Syftet med denna studie är att undersöka ämneslärares attityder till att eleverna använder alla sina språkliga resurser i klassrummet, om de känner till begreppet translanguaging dvs. strategier för att använda elevers flerspråkiga potential i undervisningen (Garcia 2009) och vilka strategier de då eventuellt använder sig av i ämnesundervisningen. Materialet består av nätenkäter som skickades ut till 101 lärare, varav 27 deltog på en gymnasieskola i södra Sverige. Materialet har sedan analyserats kvantitativt. Datan visar på att lärarna förhåller sig olika till elevernas användning av flera språk i klassrummet. Samtidigt som deltagarna uppvisar en del negativitet gentemot att använda elevers flerspråkiga resurser i klassrummet kan man ändå se tendenser till mer positiva attityder. Dessa positiva tendenser tar sig uttryck i att de flesta av deltagarna trots att de inte känner till begreppet translanguaging, ändå använder sig av praktiska och konkreta strategier som ingår i begreppet.

No description available.

Rökning är ett av de största förebyggbara hoten mot folkhälsan i världen. Rökning förekommer oftare och minskar inte i samma utsträckning bland personer med psykisk ohälsa som i den övriga befolkningen. Personer med psykisk ohälsa drabbas därmed i större utsträckning av bland annat hjärt- kärlsjukdom och för tidig död. Åtgärder måste vidtas för en mer jämlik och värdebaserad vård där målet är att göra vad som är rätt för patienten. Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse vid rökavvänjning inom psykiatrisk slutenvård. För att besvara syftet utfördes en litteraturöversikt. Datainsamling genomfördes genom databassökning i CINAHL, PsycInfo och PubMed med relevanta inklusions- och exklusionskriterier. Totalt 17 artiklar analyserades och sammanställdes i en matris för att inkluderas i resultatet. Artiklarnas resultat bearbetades till ett för litteraturöversikten övergripande resultat.  Resultatet redovisades i form av fyra teman: Rökförbud, Personalens attityder, Kunskap och Patientens motivation och visar att dessa är faktorer som har betydelse vid rökavvänjning inom psykiatrisk slutenvård då de både kan möjliggöra och hindra att patienter med psykisk sjukdom lyckas med rökavvänjning. Patienter inom psykiatrisk slutenvård vill sluta röka men brister gällande egenvårdsförmågan hindrar dem från att lyckas med rökavvänjning. Rökförbud kan möjliggöra för patienter att ta kontroll över sitt beroende men chansen att lyckas är större om de samtidigt görs delaktiga och får stöd av någon som har kunskap om sambandet mellan psykisk sjukdom och rökning. Sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård kan stödja patienterna vid rökavvänjning om de har motivation och kunskap vilket de kan få genom utbildning.

Social media is increasing constantly, which led to new communication and marketing channels have evolved, it has helped businesses and consumers to integrate and communicate with each other. One of the fastest growing communication and marketing channels is Instagram. The purpose of this study is to gain a deeper understanding of consumer attitudes to the content of the ads on Instagram. The study was based on a qualitative research approach with a selection of ten people, aged 18-28 years, who use Instagram. Previous research has shown that most people who use Instagram are between 12-35 years, therefore this study chose to combine the people who were available and were in the age frame. Semi-structured interviews were used as a method of study and consisted of eleven questions, which were in two distinct themes. The study's empirical data were analyzed using theories of social media as a communication- and marketing channel and attitudes to advertising. The study results showed that all respondents perceive the content of the ads on Instagram as both positive and negative, depending on how the company shapes the content of the ads on Instagram.

