Content marketing kännetecknar ett värdeerbjudande där budskapet är personligt som stärker mottagarens livsstil genom en berättelse som är trovärdig och autentisk, som skapar värde för mottagaren iform av kunskap och social identitet och utgår från avsändarens värderingar. Content marketing kräver en strategi och långsiktighet som används i egna kanaler iform av artiklar, sociala medier och personliga events. Empowerment och en SEO är två sätt att effektivisera sin content marketingstrategi. / Content marketing characterizes a value offering where the message is personal that strengthens the recipient's lifestyle through a story that is credible and authentic, which creates value for the recipient in terms of knowledge and social identity and based on the sender's values. Content marketing requires a strategy and long-term use in custom channels in the form of articles, social media and personal events. Empowerment and an SEO are two ways to streamline their content marketing strategy.

Studien undersöker hur självframställning görs och kommenteras på två olika bloggar skrivna av Elsa Billgren och Sandra Beijer. Deras bloggtexter med tillhörande bilder analyseras med hjälp av teorier om självframställning, självbiografier och autofiktion. Analysen ställs sedan i relation till svenskämnet och vilken läskompetens som krävs i de digitala, utvidgade textvärldar eleverna rör sig i idag. Analysen visar att drag av såväl självbiogafiska och autofiktiva tendenser finns på bloggarna som undersöks. Bloggförfattarna visar på en medvetenhet som bloggen som marknadsförare av ett fiktionaliserat jag och beskriver hur de med hjälp av storytelling och förskönande bilder av verkligheten framställer sig själva på sina plattformar. Självframställningen sker genom en blandning av fakta och fiktion.

Denna studie undersöker autenticitet och hedonism inom backpacking. Postmodernismen har lett till en homogenisering gällandede destinationer som backpackers besöker och aktiviteter de utför. Autentiska upplevelser blir således svårare att hitta samt urskilja på grund av den rådande massturismen. Denna studie mäter svenska backpackers uppfattningar och beteenden gällande autenticitet, med hjälp av en enkätundersökning som besvaras av 203 respondenter. Datainsamlingen presenteras i form av tabeller samt beskrivande text och analyseras med hjälp av ett teoretiskt ramverk som innefattar autenticitet, backpacking, hedonism samt välmående. Resultatet visar att svenska backpackers uppfattningar samt beteende har störst koppling till existentiell autenticitet och att den hedonistiska njutningen är en del av den moderna backpackern. / This study explores authenticity and hedonism in backpacking. Postmodernism has led to a homogenization in regards to the destinations that backpackers visit and the activities they perform. Authentic experiences are thus much more difficult to find and discern due to the prevailing mass tourism. This study measures Swedish backpacker's perceptions and behaviors regarding authenticity, using a questionnaire survey that is answered by 203 participants. Data collection is presented in the form of tables and descriptive text that is analyzed using a theoretical framework which includes authenticity, backpacking, hedonism and well-being. The result shows that Swedish backpacker's perceptions and behaviors are most closely linked to existential authenticity and that hedonistic enjoyment is part of the modern backpacker.

