The goal of this research is increased safety in aviation. Aviation is a highly automated and complex, as well as, safety critical human-machine system. The pilot communicates with the system via a human-machine interface in cockpit. In an alerting situation this interface is in part an auditory alerting system. Human errors are often consequences of actions brought about by poor design. Pilots complain that they may be both disturbed and annoyed of alerts, which may affect performance, especially in non-normal situations when the mental workload is high. This research is based on theories in ergonomics and cognitive engineering with the assumption that improved human performance within a system increase safety. Cognitive engineering is a design philosophy for reducing the effort required by cognitive functions by changing the technical interface, which may lead to improved performance. Knowledge of human abilities and limitations and multidisciplinary interrelated theories between humans, sounds and warnings are used. Several methods are involved in this research, such as literature studies, field studies, controlled experiments and simulations with pilots. This research defines design requirements for sounds appropriate in auditory alerts as Natural Warning Sounds. For example, they have a natural meaning within the user’s context, are compatible with the auditory information process, are pleasant to listen to (not annoying), are easy to learn and are clearly audible. A design process for auditory alerting systems is suggested. It includes methods of associability and sound imagery, which develop Natural Warning Sounds, and combines these with an appropriate presentation format. Associability is introduced and represents the required effort to associate sounds to their assigned alert function meaning. An associable sound requires less effort and fewer cognitive resources. Soundimagary is used to develop sound images. A sound image is a sound, which by its acoustics characteristics has a particular meaning to someone without prior training in a certain context. Simulations of presentation formats resulted in recommendations for cancellation capabilities and avoiding continuously repeated alerts. This research brings related theories closer to practice and demonstrates general methods that will allow designers, together with the users of the system, to apply them in their own system. / QC 20100910

Denna uppsats försöker besvara vad som kännetecknar och orsakar konflikter i en arbetsgrupp. Området var omfattande avseende litteraturen och vi har valt att ta fram de bitar som var vanligast på den arbetsplats vi besökte. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning. Undersökningen är genomförd på ett callcenter i Närke och vi djupintervjuade sex kommunikatörer för att få en bra bild av vad som dels orsakat men också kännetecknat konflikter i deras arbetsgrupp. Det framkom att det fanns flera orsaker. Bland annat togs det upp att kommunikationen brast mellan kollegorna och ledningen, en del skapade egna regler och rutiner för hur man skulle utföra arbetet vilket ledde till förbistringar hos andra, vidare påtalades att det var svårt att ha ett informellt ledarskap och ingen formell i arbetsgruppen. Det fanns flera kännetecken på konflikter också. Exempelvis fanns det grupperingar bland kollegorna, det bland annat hade förekommit mobbning, och det fanns en konflikträdsla bland de anställda som hindrade dem att agera ibland. Resultatet av denna undersökning är således att det inte finns en orsak eller ett kännetecken, utan det är flera. Vi har redovisat de tydligaste svaren och kommit fram till att makt är en överordnad orsak till konflikter i arbetsgruppen. Ett exempel på detta var att vissa personer ville ha mer makt och inflyttande över sina kollegor. Uppsatsen inleds med en teoretisk genomgång av litteratur i ämnet. Därefter fortsätter vi med metoddelen, där vi berättar hur vi gått tillväga vid intervjuerna samt hur vi bearbetat intervjumaterialet inför analyserandet. Därefter följer ett kapitel med resultat och analys av de svar vi fick. Vi avrundar uppsatsen med att besvara våra inledande frågeställningar.

No description available.

Globaliseringen spelar en stor roll i dagens konsumtionssamhälle. Multinationella företag breder ut sig över världen och anpassar sig efter lokala arbetsförhållanden i hopp om att anställa kompetent personal, minska utgifter och konkurrera med både lokala och globala företag. Med internationaliseringen av företag följer även vissa svårigheter, inte nog med att kulturen inom ett företag kan skilja sig, är även ledning och arbetsstyrka från olika kulturer. Människor socialiseras in i hemlandets kultur via familj och sociala institutioner som också grundlägger värderingar, normer och beteende. Organisationskulturen har en stor inverkan på de anställda och påverkar bl a. uppfattningen av företaget, prestation och engagemang. Undersökningen syftar till att kartlägga om företagets ledarskap eller den nationella kulturen har tyngst vikt när två kulturer möts i en organisation. Studien baserades på en kvantitativ enkätundersökning, som syftade till att beskriva medarbetarnas syn på Toshiba de México’s organisationskultur i Ciudad Juárez, Mexiko. Enkäten utformades utifrån Hofstedes kulturdimensioner; maktdistans, individualism kontra kollektivism, maskulinitet kontra feminism, osäkerhetsundvikande samt långtids- kontra korttids inriktning. En litteraturstudie låg till grund för att förklara begreppen ”japanskt ledarskap” och ”mexikanskt kultur” samt relatera dem till rådande organisationskulturen på det multinationella företaget Toshiba. Enligt resultatet påverkas organisationskulturen i stort till lika delar av båda variablerna. Det visade sig att Toshibas organisationskultur karaktäriserades av en jämn grad av maktdistans, hög grad av kollektivism, maskulinitet samt osäkerhetsundvikande. Inga slutsatser kunde drags om långsiktigt- kontra kortisktig inriktning. Nyckelord: Organisationskultur, japanskt ledarskap, globalisering, mångfald, mexikansk kultur, Hofstede

