade på layout och utformning, mer tekniska. Ur en användarens perspektiv efterfrågadesmer och enklare personliga inställningar, även vissa ergonomiska förbättringar.