Syfte: Linde Bjur och Engström (2009) skriver att det finns 2000 äldre stationshus i Sverige och att det är en kulturhistorisk skatt. Under tidens gång har de förlorat sin status och flera rivits. Idag nyttjas ej längre flertalet byggnader inom Trafikverkets verksamhet och ska därför rivas eller säljas (Trafikverket, 2015). Fokus bör ligga vid försäljning men då uppstår nya problem. Då stationshusen skiljts från järnvägsverksamhet krävs en ändrad användning. Myndigheter kan då ställa krav likvärdig en nyproduktion, exempelvis på energianvändning. 2020, när nya direktiv sätts från Europaparlamentet och rådet (EU) på energihushållning blir kraven strängare, bebyggelse ska motsvara NNE-hus. Boverkets byggregler (BBR) beskriver dock att fall vid ombyggnad kan ha som enda mål att eftersträva specifika U-värden. De förändringar som då bör göras för att uppnå energikraven i stationshus från 1860-1900 kan komma att påverka stationshusets insida och/eller utsida vilket då inskränker på bevarandekrav. Målet med denna studie är att undersöka möjligheter om byggtekniska detaljer som praktiskt behöver och kan utföras för att uppnå energikraven 2020 vid ändrad användning för stationshus med kulturhistoriskt värde och bevarandemärkning.   Metod: I denna studie används både kvalitativa- och kvantitativa metoder. Arbetet inkluderar fem fallstudier med fem tillhörande intervjuer och beräkningar gällande energianvändning. Beräkningar görs för byggtekniska detaljer (U-värden) och för hela byggnaden (specifik energianvändning) genom ett beräkningsprogram. Resultat: Denna studie visar att U-värden i klass med ett NNE-hus i helt klimatskal är starkt problematiskt att nå då bevarandekrav gäller och om byggnaden är uppförd 1860-1900. Detta då de äldre byggnadernas byggtekniska detaljer har hög värmegenomgång i sitt ursprungsläge och kräver mer tilläggsisolering än en modern byggnad. Den byggtekniska lösningen som verkar mest positivt för både bevarandekrav och U-värdeskrav är isolering av vindsbjälklaget om vindsutrymme kan avvaras. Detta då ingen del som berörs av bevarandekrav exteriört förvanskas och är lättast att genomföra praktiskt.    Konsekvenser: De slutsatser som kan dras från denna studie är i linje med BBRs rekommendationer. BBR beskriver att ”om vindsutrymmet inte är avsett att vara uppvärmt kan isoleringen placeras i vindsbjälklaget” (BFS 2011:26). Även ägare har visat sig vara mest positiva till isolering av taket samtidigt som just isolering av vindsbjälklaget kan vara negativt då det tar upp annars disponibel yta. Begränsningar: Varje byggnad som ansöker om ändrad användning eller genomgår en större ombyggnad kan tvingas uppnå tidsenliga krav på energiförbrukning. I studien undersöks specifikt stationshus uppförda 1860–1900 med bevarandekrav. Andra byggnader som uppkommit under samma tidsspann kan förväntas ha någon form av bevarandemärkning. Därför kan denna studie tillämpas generellt på byggnader från nämnt tidsspann som möter liknande problematik, dock kan resultatet bara tillämpas där vindsutrymmet kan avvaras.

