: This bachelor thesis explores library students’ attitudes towards marketing in libraries. The aim is to find out if they are interested in working whit marketing questions in their future workplaces. To perform the study the author used a questionnaire survey and 48 students completed the survey. The answers where converted into present form and 10 charts were created to show the result. The survey is based on the library researcher Eileen Elliot de Saèz theories of the marketing mix adapted to a library perceptive. de Saèz means that the library always must put the users of the library in focus and all services should be designed after the users needs.   The result shows that the students’ thought it was important to do marketing in libraries and was interested in working whit these issues in the future. However, the general attitude towards marketing was higher then the willingness to work with these questions on there future workplaces. It was a recurring result throughout the study.

This study examines social workers' perceptions of their daily work with young people who abuse alcohol and drugs. The purpose of this study was to examine how social workers' perceptions are affected by gender and main drug of choice of activities for young people who abuse. Methodically the study was conducted with qualitative interviews with social workers active in youth substance abuse treatment. The study was carried out a review of previous research in relation to empirical data for the reason to have a discussion of possible explanations of social workers' perceptions and their daily work with young people who abuse alcohol and drugs. The results showed that social workers' perceptions of their daily work with young people are about attitude, reflection and development opportunities in the practical session with the youth. These factors were crucial in work with young people. Results also showed that social workers did not experience any difference due to gender in the daily work but that the choice of actions in the daily work was based on young people's problems and what substance the young people used.

Syftet med examensarbetet var att belysa attityder till modersmålsundervisning och mångkulturalitet ur ett lärar- och elevperspektiv. För att undersöka detta genomfördes intervjuer med tio elever som läser modersmålsundervisning i antingen finska eller somaliska samt e-postbaserade inkäter med fyra undervisande lärare med olika andel mångkulturella elever i klassen. I resultatet framkom att eleverna överlag är nöjda med sin modersmålsundervisning, men att de inte märker av något samarbete mellan modersmålsläraren och deras övriga lärare. Inställningen till ämnet var i stort densamma oberoende av vilket språk undervisningen avsåg. De somaliska eleverna uttryckte dock att de kände mer attityder gentemot deras modersmål och modersmålsundervisning än de finska eleverna. Hos lärarna kunde vi inte se någon större skillnad i deras inställning till modersmålsundervisning och mångkulturalitet beroende på hur stor andel mångkulturella elever de hade i sin klass. Överlag uttrycktes en positiv inställning till mångkulturalitet även om kunskaperna kring arbetet med mångkulturella elever i stort var bristfällig. En integrering av modersmålsundervisningen i övrig undervisning vilket beskrivs i styrdokumenten är inget som verkar förekomma, enligt vår undersökning.

Syftet för denna rapport är att undersöka gymnasieelever i Kalmars attityder gällande IKT i undervisningen, hur eleverna upplever att de själva respektive deras lärare arbetar med IKT, samt hur eleverna upplever skolornas satsningar på IKT. Den övergripande metoden för datainsamlingen har varit enkäter vars resultat sammanställts kvantitativt och presenteras i företrädesvis stapeldiagram. Den problematik som ligger till grund för rapportens frågeställningar är baserad på tidigare forskning inom ämnet. En fråga som flera forskare debatterar kring är huruvida IKT-kompetens borde ses som en basfärdighet, jämställt med att skriva eller räkna. Viss problematik kan även finnas i de tidigare satsningar inom IT-området som gjorts i skolan, då dessa satsningar ofta verkat fokusera på att köpa in nya tekniska hjälpmedel snarare än att motivera och utbilda lärarna att använda dessa. Ännu mindre har satsningarna på att få elever att använda IKT varit.  Resultaten för denna studie skiftar något emellan de tre skolor som omfattades av datainsamlingen. Gällande elevernas attityder till IKT i undervisningen visar studien upp tydliga siffror på att elever anser att undervisningen blir både roligare och bättre med hjälp av IKT. Stor variation mellan olika undervisningssätt är något elever efterfrågar, och då med IKT-hjälpmedel som ingående element i denna blandning. Hur lärare arbetar med IKT verkar skifta mycket beroende på den enskilde läraren men det beror även på vilka förutsättningar som finns, det vill säga hur skolan väljer att satsa på IKT-hjälpmedel. Resultatet på frågan om hur eleverna upplever sina respektive skolors satsningar på IKT skiftar mellan de tre skolorna, något som väcker diskussionen kring hur viktig egentligen skolans del i det hela är. En viktig slutsats som studien når är att det trots allt i slutänden mycket beror på hur läraren väljer att använda sig av den IKT som finns tillgänglig. En elev uttrycker denna tanke med orden: ”Onödigt att lägga ner pengar på hjälpmedel som lärarna inte använder sig av”.

