I denna studie kommer jag gå igenom hur man kan gå till väga för att förmedla personlighet till icke-levande objekt genom 3D-animation. Syftet med studien är att få en bättre förståelse för animation, samt hur man kan få icke-levande objekt att kännas mer levande genom att ge dem personlighet som förmedlas genom 3D-animation. Studien ska ses som ett första steg för de som är intresserade inom animation och vill lära sig mer om hur man kan förmedla personligheter till olika karaktärer genom animation. Sättet som jag har valt att utföra denna undersökning är att gestalta en kortfilm där karaktären man följer är en mjölpåse som försöker överkomma sin rädsla för höjder med hjälp av sin vän som hejar på. Det jag hoppas på att åstadkomma med min undersökning är att uppmuntra personer som är intresserade inom animation, men som inte har någon grund i ämnet, till att ta första steget och börja animera. Det finns mycket till animation och att ha en bättre förståelse för personligheter i animation underlättar. Personligheter i karaktärer är en viktig del inom spelbranschen samt filmbranschen. Utan personligheter blir det svårt för användarna att bli investerade i det man vill försöka förmedla. Resultatet kommer gå djupare in på hur man kan förmedla personlighet genom känslor, samt om en intervju med en animerare för att få inblick i spelbranschen. / In this article, I will go through how to go about conveying personality to non-living objects using 3D-animation. The purpose of the article is to get a better understanding of animation and to make 3D-objects feel alive by giving them a personality conveyed by animation. This article should be seen as a first step for those who are interested in animation and want to learn more about how to convey personalities to different characters through animation. The way I have chosen to go with this study is to make a short film where the character you follow is a flour bag who tries to overcome his fear of heights with the help of his friend who cheers for him. What I hope with my research is to encourage people who are interested in animation, but who have no basis in the subject or do not dare to take the first step, to make their first animation. Personalities in characters are an important part of the gaming industry and the film industry. Without personalities, it will be difficult for users to be invested in what is conveyed. The result will go deeper into how to convey personality through emotions as well about an interview with an animator to get insight in the gaming industry.

When looking for a future partner, both attractiveness and personality play a part. The purpose of this study was to expand previous findings and investigate the difference between face and body choice and the ratings of body parts importance depending on if a person is considering a long- or short-term relationship. The similarity between self and an ideal partner’s extraversion, agreeableness and conscientiousness personality traits was also investigated. An additional question researched associations between the choice of body part for women and men and the two types of relationship (short- and long-term). The method was an online survey in two versions: one which asked questions about participant considering a long- and the other short- term relationship. Seventy-seven university students took a part and were randomly assigned to one of the two surveys. After exclusion of three participants, 38 participants were included in the long-term group (18 women and 20 men, mean age 22.66) and 36 in the short-term survey (17 women and 19 men, mean age 21.86). The results revealed that although face was more frequently chosen than body overall there was no significant association between choice of body part and relationship type. This association was not significant either for males or females when gender was analyzed separately. In addition, individuals rated face higher than body in both the long- and short-term relationship groups, and the ratings of face and body did not differ between the two groups. For the long-term relationships, positive and significant correlations between self and ideal partner personality were found for the three traits (agreeableness, extraversion, and conscientiousness), suggesting a similarity between a person and their ideal partner’s personality for these factors. For the short-term the traits agreeableness and conscientiousness were positive and significantly correlated between self and ideal personality, while extraversion was positive, but it did not reach statistical significance. The traits that survived correction for multiple comparisons in this study were long- and short-term agreeableness and long-term extraversion. In sum, the choice of face or body did not depend on the relationship considered (long- or short- term partner). The personality traits between self and ideal partner were similar and significant besides short-term extraversion. / När man letar efter sin framtida partner spelar både attraktion och personlighet roll. Syftet med denna studie var att utöka tidigare forskning och undersöka skillnaden mellan ansikts- och kroppsval samt hur stor betydelse olika kroppsdelar har beroende på om en person överväger en lång- eller kortvarig relation. Likheten mellan själv och en ideal partners extraversion, behaglighet och samvetsgrannhet undersöktes också. En ytterligare fråga utredde samband mellan val av kroppsdel för kvinnor och män med anseende på de två typerna av relationer (kort- och långvarig). Metoden var en webbenkät i två versioner: den ena ställde frågor om hur deltagaren valde sin partner i en långvarig relation och den andra kortvarig relation. Sjuttio-sju universitetsstudenter deltog och de tilldelades slumpmässigt till en av de två enkäter. Efter uteslutning av tre deltagare, 38 deltagare i långtidsgruppen (18 kvinnor och 20 män, medelåldern 22,66) och 36 i korttidsundersökningen (17 kvinnor och 19 män, medelålder 21,86) deltog i studien. Resultaten avslöjade att även om ansikte valdes oftare än kroppen, fanns det inget signifikant samband mellan val av kroppsdel och relationstyp. Detta samband var inte heller signifikant vare sig för män eller kvinnor när kön analyserades separat. Dessutom bedömde individer ansikte högre än kropp i både lång- och kortsiktiga relationsgrupper, och betygen av ansikte och kropp skilde sig inte mellan de två grupperna. För de långtidrelationerna fann man positiva och signifikanta korrelationer mellan själv och den ideala partners personlighet för de tre egenskaperna (behaglighet, extraversion och samvetsgrannhet). Detta tyder på en likhet mellan en person och deras ideala partners personlighet för dessa faktorer. För korttidsförhållanden var egenskaperna behaglighet och samvetsgrannhet positiva och signifikant korrelerade mellan själv och den ideala personligheten, medan extraversion var positiv, men detta nådde inte statistisk signifikans. De egenskaper som har överlevt korrigering för flera jämförelser i denna studie var lång- och kortvarig behaglighet och långvarig extraversion. Valet av ansikte eller kropp berodde inte på vilken relation som ansågs (lång- eller korttidspartner). Personlighetsdragen för sig själv och ideal partner var lika och signifikanta förutom kortvarig extraversion.