Bakgrund: Partnervåld är något som drabbar och utövas av män och kvinnor världen över. Flertalet faktorer har funnits öka risken för att partnervåld ska inträffa, så som psykisk ohälsa, missbruk och arbetsrelaterade problem. Även attityder kring partnervåld har visat sig vara associerat med en förhöjd risk. Attityder är något som skiljer sig åt beroende på kultur, psykosociala omständigheter samt kön på offer och förövare. Syfte: Att undersöka hur förövarens psykosociala situation påverkade studenters acceptans för partnervåld, samt att jämföra skillnader beroende på respondentens kön och upplevt kön på förövaren. Metod: Studenter på ett medelstort svenskt universitet (N = 197; 78 män och 118 kvinnor) tilldelades en enkät innehållande tre vinjetter som beskrev ett gräl mellan två partners, där gärningspersonens psykosociala situation ändrades för respektive vinjett, samt sex efterföljande åsiktsfrågor. Resultat: Den psykosociala situationen påverkade studenternas acceptans för partnervåld när det rörde sig om verbal aggression och förtäckta hot. Männen hade högre acceptans än kvinnorna för vissa av de beskrivna beteendena. När det rörde sig om verbalt partnervåld var acceptansen lägre bland de respondenter som uppfattade gärningspersonen med missbruksproblem som man, däremot fanns inga skillnader när det rörde sig om fysiskt partnervåld eller rörande de övriga två vinjetterna. Diskussion: Vissa skillnader fanns och stämde överens med tidigare forskning, medan andra resultat motsade resultat från tidigare studier. Teorin om personlig konstruktion kunde delvis förklara hur respondenternas attityder kunde ha formats. Resultatet belyser att partnervåld ursäktas under vissa omständigheter, något som kan bidra till förståelsen för varför partnervåld utövas. / <p>2016-06-01</p>

Psykisk ohälsa är ett globalt samhällsproblem som i hög grad även är utbrett i Sverige, specifikt för unga vuxna. Samtidigt kvarstår de negativa attityder gentemot ohälsan som historiskt varit utbredda. Psykisk ohälsa inkluderar psykiska sjukdomar och psykiska besvär, där den senare beskriver nedsatt psykiskt mående som inte diagnostiseras som sjukdom. Besvären har uppmärksammats i populärkulturen och det finns indikationer på att dessa i högre utsträckning börjar uppfattas som medicinska problem, en process som benämns som medikalisering. Dock har rådande forskning om psykisk ohälsa näst intill enbart fokuserat på psykiska sjukdomar, vilket gjort att psykiska besvär är sånär som ett outforskat ämne. Denna studie undersökte därför psykiska besvär med syftet att studera svenska universitet- och högskolestudenters uppfattningar om dessa. Frågeställningarna inriktades på om svenska studenter hade accepterande eller stigmatiserande attityder till psykiska besvär, i vilken grad de hade medikaliserade föreställningar om psykiska besvär samt om det fanns relationer mellan och inom dessa. Den teoretiska analysen använde kategorisering, stigmatisering och medikalisering som ramverk. En kvantitativ ansats tillämpades och en egenkonstruerad enkät användes som metod. Resultatet visade att svenska studenter generellt hade accepterande attityder till psykiska besvär med vissa undantag. Studenterna hade medikaliserade föreställningar om psykiska besvär i relativt hög grad och erfarenheten av psykiska besvär var hög. Analysen av relationerna mellan och inom attityder och föreställningar visade inga entydiga kausala samband men att de var relaterade till varandra. Psykiska besvär ansågs vara ett allvarligt problem som bör hanteras av sjukvården och som alla kan drabbas av, samt delvis vara ett medicinskt problem som ibland är en godtagbar ursäkt för att inte umgås. Vidare ansågs psykiska besvär vara ett problem som eventuellt kan gå över med rätt attityd vilket relaterades till delade uppfattningar kring skam över besvären och viljan att berätta om dem. Relationerna är således komplexa och bör undersökas vidare.

Sjöfarten är en egendomlig bransch inte lik någon annan. Förhållandena som råder ute på fartygen kan vara mycket påfrestande med den isolerade miljön som bidragande faktor. Sjöfarten har därutöver alltid varit och är en mansdominerad bransch. Det finns fortfarande brister i jämställdhetsarbetet ombord trots att vi i dag lever i en tid där jämställdhet blivit alltmer uppmärksammat. De här faktorerna kan leda till en utsatt miljö för kvinnor. Denna studie har undersökt hur manliga fartygsbefäl upplever arbetsmiljöfrågor som berör jämställdhet. Studien har också undersökt ifall det finns ett eventuellt attitydproblem som påverkar jämställdheten ombord. Den isolerande miljön och faktumet att kvinnor till antalet oftast är färre än männen kan leda till att kvinnor hamnar i en utsatt position. Studien är byggd på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att manliga sjöbefäl har en uppfattning om att det råder en mansdominerad kultur och jargong på fartygen. Dessutom finns det en uppfattning hos respondenterna gällande en problematik om att kvinnor tvingas anpassa sig till jargongen, vilket i många fall leder till att kvinnorna hamnar i en utsatt position. / The shipping industry is an industry unlike any other. The conditions prevailing on the vessels can be stressful with the isolated environment as a contributing factor. In addition, shipping has always been and continues to be a male-dominated industry. There are still shortcomings in the workplace in terms of gender equality onboard. The isolated environment and the fact that women are usually fewer than men onboard can create a vulnerable environment for the former. This study has examined how male ship officers experience work environment issues that affect gender equality. The study has also investigated whether there is a possible attitude problem that affects gender equality on board. The study is based on a qualitative method in the form of semistructured interviews. The results show that male officers believe that there is a maledominated culture and jargon on the vessels. In many cases, this leads to women having to adapt to this culture and results in placing them in a vulnerable position.