I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna. Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan. Vi frågar oss sedan vad ledningen kan göra åt det? Vad ledningen kan göra är exempelvis att bättre anpassa och stödja de anställda i arbetet. I slutet av teorin delen går vi igenom olika förklaringar till dessa beteenden, som kan vara att de anställda känner sig missgynnade samt om man ska göra något åt det? Det finns här inget angivet svar men kontentan är ändå att det kan vara svårt att gör något åt det då organisationsmedlemmar ärver varandras beteenden och handlingssätt. Det är då svårt för ledningen att bryta denna kedja som sker informellt i gruppen. Vi har i vår undersökning kommit fram till att anställda sysselsätter sig med privata göromål på arbetstid. De sysslor som utförs är bland annat, betala räkningar och surfa privat på Internet, ringa privatsamtal, boka frisörtid eller fika. En av de största anledningarna till varför dessa sysslor utförs är för att möjligheten finns att utnyttja vissa resurser och för att de anställda har tid över. De anställda anser att detta beteende är accepterat så länge alla i arbetsgruppen sköter det ”snyggt” och inte utnyttjar dessa fördelar i för stor utsträckning. Vi avslutar vår uppsats med en avslutande diskussion som är skriven utifrån våra egna tankar och åsikter, men som även innefattar vilka konsekvenser vi tror att denna blandning av arbete och fritid kan få på sikt.

Att införa ett nytt produktionssystem är ett stort projekt som påverkar arbetssättet för en stor del av de anställda i ett företag. Detta gör att det finns många ytor där problem kan uppstå och viljor kollidera. Stora förändringar kan riva upp invanda mönster och bryta mot den nuvarande kulturen i organisationen och därigenom skapa osäkerhet och ovilja gentemot förändringen. Denna rapport är tänkt att fungera som ett stöd för BT och Siemens i deras arbete med att införa nya, lean-baserade produktionssystem genom att försöka finna de kulturella hänsynstaganden som måste tas för att implementeringen av dessa ska bli framgångsrik. Specifikt syftar rapporten till att undersöka varför vissa människor är positiva till lean och varför vissa är kritiska. Vilka aspekter är det som folk finner attraktiva respektive mindre attraktiva? Resultaten av undersökningen visar på att medarbetarna finner grundläggande drag inom lean, såsom ständiga förbättringar samt medarbetarnas möjlighet att själva vara med och påverka, som positiva. Dessutom erbjuder lean enkla och effektiva verktyg som snabbt kan visa positiva resultat och därmed påverka de anställdas inställning positivt, exempelvis 5S. Det finns dock ett par frågor som företagen måste arbeta med: 1) Information till de anställda: a. Hur når man på bästa sätt ut med information om det nya produktionssystemet till de anställda så att de får en korrekt bild av vad det innebär. b. Hur får man medarbetarna motiverade att disciplinerat arbeta efter de nya metoderna. 2) Hur ska arbetet vid monteringslinor utformas för att det inte ska upplevas som monotont och styrt? Finns det något sätt att skapa en engagerande lina?