How does personality develop with age? Although this question has attracted considerable interest in research, uncertainty remains about the exact development of personality with age. The present dissertation unites two articles that address heterogeneous findings regarding the influence of age on different concepts of stability and change in the Big Five personality traits. Article 1 examines stability and change in the rank order across age, which relates to the consistency of interindividual differences over time. This article supports a developmental pattern of rank-order stability in personality resembling an inverted U-shape and provides evidence for health-related processes to account for the decline in stability in older age. Article 2 investigates the influence of age on stability and change in the mean levels of personality, that is, the average developmental trajectories. This publication found, for young adulthood, mean-level changes of personality to be in accordance with development toward greater psychological maturity, but it also showed that single items can change differently with age, even when they pertain to the same personality dimension. Beyond, Article 1 and Article 2 highlight how methodological aspects affect the developmental trajectories, thereby providing an account for inconsistent previous findings regarding the influence of age on stability and change in personality.:General Introduction 2 Concepts of Personality Development 2 Outline of Article 1: The Development of the Rank-Order Stability of the Big Five Across the Life Span 5 Outline of Article 2: Using Within-Person Change in Three Large Panel Studies to Estimate Personality Age Trajectories 8 References 12 Article 1: The Development of the Rank-Order Stability of the Big Five Across the Life Span 19 Article 2: Using Within-Person Change in Three Large Panel Studies to Estimate Personality Age Trajectories 89 Appendix 177 / Wie entwickelt sich die Persönlichkeit mit dem Alter? Obwohl diese Frage in der Forschung großes Interesse erlangt hat, besteht weiterhin Unsicherheit über die genaue Altersentwicklung der Persönlichkeit. Die vorliegende Dissertation umfasst zwei Artikel, die sich mit heterogenen Befunden zum Einfluss des Alters auf verschiedene Konzepte von Stabilität und Veränderung der Big-Five-Persönlichkeitseigenschaften befassen. Artikel 1 untersucht Stabilität und Veränderung in der Rangordnung mit dem Alter, die sich auf die Konsistenz interindividueller Unterschiede über die Zeit bezieht. Dieser Artikel belegt ein Entwicklungsmuster in der Rangordnungsstabilität der Persönlichkeit, das einer umgekehrten u-Form gleicht, und liefert Evidenz dafür, dass gesundheitliche Prozesse die Abnahme der Stabilität im höheren Alter erklären. Artikel 2 behandelt den Einfluss des Alters auf die Stabilität und Veränderung in den Mittelwerten der Persönlichkeit, also den durchschnittlichen Entwicklungsverläufen. In dieser Publikation wurde festgestellt, dass im jungen Erwachsenenalter Mittelwertsveränderungen in der Persönlichkeit mit einer Entwicklung hin zu höherer psychologischer Reife übereinstimmen. Es zeigte sich jedoch auch, dass sich individuelle Items mit dem Alter unterschiedlich verändern können, selbst wenn sie zur selben Persönlichkeitsdimension gehören. Darüber hinaus zeigen Artikel 1 und Artikel 2, wie sich methodologische Aspekte auf die Entwicklungsverläufe auswirken, und liefern somit eine Erklärung für inkonsistente vorherige Ergebnisse zum Einfluss des Alters auf Stabilität und Veränderung der Persönlichkeit.:General Introduction 2 Concepts of Personality Development 2 Outline of Article 1: The Development of the Rank-Order Stability of the Big Five Across the Life Span 5 Outline of Article 2: Using Within-Person Change in Three Large Panel Studies to Estimate Personality Age Trajectories 8 References 12 Article 1: The Development of the Rank-Order Stability of the Big Five Across the Life Span 19 Article 2: Using Within-Person Change in Three Large Panel Studies to Estimate Personality Age Trajectories 89 Appendix 177