Purpose: In today's society, several municipalities in Sweden are working towards theintegration of their citizens in order to include them in the future planning of the citiesand regions. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), conducted a survey calledMedborgarundersökning, in which they examined the citizens’ view on the civildialogue which takes place between the municipalities and their citizens. This survey demonstrated a lack of positive attitude towards the dialogue. Jönköping municipalityhad a need to gather information about the function of the citizen dialogue, since theypublished new guidelines in the summer of 2016, and to gather knowledge about thefuture configuration of the dialogue. The study strived towards uncovering how the municipality of Jönköping take advantage of the dialogue today and what the dialogueis lacking of as well as what improvement can be done between the municipality andits citizens. The study also included how well the dialogue were perceived by thecitizens and their perception about the possibility to affect any decisions that weremade. The study performs a comparison between the municipality of Jönköping and themunicipality of Gnosjö, since the latter had a well-functioned citizen dialogue. Method: The study itself depended upon both qualitative and quantitative methods forgathering of data, such as interviews and surveys. The interviews aimed primarilytowards employees in the municipalities and the surveys aimed towards the residents of Bottnaryd. Findings: This study provides with an increased understanding as to how the citizendialogue functions in practice and provides suggestions as to how the dialogue can beimproved and developed. Among other things, it highlights what the dialogue currentlylacks and what improvements could be implemented to make up for that. Implications: Other possibilities of participation needs to be created in order to be ableto include more citizens and the different layers of society. Furthermore, all partieslacks a greater commitment towards the dialogue, as well as the citizens are able toparticipate too late in the process. Limitations: In this study, officials and other parties, who were not deemed experts inthe field or affected in any way, were consciously excluded. The results of this studyare foremost able to be implemented in the municipality of Jönköping, as this was thecenter of focus. However, this study may be used as a comparison in similar, futurestudies and the proposals of improvements may be useful elsewhere. / Syfte: Flera kommuner i Sverige arbetar idag för att integrera sina medborgare iplaneringen av kommunerna. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomfördeen undersökning, Medborgarundersökning, där de granskade medborgarnas syn påmedborgardialogen. Undersökningen påvisade en bristande inställning till dialogen hosmedborgarna. Jönköpings kommun hade ett behov av att få fram information om hurväl dess medborgardialog fungerade då de gav ut nya riktlinjer för detta undersommaren 2016. Det fanns även ett behov av mer kunskap kring hur den framtidamedborgardialogen skulle utformas. Studien strävade därför efter att ta reda på hurJönköpings kommun jobbar med medborgardialogen idag och vad som saknas samt hurden kan förbättras mellan Jönköpings kommun och dess medborgare. Bland annatstuderades hur medborgarna upplevde att de kunde påverka de samhällsutvecklandebeslut som tas. Studien jämför även Jönköpings kommun med Gnosjö kommun, somhar en välfungerande medborgardialog. Metod: För att få fram data som söktes så användes både kvalitativa och kvantitativametoder i form av intervjuer och enkäter. Intervjuerna riktades främst mot anställda påvarje kommun och medborgarna i Bottnaryd deltog i en enkätundersökning. Avgränsningar: Studien har medvetet exkluderat tjänstemän och andra parter som inteär sakkunniga eller berörda. Resultatet som sådant är främst implementerbart iJönköpings kommun, då det var där studiens fokus låg. Studien kan dock användas somen jämförelse i framtida undersökningar, samt att de förslagen till förbättringar kan nyttjas i andra städer. Resultat: Denna studie gav en ökad förståelse för hur medborgardialogen fungerar ipraktiken och ger även förslag på hur dialogen kan förbättras och utvecklas. Studienger bland annat förslag på hur de aspekter som saknas av både kommunen ochmedborgarna kan implementeras. Jönköpings kommun jobbade medmedborgardialogen i den mån det var behövligt. Bottnaryds medborgare upplevde attdet var svårt att påverka de frågor som diskuterades på samrådsmöten, vilket gjorde detsvårt för dem att se hur deras deltagande skulle göra någon skillnad. För att deltagandetskulle öka, från Bottnaryds sida, skulle kräva bättre tider för möten, större deltagande iaktuella frågor och återkoppling angående det som har diskuterats på tidigare möten. Konsekvenser: Det behövs fler möjligheter för medborgarna att kunna delta och ettaktivt arbete för att inkludera fler av de olika grupper som finns i samhället. Vidareupplevdes det att det saknades ett större engagemang från samtliga parter och attmedborgarna blir delaktiga för sent i dialogen.

