Bakgrund Bakgrunden belyser den forskning som finns kring förskolans verksamhet och läroplanens historia, vad har lett fram till de styrdokument som förskolan ska gå efter. Studierna som behandlats tar alla upp olika delar av verksamheten men tar alla upp läroplanen och hur den påverkar. Syfte Syftet med denna undersökning var att ta reda på verksamma pedagogers attityder kring den reviderade läroplanen för förskolan. Frågeställningar Ser pedagogerna möjligheter eller problem med att arbeta med den reviderade läroplanen? Har det någon betydelse när pedagogerna började sin verksamma bana? Metod Studien är kvantitativ och är i form av en enkätundersökning. Det delades ut 41 enkäter varav 35 kom in under insamlingen. Alla respondenter är verksamma inom förskolan som pedagoger där vi inte frågade efter utbildning. Resultat Vad som kunde utläsas av resultatet var att pedagogerna ser läroplanen som ett bra stöd i verksamheten men att den samtidigt bidrar till en ökad stress då många strävansmål ska arbetas mot. Då vi frågade efter årtionde som de startade sin verksamma bana trodde vi att detta skulle påverka resultatet men vi såg inga större skillnader mellan respondenterna.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur patienter som är hiv-positiva upplever att de blir bemötta av sjuksköterskor inom vården. För att svara på detta syfte har en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design genomförts. Deltagarna i studien rekryterades utefter ett bekvämlighetsurval och antalet deltagare var sex stycken. För att utföra intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide med öppna frågor. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en kvalitativ, manifest innehållsanalys. Resultatet visade att hiv-positiva patienter upplever ett generellt gott bemötande av sjuksköterskor inom vården. Det framkom även att erfarenhet och kunskap inom området utgjorde ett viktigt element för ett gott bemötande. Dock framkom det att några deltagare även upplevt ett mindre bra bemötande av sjuksköterskor. Resultatet visade vidare att det dåliga bemötandet många gånger grundade sig i okunskap kring ämnet samt rädsla för att själv bli smittad. Författarna kunde, utifrån deltagarnas mening, identifiera ett behov av mer utbildning inom detta område. Det är enligt författarna även av stor vikt att vidare forskning fokuserar på vad som kan bidra till bättre attityd och bättre inställning hos sjuksköterskor som vårdar hiv-positiva patienter. / The aim of the present study was to describe hiv-positive patients’ experience of treatment-related contacts with nurses within hospital care. An interview study based on qualitative methodology with a descriptive design was used. Six participants were recruited according to a practical sample selection method. A semi-structured interview guide with open questions was chosen. The collected material was examined with the help of a qualitative, manifest content analysis. The result showed that hiv-patients experienced a good general treatment by nurses in care. Additionally, it was shown that experience and knowledge within the field constituted an important factor for a positive experience. However, a few of the participants also experienced a less positive attitude from nurses. This was interpreted as related to lack of knowledge and fear of contamination. The authors could identify a need for more education of nurses within the field. The authors conclude that further research is needed to understand what might contribute to a better treatment-related attitude among nurses who treat hiv- patients.

En allmän uppfattning är att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses även använda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus på individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkät undersöktes två arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100). Resultatet visade att domstolsanställda var mer motiverade och mindre stressade över kompetensutveckling än processverksamhetsanställda. Domstolsanställda hade även en positivare attityd. Vidare påverkade ålder och utbildning attityden till kompetensutveckling. Anmärkningsvärt var att processverksamhetsanställda ändå var förhållandevis positiva till kompetensutveckling, vilket betraktades som undersökningens huvudfynd. Detta var en viktig lärdom, dels för att inte fortsätta bredda det redan befintliga utbildningsgapet och dels för att påminna arbetsgivarna om deras betydelse för anställdas utveckling.

Föreliggande studies övergripande syfte har varit att undersöka vilka attityder gymnasieelever i den svenska skolan har till religionsämnet i skolan och vilka generella attityder de har till andra aspekter av religion och kunskap om religion samt att undersöka vilka samband som råder mellan attityderna. Metoden för genomförandet av studien har varit kvantitativ och tillvägagångssättet för insamling av datamaterial har varit gruppenkäter. Alla gymnasieelever som deltog i studien gick på en och samma mångkulturella skola som var belägen i en av Stockholms förorter. Sammanlagt deltog 84 gymnasieelever i studien. Statistiskprogrammen Excel och SPSS har fungerat som verktyg för att organisera materialet och stapeldiagram, korstabeller och korrelationsanalyser har använts för att analysera och tolka resultatet. Uppsatsen har kunnat konstatera att eleverna uppvisat övervägande positiva och i andra hand neutrala attityder gentemot religionsämnet i skolan och att endast en mindre andel av eleverna intagit en negativ attityd. Studien har även kunnat påvisa att det råder ett genomgående positivt samband mellan elevernas attityder till religionsämnet i skolan och elevernas generella attityder gentemot religion och till kunskap om religion. En tydlig skillnad har även påvisats gällande elevernas attityder beroende på om eleverna anser sig vara religiösa eller inte där eleverna med religiös bakgrund övervägande visat på mer positiva attityder gentemot religionsämnet och andra allmänna aspekter av religion än de som inte anser sig vara religiösa. Studien har kunnat konstatera att det för framtida forskning framstår som relevant att ytterligare undersöka hur elevernas attityder till religionsämnet i skolan och andra aspekter av religion i samhället påverkas av att eleverna har en religiös bakgrund respektive en icke-religiös bakgrund.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar. Enligt både fritidspedagoger och lärare ägnar skola och fritidsverksamhet mycket resurser i arbete mot kränkande behandling och mobbning. Arbetet sker främst enligt respondenterna genom att de arbetar med likabehandlingsplaner som är individuellt utformade för varje skola