Syftet med denna studie var att utreda hur röststyrning kan användas för kontroll av aggregatet på en engreppsskördare.   För att studera röststyrning genomfördes en så kallad Wizard of Oz-studie. Metoden går ut på att en människa ersätter en funktion i ett system som ännu inte finns eller är färdigutvecklad. I studien var det röstigenkänningen och inmatningen av korrekt respons som utfördes av en människa, trollkarlen. Rollen som trollkarl utfördes av en före detta skördarförare som numera arbetar som forskare på Skogforsk.   Studien genomfördes i Skogforsks skogsmaskinsimulator. I den kan en försöksperson på ett verklighetstroget sätt arbeta med en engreppsskördare. Som försökspersoner användes fem professionella förare.   Innan en förare provade röststyrningen fick han köra simulatorn med konventionell styrning för att vänja sig vid hur maskinen kändes att köra i den simulerade miljön. Därefter fick föraren använda sig av röststyrning. Försökspersonerna som var omedvetna om trollkarlens existens fick endast instruktion om att slutavverka ett bestånd genom att kontrollera aggregatet med rösten. De fick inga förslag på kommandon eller uttryck att använda utan fick själva utforska systemet och använda det som de ville. Kranen kontrollerade de som vanligt med spakarna.   Under studien observerades försökspersonernas agerande av försöksledaren och efteråt genomfördes en intervju om upplevelsen av röststyrningen.   Alla förarna lärde sig snabbt att använda systemet och använde sig av samma princip. En knapptryckning ersattes med ett kommando. Förarna använde sig till en början av uttryck de var bekanta med sedan tidigare. De rationaliserade medvetet uttrycken de använde till att bli korta och nästan alltid bara innehålla ett ord.   Överlag tyckte försökspersonerna att röststyrningen var en positiv upplevelse och tyckte att det fungerade bra men förutsåg att det skulle bli problematiskt att använda vid svårarbetad skog som kräver mycket manuell inblandning i apteringen.   Röststyrningen verkar gynna användning av automatiska sekvenser.

Ergonomi innebär läran om människan i arbete, det vill säga samspelet mellan människa och arbetsredskap. Med detta som bakgrund kan man konstatera att det ställs höga krav på att arbetsstolen skall komplettera brukaren för att uppnå ett optimalt ergonomiskt sittande. Syftet med denna rapport är att ge en inblick i sittergonomi och utformningen av arbetsstolar. För att uppnå ett ergonomiskt sittande menar ergonomer att man skall sitta med en öppen höftvinkel, vilket leder till ett dynamiskt sittande. Det dynamiska sittandet gör att brukaren har ett rörligt och aktivt sittande. Detta kan till viss del uppnås genom ett sittande enligt principen för balansstolen. För att ytterligare uppnå ett bra sittande finns det arbetsmiljölagar som reglerar sittandet på arbetsplatser. / The science of ergonomic means the human in work, which also can be defined as the combination between the human and the working tools. With this as a background it proves that there are high demands on the chairs that are meant for work. The chair is supposed to complement the user to reach an optimal ergonomic sitting. The purpose of this report is to give an insight in the ergonomic sitting and how workchairs are designed. Ergonomics means that one way to reach an ergonomic sitting is with an open hip angle, which brings out a dynamic sitting. The dynamic sitting gives the user an active sitting. This can partly be achieved through a sitting like the principle for the balance chair. To further achieve a good sitting there are laws that contents the work environment, which controls the sitting on workplaces.

Uppsatsens övergripande syfte är att studera fenomenen ledarskap och delaktighet i en kommunal verksamhet, mer specifik avses att undersöka ledarskapets betydelse för medarbetarnas delaktighet. Avsikten med föreliggande studie är således att studera vad i ledarskapet som ledarna och medarbetarna uppfattar påverkar delaktigheten, och hur dessa faktorer påverkar delaktigheten, stödjande eller hindrande. Den teoretiska referensramen presenterar en forskningsöversikt över ledarskapsforskning, delaktighetsbegreppets komplexitet samt faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet. Empirin har inhämtats genom tio kvalitativa intervjuer på två enheter inom en kommun belägen i Östergötland. Resultaten visar fler olika faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet. Faktorerna som framkommit i studien som verkar stödjande är; visa intresse, förtroende, tillgänglighet, tillåtande, belöning och engagemang. De faktorer som påverkar både stödjande och hindrande är; relation och kommunikation. Även hur de intervjuade definierar begreppet delaktighet påverkar delaktigheten. Vi kan härleda alla faktorer förutom tillgänglighet till befintlig forskning. Undersökningen visar således att fler faktorer i ledarskapet har betydelse för medarbetarnas delaktighet.

In-vehicle warning systems are today mainly using the visual and auditory channels for presentation. As cars get more and more sophisticated the demand on new ways of presenting information increases. This report investigates if the sense of touch, in form of a vibro-tactile seat is a prospective channel for warning information. To achieve the objectives the tactile seat was developed, implemented and tested in a simulator environment. The final result is a complete tactile seat with a set of warnings which correspond with different critical situations. The tactile seat made it possible to conduct a simulator-based experiment including comparison with a visual head-up warning presentation. The experiment proved significant difference in discovery distance in the comparison between the no system and the tactile warning system. The overall conclusion is that a vibro-tactile warning display in the driver’s seat is an excellent way of presenting certain warning information. The tactile channel is especially favorable when fast reaction time is essential. Further work could include designing and testing a combined tactile and visual system.