I mitt examensarbete har jag arbetat med att ta fram en design samt förfrågningsunderlag för en Skatepark i Gällivare. Arbetet presenterades för politikerna i Gällivare kommun. Arbetet inleddes under min praktik på LKAB Samhällsomvandling där jag hade erfarna projektledare som handledare. Därefter fortlöpte projektet på egen hand efter att praktiken avslutats. Grunden till att jag valde just detta område är att det finns ett beslut att uppföra en anläggning i Gällivare men projektet har lagts på is. Det tillsammans med ett eget brinnande intresse för skateboardåkning och en önskan att göra något positivt för kommunens invånare gjorde valet av exjobb till en självklarhet. I förfrågningsunderlaget skickades ut till företag som arbetar med helhetslösningar för skateparker i Sverige och norden, behövdes först förslag på en placering och olika områdesförslag för Skateparken ifråga tas fram.  För att få en någorlunda uppskattning på vad ett sådant här projekt kan tänkas kosta, var en av utmaningarna att ta fram en egen design på en anläggning baserad på de områdesförslag som tagits fram. Designen kom till liv med hjälp av medlemmar från den lokala skateboardföreningen efter att möten ägt rum där det diskuterades olika element som man önskade ingå i designen av den nya parken.  När arbetet med förfrågningsunderlaget var färdigt och efter att respons från företaget som jag skickat ut det till kommit in, förbereddes en presentation som sedan hölls för Gällivare kommuns Samhällsbyggnadsutskott. Efter presentationen var genomförd deltog jag samt medlemmar från Gällivare Skateboardförening i en Workshop för ett område som heter Sjöparken i centrala Gällivare. Sjöparken ingår i ett projekt där hela parken ska utvecklas och rustas upp. Projektledaren för upprustningen av Sjöparken tog sedan kontakt med mig för att boka in ett möte. Under mötet meddelades att en skatepark ingår i deras planering för framtida Sjöparken. Bästa möjliga utfall är nu att upphandlingen av skateparken kommer ske efter årsslutet och att arbetet med parken inleds till våren

Syfte: Att undersöka effekterna vid ersättning av större delar av fasader ikontorsbyggnader med glas, där fokus ligger på energianvändning samtkoldioxidutsläpp. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer, litteraturstudier och dokumentanalys. Resultat: En kontorsbyggnad studerades med hänsyn till den specifikaenergianvändningen och koldioxidutsläppen. Glasarean och fasadarea beräknades förden befintliga byggnaden. Sedan utökades glasarean i fasaden från 30 % till 50respektive 70 %. Resultatet visade att en ökning från 30 % till 50 % minskade denspecifika energianvändningen för samtliga fyra energiberäkningar som utfördes iGöteborg, Lund, Stockholm och Umeå. Däremot ökade den specifikaenergianvändningen för samtliga fall vid en ökning från 50 % till 70 %. Vid analyseringav koldioxidutsläppen fick man fram att koldioxidhalten alltid minskade vid ökning avglasarea. Konsekvenser: Rapporten visar tydligt att det finns ett problem gällandeenergiförbrukning och koldioxidutsläpp idag. Byggregler och råd ska följas utavbyggbranschen för att uppnå målen som EU har satt upp. Studien visar att det finns etttydligt samband mellan koldioxidutsläppen och ökningen av glasarean dock saknadesdetta samband för energianvändningen. Begränsningar: Arbetet begränsas till att undersöka en kontorsbyggnad medbetongstomme belägen i Göteborg, Stockholm, Lund och Umeå. Glasets arkitektoniskaperspektiv behandlas inte och påverkar därav inte val eller placering av glaspartier,glaset har inte några bärande egenskaper. / Purpose: To investigate the effects of replacing major parts of facades in officebuildings with glass, focusing on the energy use and the carbon dioxide emissions Method: Qualitative semi- structured interviews, literature studies and documentanalysis. Findings: An office building was studied with regard to the specific energy use andcarbon dioxide emissions. The glass area and façade area were calculated for theexisting building. Then the glass area was expanded from 