Syftet med mitt arbete är att ta del av pedagogers erfarenheter av att arbeta med sinnligt lärande på en gymnasiesärskola. Hur skapar pedagogerna en kreativ lärmiljö för sina elever? Använder de sig av några sinnliga lärmetoder och i så fall hur? Min metod består bl.a. avdeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer i en etnografisk studie. Analysen har visat att innebörden av ett framgångsrikt pedagogiskt arbete med dessa ungdomar på gymnasiesärskolan kan ses som en god praktik där fenomen som individuella mål, erfarenhet, intresse, delaktighet, sinnligt lärande, upplevelse, synliggörande samt att lära av varandra är centrala och viktiga delar. Min uppfattning är att pedagogerna försöker variera sina lärmiljöer och använder sig av sinnliga lärmetoder i undervisningen. Hela läsårets löpande arbete läggs upp i olika tema-moduler där undervisningen sker både inne och ute i natur och kulturlandskap. För vidare forskning kan det vara intressant att ta reda på om lärdomar från en lärmiljö kan överföras till en annan lärmiljö, och om ungdomarnas sociala erfarenheter och lärande i sinnliga rum blir överfört till vardagen hemma eller till skolarbetet generellt. / The subject of my paper is to examine the experiences of teachers using a multi-sensory teaching approach when working with pupils with learning disabilities in upper secondary school. How can they create a creative learning environment for their students? Do they use any multisensory teaching methods and, if so, how? My methodology has mainly consisted in participating observation and semi-structured interviews in an ethnographic study. Analysis has shown that the significance of a successful educational effort with these young people at upper secondary school can be seen as a good practice, in which phenomena such as individual objectives, experience, interest, participation, multi-sensory learning, experiential learning, visualization and learning from each other, are central and essential elements. My view is that the teachers try to vary their learning environments and that they are using different multi-sensory teaching methods. All the day-to-day schoolwork is set-up in different theme modules, where teaching takes place both indoors and outdoors in wilderness and cultivated landscapes. For further research, it might be interesting to find out if the lessons learned from one learning environment can be transferred to another, and if the social experiences and lessons learned in multi-sensory environments will be transferred to the young people’s everyday home life or to their schoolwork, in general.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka autentisk femvertising från ett kvinnligt konsumentperspektiv. Detta görs genom att utforma en generaliserad modell av vad som anses vara av betydelse för att femvertising ska upplevas autentiskt. Vidare undersöks hur olika generationer förhåller sig till autentisk femvertising. Studien utgick från en kvantitativ metod med deduktiv ansats, där en enkätstudie genomfördes. Insamlad data från 151 respondenter analyserades med av explorativ faktoranalys för att framställa den generella modellen. Därefter genomfördes ANOVA-analys och Post Hoc test för att studera eventuella skillnader mellan generationer. För att femvertising ska upplevas som autentisk identifierades sex dimensioner av betydelse: Trovärdighet, Kontinuitet, Igenkänning, Mångfald, Respekt och Utmaning av stereotyper. Jämförelse av resultatet med avseende på olika generationer visade att det fanns en signifikant skillnad mellan Generation X och Generation Z för dimensionen Kontinuitet. Övriga dimensioner påvisade ingen skillnad vilket ger slutsatsen att autentisk femvertising har liknande betydelse över generationsgränser.

Det här är ett examensarbete som undersöker skillnader i verbala interaktionsmönster mellan ett sfi-klassrum och ett diskussionsforum i en kommun i södra Sverige. Med avstamp i resultatet och analysen av undersökningen förs också en diskussion kring hur den språkutvecklande potentialen i informella lärandemiljöer kan tillvaratas inom den formella undervisningssituationens ram. Interaktionsmönstren har kartlagts genom kvantitativa observationsstudier med avseende på lärar-/ledaryttranden, inläraryttranden, lärar-/ledarinitiativ, inlärarinitiativ, språkstöttning mellan lärare/ledare och inlärare samt språkstöttning inlärare emellan. Det finns även en kvalitativ aspekt på undersökningen där interaktionsturer som är representativa för de olika aktiviteterna redogörs för och tolkas. Resultatet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med förankring i Vygotskijs teori, framför allt rörande interaktionens betydelse för språkutveckling. Resultatet visar att det fanns skillnader i interaktionsmönster mellan sfi-klassrummet och diskussionsträffarna på alla undersökta punkter. Sfi-klassrummet präglades generellt av stark lärardominans med få inläraryttranden som överskred fyra ord, få möjligheter till inlärarinitiativ och att språkstöttningen oftast ankom på läraren. Denna språkstöttning gick oftast ut på att läraren tog till kodväxling eller egna förklaringar till grammatiska regler, uttal eller ordförståelse istället för att låta inlärarna själva värdera sin egen språkliga förmåga eller med hjälp av scaffolding, en speciell sorts språkstöttning, stötta inlärarna. Diskussionsträffarna däremot präglades till stor del av inlärardominans där många inläraryttranden överskred fyra ord, där inlärarna fick många möjligheter att ta språkliga initiativ och där språkstöttningen ofta byggde på scaffolding vare sig det rörde sig om att ledaren ställde klargörande frågor eller om dessa frågor ställdes inlärarna emellan. Diskussionen tar upp att interaktionsmönster som återfinns under diskussionsträffarna med fördel kan appliceras på den mer formella undervisningssituation som ett sfi-klassrum utgörs av. Detta med särskilt avseende på interaktion kring ett autentiskt innehåll, scaffolding samt att läraren ger inlärarna den tid, den uppmärksamhet och det utrymme som krävs för att inlärarna själva ska kunna hypotisera kring sitt eget språkliga uttryck och sina egna språkliga färdigheter.