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka uppfattningar sjuksköterskor har kring stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa, hur de bemöter patienter ur denna patientgrupp, samt hur sjuksköterskor kan arbeta för att motverka stigmatisering. Metod: Undersökande design med kvalitativ innehållsanalys av fokusgruppsintervjuer. Nio deltagare intervjuades fördelade på två fokusgrupper. Resultat: Resultaten visade att negativa attityder mot psykisk ohälsa förekom inom vården och att detta bidrar till stigmatisering. Patienter med psykisk ohälsa bidrar till stigmatiseringen själva genom att leva upp till den bild stigmat kräver. Kunskap, hur man bemöter patienter med psykisk ohälsa, samt nya strategier för att integrera psykiatrisk och somatisk vård var åtgärder som respondenterna såg som viktiga för att motverka stigmatisering. Slutsats: Negativa attityder finns inom vården vilket skapar lidande för patienten med psykisk ohälsa och bryter mot de riktlinjer och den vårdvetenskapliga grund som sjuksköterskan ska arbeta utifrån. Bemötande och kunskap om psykiatrisk omvårdnad är viktiga steg för att förstå hur sjuksköterskor kan motverka stigmatisering. Problematiken kring detta ämne behöver uppmärksammas och vidare forskning behövs som hjälp att belysa och motverka stigmatiseringen.

The essay is a discourse analysis of the media's attitudes toward computing. The aim is to compare what the media is really saying about the usage of tablets, computers and compare it to what the research is saying. In addition, it examines what the media says about socialization. We analyze the newspapers Dagens Nyheter and Expressen and will first compare these two together and see what attitudes that emerge, and then seek similarities and differences with the previous research and theories including socialization learning, attitudes and consumption. Conclusions we can draw is that Expressen has a more negative attitude towards the use of computers while the Dagens Nyheter has a more positive attitude, but is also more objective to what they write about. The research writing a more positive attitude to mainly surf boards within the school as a teaching tool, but is not as positive for high computer use during leisure time, as it may cause health problems or socialization disorders. The media write more articles critical of tablets in schools, because they claim that these are detrimental to learning. Expressen urge that the computer should be used only at home. Joint research and the media is how they write about the effects of computer usage, but the differences lies in how they describe that the personal and social development is affected by computers and tablet use.

Modersmålets positiva inverkan på identitetsuppfattning och skolframgångar har påvisats i en rad studier. En förutsättning för att barn ska fortsätta att använda modersmålet är att föräl­d­rarna är medvetna om riskerna för språkförlust och vidtar aktiva åtgärder för att be­vara språket. Syftet med denna studie var att genom intervjuer undersöka på vilka sätt mödrar från Somalia respektive Syrien stöttar sina barns modersmålsutveckling. Av resultatet framgick att mödrarna från Somalia föredrog läsning av böcker och sagor, och möd­rarna från Syrien diskuterade nyheter med barnen på modersmålet. Det framgick också att mödrarna från Somalia framhävde modersmålets betydelse för barnens identitets­utveckling medan mödrarna från Syrien framhävde den praktiska nyttan av arabiskan.

The aim of this study is to investigate social workers’ attitudes toward alcohol abuse, regarding the relationship between the individuals’ own responsibility of causing and solving its addiction. The thesis also aims to gain a deeper understanding of what the respondents perceive as important in the creation of these attitudes. In this qualitative study six social workers who all have experiences of working with clients suffering from alcohol abuse are interviewed. The results from the interviews are analyzed with social constructivism as theoretical framework, as well as theories regarding how attitudes are created. The results show that our respondents put great responsibility upon the individual. While there is a difference in the way the respondents describe the individuals’ own responsibility, regarding cause and solution of an addiction, still they all agree that the responsibility lies with the individual who is described as capable and responsible for its own life. Furthermore, the results of this study show that various factors, such as the cultural context, the respondents own life experiences, education, work, research, conditions related to the respondents upbringing and fundamental humanity are perceived as important when creating attitudes.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur pronomenet hen har etablerat sig i myndighetstext och hur medvetenheten ser ut samt vilka attityder det finns till pronomenet. Min metod är korpusundersökning där de teoretiska utgångspunkterna grundar sig i lexikal etablering, språkvård, språkpolitik, attityder samt vilka funktioner hen har i text. De korpusdatabaser som använts är myndigheternas egna hemsidor. För att få fram hur orden har etablerat sig har jag valt att titta på frekvens, metautpekning, sammanhang samt funktion. För att kunna undersöka myndigheternas medvetenhet samt attityder har det skickats ut ett mejl till myndigheterna där de har fått svara på hur myndigheten ställer sig till pronomenet. Av resultatet går det att utläsa att etableringen av hen i myndighetstext fortfarande är relativt svag. Hen förekommer i många olika typer av texter, allmänna samt formella men framförallt i statiska informationstexter samt nyhetstext. Den funktion som hen har i texten är indefinit. Medvetenheten om hen är hög men attityden är att man ska använda hen med försiktighet.