30 % to 50% and 70%respectively. The result showed that an increase from 30% to 50% decreased thespecific energy use for all four energy calculations carried out in Gothenburg, Lund,Stockholm and Umeå. On the other hand, the specific energy use for all cases increasedwhen expanding the glass area from 50% to 70%. When analyzing carbon dioxideemissions, it was found that the carbon dioxide content always reduced as a result ofthe increasing glass area.Implications: The report clearly shows that there is a problem regarding energyconsumption and carbon dioxide emissions today. Building rules and advice should befollowed by the construction industry in order to achieve the goals set by the EU. Thestudy shows that there is a clear connection between carbon dioxide emissions and theincrease in the glass area, however, this connection was lacking for the energy use. Limitations: The work is limited to investigating an office building with concreteframes located in Gothenburg, Stockholm, Lund and Umeå. The architecturalperspective of the glass is not considered and therefore it does not influence theselection nor does placement of the glass portions, the glass have no bearing attributes.

Byggnadssektorn står idag för en betydande del av den totala konsumerade energin i världen. God och hälsosam livsmiljö kan uppnås med ökad användning av förnybara energikällor. Ett essentiellt kriterium är att integrera solceller i byggnader. Lindholmens Tekniska Gymnasium är i behov utav nya lokaler, där efterfrågas en integration av solceller i byggnadens klimatskal. Solcellsprodukter utformas ofta med fokus på energiproduktionen, och inte på deras design. Vid en lyckad integration skall den estetiska kravbilden så som den funktionella och tekniska uppfyllas. Detta skall göras med hänsyn till den arkitektoniska kvaliteten. I den här rapporten framställs ett förslag till valet av solceller, med syftet att påvisa en integrering av solceller ur ett arkitektoniskt fördelaktigt perspektiv.

Utbyggnaden på jordbruksmark har kritiseras vara ett hot mot den långsiktiga livsmedelsförsörjningen. Detta eftersom kommunernas intresse för att växa ofta hamnar i konflikt med intresset av att skydda jordbruksmarken. Inom markanvändningsplanering finns det många intressen att ta hänsyn till vilka ofta står i motsättning till varandra, vilket blir särskilt synligt inom hanteringen av jordbruksmark. Hur denna konflikt ska hanteras är upp till kommunerna som genom det kommunal planmonopolet fattar beslut kring vilka intressen som ska prioriteras. Styrningen har dock att kritiseras vara allt för svag då alltmer av jordbruksmarken försvinner. I uppsatsen undersöks hur planeringen av jordbruksmark hanteras i sydvästra Skåne genom att undersöka kommunerna Kävlinge, Lund och Trelleborg. Dessutom har även en tjänsteman på länsstyrelsen i Skåne intervjuats och rättsfall undersökts. Problematiken studeras utifrån miljö- och planparadigmet för att undersöka hur styrningen av markanvändningen går till i praktiken och synliggöra vilka argument för bevara respektive exploatera som läggs fram inför beslut ska fattas. Studien visar att jordbruksmarkens exploateringen påverkas av tre övergripande faktorer: kommunernas lämplighetsprövning, att det inte finns några lokaliseringsalternativ samt kommunerna intresse för att utvecklas. Uppsatsen synliggör att jordbruksmarken påverkas av varierande typer av intressen. Utbyggnaden påverkas av allt från markägares enskilda intressen till funktioner för samhället i stort. Vad som utgör ett väsentligt samhällsintresse blir därför svårt att definiera och handlar därför till viss del om hur det framställs. Uppsatsen visar på att det har skett en förskjutning mot en ökad regelstyrning. Målstyrningen finns dock fortfarande kvar då det fortfarande är upp till kommunen att fatta beslut gällande jordbruksmarken. Att det skett en förskjutning mot en ökad regelstyrning verkar till stor del bero på att två nya rättsfall hamnat i Mark- och miljööverdomstolen, vilket har ställt jordbruksmarksfrågan ytterligare på sin spets.