No description available.

Att tala illa om chefen är något som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till är såpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med känner igen denna jargong. Vårt intresse för detta ämne startade med just denna typ av igenkännande från vår egen tid i arbetslivet. Funderingen som väcktes hos oss var således, varför är det så här? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förståelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i Västsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssätt baserat på en hermeneutisk vetenskapssyn. Det empiriska materialet är insamlat genom en serie djupintervjuer vilka sedan har tolkats kritiskt och reflekterats över.Vad vi har insett under studiens gång är att denna typ av problematik inte är helt lätt att tala om, speciellt för de individer som är direkt berörda av fenomenet i fråga. Med bakgrund av detta använde vi oss av ett antal olika intervjutekniker för att locka fram de svar vi behövde.Tolkningen av det empiriska materialet har framförallt visat att upplevelsen av problematiken varierar kraftigt beroende på vilken roll man har i organisationen, samtidigt som situationen företaget befinner sig i spelar en stor roll i hur allvarligt problematiken uppfattas.När ett företag befinner sig i en god ekonomisk situation utgör fenomenet inte nödvändigtvis något större problem, men i en krissituation är både uttryck och konsekvenser av problematiken allvarligare. Detta tycks till stor del bero på de värderingar man själv lägger in i problematiken beroende på situationen man befinner sig i, snarare än något inneboende problem som utgörs av själva fenomenet.Att tala illa om chefer kan orsaka eller bidra till samarbetssvårigheter inom ett företag speciellt om företaget befinner sig i en pressad situation, samarbetssvårigheter som i förlängningen kan leda till försämrat arbetsklimat och lägre produktivitet eller effektivitet.Vi vill även betona att vi inte ser detta fenomen som ett problem som skall lösas utan snarare att attityderna är konsekvenser av en mängd faktorer som man inte nödvändigtvis kan kontrollera. Det vi främst av allt vill förmedla är en förståelse för fenomenet vilket vi hoppas kan hjälpa företag att hantera denna typ av problematik. / Uppsatsnivå: C

Bakgrund: Den sexuella hälsan är en stor del av patientens livskvalitet och en viktig aspekt i det holistiska synsättet. Många sjukdomar och behandlingar kan ge upphov till sexuell dysfunktion. Studier visar att det finns ett samtalsbehov hos patienter gällande den sexuella hälsan. Trots behovet pekar studier på att ämnet inte lyfts av sjuksköterskan i den mån det behövs.Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att kommunicera med patienter om sexuell hälsa, samt vilka förutsättningar och barriärer som påverkade samtalet.Metod: En systematisk litteraturstudie med tolv vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i Cinahl och Pubmed.Resultat: Resultatet består av fyra områden: kompetens, attityder, demografiska förhållanden och organisatoriska förhållanden. Sjuksköterskan var medveten om vilken effekt sjukdomen/behandlingen hade på patientens sexuella hälsa, men kände inte att hon hade rätt kompetens för att rådgöra patienten. Många sjuksköterskor ansåg att mer utbildning behövdes för att lyfta ämnet. Sexuell hälsa var tabubelagt och obekvämt att tala om. Organisatoriska brister gjorde att den sexuella hälsan inte fick det utrymme som var önskvärt.Diskussion: Det behövs mer utbildning, tydligare ansvarsfördelning på arbetsplatsen och ökad användning av samtalsmodeller. Sjuksköterskan behöver bryta de tabun som finns kring samtal om sexuell hälsa. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>