<p>Denna studie syftar på att ta reda på hur anställningsbarheten ser ut i förhållande till personlighet och sökbeteende. Studien vänder sig till tidigare studenter på det Arbetsvetenskapliga programmet på Högskolan i Halmstad. Finns det någon personlighetsprofil som är mer gynnsam i arbetssökningsprocessen? Hur ser kraven ut för tjänster inom yrkesområdet samt finns det något samband mellan personlighet, anställningsbarhet och beteende i sökprocessen.</p><p>Genom att granska platsannonser sammanställdes vilka krav som krävs för tjänster inom yrkesområdet. En enkätundersökning skickades till personer som gått utbildningen. Även intervjuer gjordes med respondenter för att få ett djup i studien.</p><p>Resultatet visar bland annat att det är egenskaper inom området samvetsgrannhet och extroversion som mest efterfrågas i platsannonser inom yrkesområdet. Över hälften av respondenterna som idag har arbete inom yrkesområdet har fått arbete genom sitt sociala kontaktnät. I intervjuerna framkom att respondenterna upplevt att personlighet är en viktig faktor som arbetsgivare tittar på vid rekrytering. Studien visar även att de som är arbetslösa är mer proaktiva än övriga. Dessutom finns ett tydligt samband mellan kön, familjesituation och geografisk rörlighet.</p><p>Att vara en strategiker samt utarbeta ett stort och brett socialt nätverk har i denna studie visat sig viktigt på vägen mot drömmen om ett arbete, medan däremot skillnader inom gruppen verkar sakna betydelse.</p>

Denna studie syftar på att ta reda på hur anställningsbarheten ser ut i förhållande till personlighet och sökbeteende. Studien vänder sig till tidigare studenter på det Arbetsvetenskapliga programmet på Högskolan i Halmstad. Finns det någon personlighetsprofil som är mer gynnsam i arbetssökningsprocessen? Hur ser kraven ut för tjänster inom yrkesområdet samt finns det något samband mellan personlighet, anställningsbarhet och beteende i sökprocessen. Genom att granska platsannonser sammanställdes vilka krav som krävs för tjänster inom yrkesområdet. En enkätundersökning skickades till personer som gått utbildningen. Även intervjuer gjordes med respondenter för att få ett djup i studien. Resultatet visar bland annat att det är egenskaper inom området samvetsgrannhet och extroversion som mest efterfrågas i platsannonser inom yrkesområdet. Över hälften av respondenterna som idag har arbete inom yrkesområdet har fått arbete genom sitt sociala kontaktnät. I intervjuerna framkom att respondenterna upplevt att personlighet är en viktig faktor som arbetsgivare tittar på vid rekrytering. Studien visar även att de som är arbetslösa är mer proaktiva än övriga. Dessutom finns ett tydligt samband mellan kön, familjesituation och geografisk rörlighet. Att vara en strategiker samt utarbeta ett stort och brett socialt nätverk har i denna studie visat sig viktigt på vägen mot drömmen om ett arbete, medan däremot skillnader inom gruppen verkar sakna betydelse.