Denna rapport ämnar beskriva hur barnfrågor inkluderas i fysiska planering. Att inkludera barn har inte alltid varit en självklarhet, då barn kan uppfattas oförmögna att fatta beslut. Barn är även en grupp som vanligtvis utesluts vid beslutsprocesser, i och med att de saknar rösträtt. För att tillgodose barns behov och skapa miljöer till för en god uppväxt, är det självklart att barn ska få möjlighet att påverka vid frågor vilka de berörs av. Barns inkludering är även av relevans i och med att Sverige lagstadgat barnkonventionen. I rapporten har fyra projekt granskats, vilka inkluderat barn i planprocessen. Att möjliggöra barn inkludering i fysisk planering, är till godo för såväl beslutsunderlaget som för barnet som individ. I rapporten har det även framträtt att det är av största relevans att inkludera barn i ett tidigt skede av projektet för att barnfrågorna skall ges reellt inflytande. Kommunen och de aktörer som deltar i projektet, vilket kan tänkas påverka barn, bör även möjliggöra att barnfrågor ges erkännande under hela processen och projektets gång. Barnfrågor ska inte ses som något utöver det vanliga. Barnfrågor är allas frågor!

Behovet av fler förskoleplatser och fler bostäder för äldre ökar i takt med pågående urbanisering, kommunala besparingar som leder till nedskärning av olika verksamheter och att vi tenderar nå en högre livsålder. Förskolor och vård- och omsorgsboenden har ett antal gemensamma nämnare för sina målgrupper. Barn och äldre har ett beroende av omsorg och stöd av personal, de ska ha tillgång till en miljö som är lugn och trygg men som också kan erbjuda aktiviteter och social stimulans. Hos båda verksamheterna finns det även behov av exempelvis tillagningskök, personalrum, varumottag och avfallshantering. Förutom detta har båda verksamheterna behov av tomtmark. Detta kan vara en avgörande faktor om var och hur dessa verksamheter kan etableras under pågående befolkningsökning med förtätning i våra städer och vid kommunala nedskärningar till följd av ekonomiska besparingar. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka hur dessa två verksamheter kan samlokaliseras och hur en sådan byggnad kan utformas för att tillgodose verksamheternas enskilda och gemensamma behov och samtidigt möjliggöra för aktiv och passiv interaktion mellan barnen, de äldre och personalen. Arbetet påbörjades med en litteraturstudie för att samla information och kunskap inom ämnena social hållbarhet och sambandet med den fysiska miljön i förskolor och vård- och omsorgsboenden. Utifrån litteraturstudien togs en intervjuguide fram som användes under platsbesöken på två förskolor, två vård- och omsorgsboenden samt två samverkanshus. Från platsbesöken har även författarnas egna reflektioner sammanställts. Platsbesöken och litteraturstudien har därefter sammanställts till en syntes med åtta punkter som bedöms vara viktiga att beakta vid planering av en kombinerad verksamhet. Syntesen har därefter använts som underlag till konceptutvecklingen där målgruppernas olika behov konkretiserades genom skisser som ledde till en konceptbyggnad. Denna konceptbyggnad är utformad för att kunna anpassas beroende på vilken tomt den ska appliceras på, hur många boende- respektive förskoleplatser som behövs samt hur den kringliggande miljön ser ut.  Slutsatserna från arbetet visade att en kombination av dessa verksamheter bedöms vara passande och att båda verksamheter kan få ett positivt utbyte av att träffa varandra och samarbeta. Inga ekonomiska kalkyler togs fram under arbetet, men de ekonomiska fördelar som framkom under arbetet har varit bland annat samordning av varutransporter, personal, avfallshantering, energi och mer effektiv markanvändning eftersom tomtmarken kan samnyttjas.