The present study aims to predict which individual factors may influence strategy-choices in wayfinding situations, specifically when participants are faced with ambiguous instructions in unfamiliar environments. Individual differences were measured with self-report forms of the Big Five personality traits and the Santa Barbara sense of direction scale (SBSOD). The study was conducted in a web-based survey format with a n=104 (65 female, and 39 male). A regression analysis concluded that the trait conscientiousness was the only factor that had predictive value in determining choice of strategy. SBSOD had some predictive values towards strategy-choice, but needs further investigation before any general conclusion can be drawn. Future studies should focus on a more goal-oriented task with more realistic stimulus. / Föreliggande studie har undersökt vilka individuella faktorer som kan påverka val av strategi i olika navigations-scenarion, specifikt när deltagare möts av oklara instruktioner i obekanta miljöer. Individuella skillnader mättes med själv-utvärdering av Big Five personlighetsdrag och Santa Barbara sense of direction scale (SBSOD). Studien utfördes i ett web-baserat enkätformat med ett deltagarantal på totalt 104 (65 kvinnor och 39 män). En regressionsanalys fastslog att personlighetsdraget samvetsgrannhet var den enda faktorn som kunde predicera strategival. SBSOD hade viss produktionskraft mot strategival, med detta behöver utforskas mer innan några generella slutsatser kan dras. Framtida studier bör fokusera på en mer målinriktad uppgift med mer naturtrogna stimuli.

Eftersom studenter ständigt står inför olika prestationsmoment avser denna studie att mäta huruvida det finns ett samband mellan personlighetsdragen ur Big Five-teorin och prestationsångest hos universitets- och högskolestudenter i Sverige, för att vidare kunna undersöka om olika personlighetsdrag är mer eller mindre känsliga för prestationsångest. Studien fick 86 svar på en webbenkät där studenterna först fick svara på bakgrundsvariablerna; kön, ålder, antal studieår, studietakt och om de arbetade parallellt med studierna. Vidare mätte enkäten Big Five’s personlighetsdrag med The Big Five Inventory (BFI) samt prestationsångest, som operationaliseras med Fear of Failure (FF) och mättes med The Performance Failure Appraisal Inventory (PFAI). Vi fann en signifikant positiv relation mellan generell FF och personlighetsdraget neuroticism samt en signifikant positiv relation mellan generell FF och kvinnor. Mycket talar för att alla upplever FF men att vissa har förmågan att vända det till något positivt på grund av en stark passion och motivering för att lyckas nå sina mål. / Students is a group that constantly is facing different elements of performance and therefore, this study aims to measure whether there is a correlation between the personality traits of the Big Five theory and performance anxiety for university and college students in Sweden, to further investigate if different personality traits are more or less sensitive to performance anxiety. The study received 86 answers from a web-poll where students first responded to background variables such as; gender, age, number of academic years, study-pace and if they worked during their studies. Furthermore, the survey measured Big Five's personality traits with The Big Five Inventory (BFI) and performance anxiety, got operationalized with Fear of Failure (FF), measured with The Performance Failure Appraisal Inventory (PFAI). The study found a significantpositive relationship between general FF and the personality trait neuroticism and a significantpositiverelationship between general FF and women.Much suggests that everyone experiences some degree of FF but that some have the ability to turn it to something positive due to a strong passion and motivation to succeed in achieving their goals.