Bakgrund: Allt mer struktur införs i revisionsbranschen. Revisorer behöver i sitt arbete balansera strukturerade och bedömningsrelaterade arbetsuppgifter för att bibehålla en hög kvalitet i revisionen. Den enskilde revisorn inverkar på processen då personlighetsdrag har visat sig ha samband med vilka arbetsuppgifter som föredras.  Syfte: Syftet är att förklara hur revisorns personlighetsdrag påverkar preferens för struktur och bedömning. Teori: Traitteori med fördjupning inom Big Five, yrkesmässiga intressen, komfortteori och definitioner av struktur och bedömning. Metod: I studien används en deduktiv forskningsansats där hypotesprövning används för att pröva ovanstående teorier. Studien är kvantitativ och en enkätundersökning genomförs. Auktoriserade revisorer från Revisorsnämndens lista (2015) ingår i urvalet. Resultat och slutsats: Resultatet indikerar att revisorers personlighetsdrag förklarar preferens för struktur och bedömning. Studien presenterar ett positivt signifikant samband mellan öppna revisorer och bedömningsrelaterade arbetsuppgifter samt ett negativt samband med strukturerade arbetsuppgifter. Ett positivt signifikant samband existerar mellan samvetsgranna revisorer och strukturerade och bedömningsrelaterade arbetsuppgifter. Komfort visar sig i studien vara ett alternativt sätt att mäta preferens. Studiens bidrag: Studien bidrar med ett nytt perspektiv inom struktur- och bedömningsdilemmat. Studien ger även rekryterare inom revisionsbranschen en förståelse för personlighetens betydelse i revisorns arbete. / Background: More structure is being introduced in the auditing profession. Auditors need to balance structured and judgment-related tasks to maintain a high quality in the audit process. The individual auditor influences the process as personality traits have been shown to be related to the tasks which are preferred.  Aim: The purpose is to explain how the auditor's personality traits influence preference for structure and judgment. Theory: Trait theory with focus on Big Five, vocational interests, comfort theory and definitions of structure and judgment. Method: The study uses a deductive research approach where hypothesis testing is used to test the above listed theories. The study is quantitative and survey method is used. The sample consists of certified auditors from Revisorsnämnden (2015). Result and conclusion: The result indicates that the auditor's personality traits may explain preference for structure and judgment. The study presents a positive significant relationship between auditors that are open and judgment-related tasks, and a negative significant relationship with structured tasks. A positive significant relationship exists between auditors that are conscientious and structured and judgment-related tasks. The study shows that the term comfort is an alternative way to measure preference. Contribution: The study provides a new perspective in the structure and judgment dilemma. The study also gives recruiters within audit companies an understanding in how the personality affects the work of auditors.

Datum: 2018 – maj Syfte: Att skapa förståelse för sambandet mellan en ledares personlighet och dennes förmåga att hantera emotionella och uppgiftsorienterade konflikter i organisationer som präglas av mångfald. Utifrån Big Five-modellen ämnar studien besvara vilka av ledarens personlighetsfaktorer som har påverkan på det som sker i konflikter som uppstår i mångkulturella grupper.   Metod: Utifrån en kvalitativ forskningsansats har 10 stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för insamling av information. Det gemensamma för de medverkande är att de har lång erfarenhet av arbete i mångkulturella organisationer. En tematisk analys av empirin har genomförts och resultatet av det har sedan redovisats utifrån de identifierade ämnena. Resultat &amp; slutsats: Studien visar sambandet mellan ledarens personlighet och det som sker i konflikter som uppstår i mångkulturella grupper. Vidare framkommer det att specifika personlighetsfaktorer har en betydande påverkan på både emotionella och uppgiftsorienterade konflikter samt att det finns faktorer som endast relaterar till respektive konflikttyp.  Examensarbetets bidrag: Arbetet ger en djupare förståelse för det förhållande som råder mellan ledarskap, mångfald och konflikter. Ur ett vetenskapligt perspektiv kan arbetet därför användas som språngbräda för forskning inom ledarskap, mångfald och konflikthantering och i praktiken tillhandhåller det mer kunskap om vad som krävs av en ledare och vad det innebär att hantera en mångkulturell grupp.     Förslag till fortsatt forskning: Studien visar att det finns specifika personlighetsdrag hos ledaren som påverkar konflikter. Vidare forskning som fokuserar på att bekräfta vilka av dessa som är bättre respektive sämre lämpade för hantering av olika typer av konflikter skulle därför vara värdefullt. / Date: 2018 – May Aim: The purpose of this study is to generate understanding for the correlation between the personality of a manager and the ability to manage relationship conflicts and task oriented conflicts in multicultural organizations. With the Big Five Model as a starting point the intention is to answer which of the manager personality factors that can have an influence on conflicts that arises in multi- cultural environments.  Method: From a qualitative research approach the information is gathered through 10 semi structured interviews. All of the respondents in the study have a long experience of working in multicultural organizations. The analysis has been conducted by identifying specific topics and the result of that is then presented accordingly.   Result &amp; Conclusions: The study shows the correlation between manager personality and the events occurring in conflicts related to diversity. Also shown is that there are specific personality factors that has a significant impact on both relationship- and task oriented conflicts as well as there are factors that only relates to each of these conflict types.    Contribution of the thesis: The essay brings a deeper understanding to the relationship that exists between management, diversity and conflicts. From scientific point of view it can therefore be used as a platform for research within management, diversity and conflict management. From an organizational perspective it provides more knowledge regarding what the requirements are when managing multicultural teams and what to expect while doing so. Suggestions for future research: The study shows that specific manager characteristics have impact on conflicts. Therefore it would be valuable to further verify which of these that is better suited to handle different types of conflicts.