Kontoret är för många en plats där mycket tid spenderas, men COVID-19 pandemin förändradedrastiskt detta. Kontorsarbete utfördes hemma och när moderna verktyg möjliggjorde arbete på distans har kontorets roll ifrågasatts. Så omskrivbordsarbetet kan utföras på distans, innebär det att kontoret är en plats för social interaktion? Forskare och företag som arbetar inom området antydde redan innan pandemin att framtidenskontor kommer vara en social plats för möten, teamarbete och kommunikation (Harris, 2015;Stiefel, Rief, & Bauer, 2017). Detta visar ett behov på att undersöka vad för kvaliteter kontoret behöver för att skapa hållbara sociala utrymmen. Syftet med examensarbetet är att utifrån en utredning och kartläggning av socialt hållbara arkitektoniska indikatorer, ta fram schematiska upplägg för framtidens kontorsutrymmen samt illustrera applikationen av dessa på ett befintligt kontor. Examensarbetets mål är att utforska och kartlägga indikatorer som skapar arkitektoniskt socialt hållbara miljöer samt att undersöka behoven och önskemålen av och på kontorsutrymmen utifrån ett framtidsperspektiv och förändringarnaCOVID-19-pandemin har medfört. Vidare är målet att utifrån framtagna indikatorer analysera Krook& Tjäders befintliga kontor i Göteborg, samt ta fram ett lokalprogram och ett gestaltnings förslag som skapar, bibehåller och ökar social hållbarhet i lokalerna. Examensarbetes metodik har genomförts enligt teorin för Research design. Arbetet inledes med en iterativ analys av kontorets historia, kontoret idag och framtidens kontor efterpandemin, baserat på litteraturstudie och en enkätundersökning för att identifiera relevanta indikatorer. Detta presenteras sedan i ett schematiskt upplägg i form av en syntes. Syntesen lyfter fram ett antal indikatorer som bedöms vara viktiga att beakta vid skapandet av kontorsmiljöer. I avsnittet visualiseras även sammanhang bådeövergripande för ett kontor och indelat i dessenskilda arbetsutrymmen. Detta ligger sedantill grund för platsanalys och framtagande av lokalprogram och gestaltningsförslag på Krook &Tjäders befintliga kontor i Göteborg. Gestaltningsförslaget ger ett exempel på hur framtagna indikatorer kan nyttjas för analys och utformning av kontorsmiljöer och dess sociala arbetsytor. Resultatet är specifikt för ett kontor och bör endast betraktas som diskussions underlag som kan inspirera vid utformningen av utrymmen i andra kontor.