Syftet med denna studie var att ta reda på om personlighetsdragen enligt Big Five kunde predicera intentionen att avsluta pågående anställning (ITL) när det kontrollerades för arbetstillfredsställelse. Studien besvarade även frågan om vilket av personlighetsdragen som korrelerade starkast med ITL. En tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en webbenkät där deltagarurvalet bestod av 135 gymnasielärare i Sverige som arbetat minst 12 månader på den nuvarande arbetsplatsen. Analysen genomfördes i form av en hierarkisk regressionsanalys. Resultatet för studien visade på att ingen av prediktorernas regressionskoefficient befann sig under den utsatta signifikansnivån och därmed kunde dessa inte predicera intentionen att avsluta pågående anställning. Vänlighet var det personlighetsdrag som korrelerade starkast med ITL hos urvalsgruppen. / The purpose of this study was to investigate whether the Big Five personality traits could predict the intention to leave (ITL) when controlling for job satisfaction. The study also addressed which of the personality traits correlated most strongly with ITL. A cross-sectional study was conducted using a web survey, with a sample of 135 high school teachers in Sweden who had been employed at their current workplace for at least 12 months. The analysis was conducted using hierarchical regression analysis. Thestudy's results showed that none of the predictors' regression coefficients were below the designated significance level, and therefore, they could not predict the intention to leave. Agreeableness was the personality trait that correlated most strongly with ITL in the sample group.

Tidigare forskning menar att det äldsta syskonet anses vara mer auktoritärt, det mellersta barnet minst familjeorienterat och det yngsta barnet mer socialt. Uppväxten kan påverka individens KASAM. Studien undersöker om syskonplacering samverkar med människors KASAM, personlighet utifrån femfaktormodellen samt ser till eventuella könsskillnader. Urvalet bestod av högskolestudenter, varav 145 kvinnor och 80 män. Enkätens material analyserades med tvåvägs variansanalyser. Studien uppvisade ingen signifikant skillnad mellan de tre syskonplaceringarna. En tendens till signifikant interaktion visades mellan könen, där kvinnliga mellanbarn har lägre KASAM än de manliga. Studien visade två signifikanta könsskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnorna var mer neurotiska och samvetsgranna än männen. Resultatet uppvisade en tendens till signifikans, gällande att kvinnor hade högre grad av personlighetfaktorn öppenhet än männen. Slutligen konstaterades att syskonplaceringen inte samverkar med individens personlighet eller KASAM, men att det finns vissa personlighetsskillnader mellan könen. Resultatet kan bero på brister i studien, som att familjekonstellation inte tillfrågades deltagarna.

Thèse numérisée par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

This cross-sectional study examined the associations among perceived parental behavior and personality on work behaviors of undergraduate students from a large Southeastern university. Past research suggests that children who perceive their parents to be workaholics are more likely to exhibit workaholic behavior themselves (Chamberlin & Zhang, 2009). Moreover, personality factors including conscientiousness and neuroticism, have been categorized as antecedents of workaholic behavior in previous studies (Andreassen, Hetland, & Pallesen, 2010; Aziz & Tronzo, 2011; Burke, Matthiesen, & Pallesen, 2006). Students (N = 209) completed questionnaires assessing Big Five personality factors, dispositional optimism, and perceptions of parental work drive, parental work involvement, and parental work enjoyment. Hypotheses regarding parental work behaviors and their ability to predict undergraduate student work behavior were not supported. Conscientiousness and extraversion were significant predictors of work drive, involvement and enjoyment. Neuroticism was also significant in predicting work drive among students included in the sample. Findings and recommendations for future study are discussed.

Studien undersökte hur de tre demografiska variablerna kön, ålder och civilstatus samt de fem grundläggande personlighetsdimensionerna extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, neuroticism och öppenhet  relaterar till spel om pengar samt att börja spela i tidig ålder. Detta gjordes utifrån fem frågeställningar. 163 personer besvarade en enkät. Materialet undersöktes genom att utföra Pearson korrelationskofficienter samt t-test. Slutsatserna som drogs i studien var att män spelar mer samt börjar spela tidigare än kvinnor. Personligheten har ej någon påverkan på spel om pengar. Däremot fungerar samvetsgrannhet som en skyddsfaktor mot att börja spela om pengar i tidig ålder. Det noterades även att spel om pengar i tidig ålder är en riskfaktor för att utveckla ett problematiskt spelande. Studien påvisade en skillnad i personlighetsdimensionerna, där kvinnor har högre grad av neuroticism än män.  Slutligen noterades det att 7% av respondenterna i studien har ett problematiska spelande, vilket är i linje med tidigare forskning.