An imitation of a material is usually associated with a lower value. It could partly be because materials linked to permanence and aging are often seen as something more exclusive. In materials such as stone and wood, we can often see a trace of time. It can be seen through the growth rings in diverse types of wood. Or the pattern formed in rocks by magma that solidified in the earth’s crust over time. In my project, I want to question how we value materials and material imitations in relation to their age, execution, and location. By juxtaposing original materials with distorted copies, the materials communicate with each other and thus create an enhanced imitation. In my project, I investigate how we value materials, based on the idea of the material as something considered as genuine or fake and what is possible within the limitations of an imitation.

What impact does the conversation between citizen, market and governance have on inherent meaning in cultural heritage? How does it manifest and unfold concerning values it presents in the given context of Slussen´s preservation and reconstruction? As cultural beings, what significance does these values have on democracy? The aim of this studie is to measure how the concept of cultural heritage is negotiated and established by the city of Stockholm, Skanska Sweden and relating practitioners towards the significance of democracy. This with the approach of archival studies from e-archive Stockholm and an analysis of records from Skanska Sweden in combination with an ethnological perspective. This conversation exposes that the representational democracy which city of Stockholm represents endangers its senior citizens with exclusion. The values that late modern society evokes is in discrepancy with which values Stockholm´s senior citizens stands up for, relating back to the aftermath from World war II. The results points out that Stockholms collective memory aims to wipe out values which the ladder stands for, acting within Slussens cultural heritageprocess.

WEAVING PAST INTO PRESENT revolves around contradictory feelings towards, on the one hand, the lure of a mythic past, and on the other hand its absurdity and potential danger. This is done by stating that craft and weaving is inherently conservative, closely connected to nostalgia and claimed as something more authentic and pristine. In continuation used in the creation of an idealized and romanticized past generating a separation between an “us and them”. These problems are created by the main quest and question of this work, to weave the past into present and then ask; which past is woven into the present presence of the tapestries? The paper then continues to describe the methods and considerations used and made in this time-translation. Looking at the sketch and the collage as ways of materializing and enmeshing the transient flow of time through cacophonies of ephemera and threads. Concluding that I, just as the ones creating mythic pasts, am not weaving a past at all. But merely weaving a sketch trying to highlight the feeling and fear of loss apparent today in encountering the accelerated present, the eerie future, and the desirable progressive changes towards equality / WEAVING PAST INTO PRESENT rör sig kring motsägelsefulla känslor gentemot å ena sidan, lockelsen i ett mytiskt förflutet, och å andra sidan dess absurditet och potentiella fara. Detta görs genom att påstå att konsthantverk och vävning i sig är konservativt, nära kopplat till nostalgi och ansett som något mer autentiskt och ursprungligt. Fortsättningsvis används det i skapandet av ett idealiserat och romantiserat förflutet som skapar en separation mellan ett “vi och dom”. Dessa problem har uppstått tillsammans med arbetets huvudsakliga mål och frågeställning, att väva det förflutna in i nuet och fråga sig; vilket förflutet är det som vävs till den nuvarande närvaron av bildvävarna?  Uppsatsen fortsätter sedan med att beskriva de metoder och överväganden som använts och gjorts i denna tidsöversättning. Genom att betrakta skissen och collaget som sätt att materialisera och sammanfoga tidens förgängliga flöde genom kakofonier av det efemära och trådar. Slutfattningsvis att jag, precis som de som skapar mytiska förflutna, inte alls väver ett förflutet. Utan bara väver en skiss som försöker belysa den känsla och rädsla för förlust som är uppenbar idag i mötet med det accelererande nuet, den kusliga framtiden och de önskvärda progressiva förändringarna mot jämlikhet.