Byggsektorn står idag inför ett ökat krav på öppenhet och dialog under byggnadsprojekt. Teknologiska framsteg har idag gjort det möjligt att med digitala visualiseringstekniker redovisa byggnadsprojekt på många olika sätt. Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka värden som visualiseringstekniker kan bidra med i ett kommunikationssyfte mot allmänheten. Syftet var även att identifiera eventuella hinder och utmaningar med att använda tekniken. Litteraturstudien visade att byggbranschen står inför ett ökat behov av kommunikation. Tidigare forskning har visat potentialen i hur olika typer av visualiseringar kan användas i kommunikations- och informationssyfte riktat mot olika intressenter. Litteraturstudien gav även ett antal riktlinjer som arkitektoniska visualiseringar bör förhålla sig till.  Den använda metoden utgick från en fallstudie av ett byggnadsprojekt som låg som bas för utvecklingen av ett antal olika visualiseringar med varierade informationsinnehåll och interaktivitet. De testade teknikerna bestod utav perspektivbilder, animerad video, interaktiv solstudie samt interaktiv 3D-modell. I studiens inledande del gjordes en förstudie där tre personer från olika byggföretag intervjuades. Syftet med förstudien var att klargöra hur arkitektoniska visualiseringar riktade mot allmänheten används idag. De framtagna visualiseringarna utvärderades via två olika empiriinsamlingar. Den första insamlingen bestod av en webbaserad enkätstudie som delades online, där ett självselektivt urval fick testa och utvärdera de framtagna visualiseringarna. Den andra insamlingen bestod utav en fokusgrupp med fem personer från ett arkitektkontor som fick diskutera de framtagna visualiseringarna utifrån deras perspektiv.  Analysen delades in i tre olika perspektiv baserat på den insamlade empirin: arkitekter, byggherre/entreprenör samt allmänheten. Studiens slutsatser visade på att det fanns ett intresse bland enkätrespondenterna att ta del av visualiseringar i tidiga skeden av projekt. Enkätrespondenterna hade en positiv inställning till de visualiseringstekniker som de ansåg ge en mer transparent och öppen delning av information, vilka i denna studie var solstudien samt 3D-modellen. Dessa ansågs som mer transparenta då de kunde visa både positiva och negativa konsekvenser av ett projekt. Resultatet visade även problematiken med att använda tekniken, då flera olika intressenters intressen måste beaktas samtidigt. Huvudutmaningen för framtida studier är att klargöra vilket värdeskapande tekniken har utifrån byggföretagens perspektiv, hur ändringar i projekt ska hanteras samt att matcha detaljnivån på projektet mot det skede i byggprocessen som projektet befinner sig i.  Studiens bidrag är att ha utmanat den roll som arkitektoniska visualiseringar har i kommunikationssyfte mot allmänheten. Genom att jämföra olika byggaktörers perspektiv med allmänhetens kunde studien visa på möjligheterna med tekniken men även den komplexitet som berör användningen av arkitektoniska visualiseringar i informationsdelningssyfte. / Today, the construction sector is facing an increased demand for openness and dialogue of construction projects. Recent technological advances in digital architectural visualization techniques have made it possible to present building projects in many ways. The purpose of this study was to identify the values that visualization techniques can contribute to communication with the public and to identify possible problems and challenges with using the technology. The literature study showed how the construction industry today is facing an increased need for information sharing. Previous research has shown how different types of visualizations can be used for communication and information purposes aimed at different stakeholders. The literature study also provided several guidelines which visualizations should adhere to.  The method used in the study was a case study of one building project where several different visualization techniques were developed consisting of a variety of information content and interactivity. The tested techniques consisted of rendered still images, animated video, interactive sun study and an interactive 3D environment. In the introductory part of the study, a pre-study was done where three people from different construction companies were interviewed. The purpose of the pre-study was to clarify how architectural visualizations aimed at the public are used today. The visualizations produced were evaluated via two different collections of empirical data. The first data gathering was done through a web-based survey that was shared online, where self-selective respondents tested and evaluated the developed visualizations. The second data gathering consisted of a focus group with five people from an architect firm who discussed the tested visualizations from their perspective. The analysis was divided into three different perspectives based on the empirical data collected: architects, property developer and the public. The results of the study show that there is an interest among the survey respondents to get access to the visualizations in the early stages of a building project. The survey respondents had a positive attitude towards the visualization techniques that game a more transparent and open sharing of information where the visualizations could show both positive and negative consequences of a project. The results also showed problems with using the techniques, as several different stakeholders’ interest must be considered and be considered simultaneously. The main challenge is to clarify the value created by of technologies from the perspective of construction industry, how changes in the projects are handled and how to efficiently and accuracy match the detail level of the visualizations to the detail level of the project. The study's contribution is to have challenged the role that architectural visualizations play in communication information about construction projects towards the public. By comparing the perspectives of different construction actors along with the public, it was possible for the study to show the possibilities but also the complexity that concerns the use of architectural visualizations for information sharing purposes.