Inkludering är starkt sammankopplat med målet om en likvärdig utbildning. Ändå är inkludering inte helt självklart i dagens skola och ses heller inte sällan som problematiskt att organisera för den enskilde läraren. Syftet med denna studie är att från utsagor av lärare i idrott och hälsa studera mönster i deras attityder till inkludering av elever med fysisk funktionsnedsättning samt se hur dessa påverkar planeringen av undervisningen. Studien är en undersökande studie med kvalitativa intervjuer som metod. Vi har intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa verksamma i grund- och gymnasieskolan samt i särskolan. Resultatet från intervjuerna visar att inkludering är ett komplext och svårtolkat begrepp. Det framkommer att attityderna skiljer sig åt och är beroende av flera faktorer. Utbildning, erfarenhet, stöd och resurser är faktorer som visar sig påverka attityderna men de kan inte enskilt ges som förklaring utan påverkar också varandra sinsemellan. Konsekvenserna av lärarens attityder samt elevens funktionsnedsättning visar att inkludering inte alltid ses som lösning för en likvärdig utbildning. Inkludering är en ideologisk övertygelse, som är svår att realisera i praktiken. Fyra av åtta lärare ser inga fördelar med segregerande lösningar, men endast en lärare upplever att det inte finns några hinder för att organisera en inkluderande undervisning. I övrigt framkommer olika kompensatoriska och segregerande lösningar för eleven med funktionsnedsättning och dessa motiveras genom en syn på likvärdig utbildning där läraren inte anser sig kunna tillgodose elevens behov i den gemensamma undervisningen. Gemensamt för samtliga lärare är att de beaktar elevernas rätt till en likvärdig utbildning men alla ser inte hur en fullständigt inkluderande undervisning skulle kunna vara lösningen till detta.

Inkludering är starkt sammankopplat med målet om en likvärdig utbildning. Ändå är inkludering inte helt självklart i dagens skola och ses heller inte sällan som problematiskt att organisera för den enskilde läraren. Syftet med denna studie är att från utsagor av lärare i idrott och hälsa studera mönster i deras attityder till inkludering av elever med fysisk funktionsnedsättning samt se hur dessa påverkar planeringen av undervisningen. Studien är en undersökande studie med kvalitativa intervjuer som metod. Vi har intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa verksamma i grund- och gymnasieskolan samt i särskolan. Resultatet från intervjuerna visar att inkludering är ett komplext och svårtolkat begrepp. Det framkommer att attityderna skiljer sig åt och är beroende av flera faktorer. Utbildning, erfarenhet, stöd och resurser är faktorer som visar sig påverka attityderna men de kan inte enskilt ges som förklaring utan påverkar också varandra sinsemellan. Konsekvenserna av lärarens attityder samt elevens funktionsnedsättning visar att inkludering inte alltid ses som lösning för en likvärdig utbildning. Inkludering är en ideologisk övertygelse, som är svår att realisera i praktiken. Fyra av åtta lärare ser inga fördelar med segregerande lösningar, men endast en lärare upplever att det inte finns några hinder för att organisera en inkluderande undervisning. I övrigt framkommer olika kompensatoriska och segregerande lösningar för eleven med funktionsnedsättning och dessa motiveras genom en syn på likvärdig utbildning där läraren inte anser sig kunna tillgodose elevens behov i den gemensamma undervisningen. Gemensamt för samtliga lärare är att de beaktar elevernas rätt till en likvärdig utbildning men alla ser inte hur en fullständigt inkluderande undervisning skulle kunna vara lösningen till detta.

No description available.

Bakgrund: övervikt och fetma är ett växande problem världen över och den vanligaste orsaken är ett för stort energiintag i förhållande till den energi kroppen gör av med. Fetma ger upphov till en rad olika komplikationer och där av kommer dessa patienter att behöva vårdas på sjukhus och med hjälp av öppenvården. Syftet: var att beskriva vårdpersonalens attityder till patienter med övervikt och fetma. Metod: var en systematisk litteraturstudie som är grundat på elva vetenskapliga artiklar varav nio var kvantitativa och två var kvalitativa. Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO.  Resultat: det framkom två tydliga skillnader i attityder vilka var positiva och negativa till patienter med övervikt och fetma som dominerades av negativitet. Slutsats: för att dessa patienter ska få en så god omvårdnad så möjligt skulle utbildning och handledning i bemötande och attityder vara en bra början. Mer forskning behövs på området för att kunna kartlägga vad den eventuella utbildningen bör fokuseras på.

No description available.

VÅRDPERSONALS ATTITYDER MOT PATIENTER MED HIV/AIDS. Emma Svensson & Malin Åslin   SAMMANFATTNING Bakgrund: HIV är en sjukdom som är spridd över hela världen med miljontals drabbade människor. Smittan finns i blod, sädesvätska och slidvätska och smittar därför via sexuellt umgänge av alla dess slag samt via blod till blodkontakt exempelvis vid intravenöst missbruk. Ute i samhället bildades tidigt en negativ uppfattning om sjukdomen, och de som har drabbats av den, som än idag sitter kvar. Detta trots att det har gått snart 30 år sedan sjukdomen fick sitt stora genombrott. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonals och studenters/elevers attityder mot patienter med HIV. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie med artikelsökningar i databaserna PubMed, Cinahl och sökmotorn Google Scholar. 11 artiklar valdes ut för kvalitetsgranskning, totalt nio artiklar analyserades sedan och utgör studiens resultat. Resultat: Resultatet visade att attityderna skiljer sig åt från land till land samt bland olika personalkategorier. Kunskapen om HIV-smittan spelade en stor roll då attityderna generellt var mer positiva hos de bland vårdpersonalen och studenterna/eleverna som hade större kunskap om sjukdomen. Även erfarenhet spelade en stor roll då de som vårdat någon med HIV tidigare  eller hade någon i familjen/bekantskapskretsen som var drabbad hade generellt en mer positiv attityd. Slutsats: Attityderna mot HIV-smittade var bland vårdpersonal och studenterna/eleverna relativt positiv trots att kunskapen om och erfarenheterna kring sjukdomen är begränsad.