Title: Personality traits of business students, are they like everybody else? A study of The Big Five- theory. Level: Final assignment for Bachelor Degrees in Business Administration Author: Linn Haglund and Josefine Schöön Supervisor: Jonas KågströmDate: 2018 – MayAim: The purpose of this study is to analyze students’ at specialized sales programs, at an academic level, personality traits in relation to active, high-performing, professionals using The Big Five. Method: We chose to implement a quantitative investigation based on a deductive approach. The empirical material was obtained by a survey that was distributed to 445 real estate students at University of Luleå, University of Malmö and College of Gävle. The recieved data was then analyzed via the analytic and statistical program SPSS where we chose to conduct a descriptive analysis, correlation analysis and cluster analysis. Result &amp; Conclusion: The results shows that there is a specific profile for real estate students who are characterized by high values of the personalitytraits openness, conscientiousness, extraversion and agreeablesness along with lower value of neuroticism. This means that those who study to become a real estate agent are more open, conscientious, outward and compassionate as well as less anxious and insecure in general in comparison with other people. The results also shows that the majority of the real estate students have similar personality types as high-performing real estate agents. Contribution of the thesis: This essay contributes to an increased understanding of how personality analyzes can bring prospective students into the right industry. The result is also valuable to trainers in real estate brokerage and real estate brokers, as it can provide a better insight into the recruitment of prospective real estate agents. The study also confirms previous research that shows that high values of conscientiousness and targeted work together with low values of neuroticism provide good conditions in the sales sector, which is a contribution to business research. Suggestions for future research: Since this study focuses on real estate students and their personalities, it would be interesting to study other programs to see if real estate students differ in comparison with other students, and if they do in which personality traits. It would also be interesting to continue comparing real estate student’s personality profiles with real estate brokers, both those with long experience and those who are newly graduated. Keywords: “The Big Five”, personality, sales, real estate brokers, real estate agents

Syftet med denna studie var att kartlägga skillnader mellan kvinnor och mäns politiskaställningstagande. Samt att undersöka om det skiljer sig i personlighetsdragen Openness ochConscientiouness, (the Big Five) mellan personer som studerar inom teknik eller humaniora. Även om personlighetsfaktorerna Openness och Conscientiousness har effekt på politiskidentifiering. Studien utgår från en kvantitativ metod vars data inhämtades i enenkätundersökning. Totalt deltog 110 personer vars deltagande efterfrågades inom olika utbildning och yrkesgrupper inom humanism och teknik på den sociala plattformen Facebook. Datan bearbetades i statistikprogrammet Jamovi, med två separata Anova och två chi2-test. Resultatet visade att det skiljer sig i politiskt ställningstagande män och kvinnor åt. Männen identifierade sig mer högerorienterat i jämförelse med kvinnorna, där majoriteten identifieradesig längre åt vänster. I studiens slutsatser kunde vi även finna att humaniora studenter definierarsig själva som mer åt vänster jämfört med teknikstudenter. Utifrån studiens resultat blev det även möjligt att dra slutsatsen att kvinnor i majoritet tycks dominera den humanistiskautbildningen, samt män med mer dominans mot det tekniska. Det finns tendenser att personligaegenskaper från the Big Five, som Openness och Conscientiousness, bidrar till individensyrkesval och politiska identifiering. Ett större urval hade kunnat kartlägga deltagarnaspersonlighetsskillnader och möjliggjort ett större sambandsdragande, mellan politiskidentifikation och deras personlighetsdrag. Nycklelord: the Big Five, (femfaktorsmodellen), politisk tillhörighet, humonoria, teknik, psykologi. / This study examines the differences between men and women’s political standpoint aiming todefine the possible personality distinctness between students of humanities and students of natural science (according to the big five). The study focused on analyzing the possibility of differences in openness and conscientiousness, between students of humanities and natural-sciences, but also if the level of conscientiousness and openness contributes to the individual politicial standpoint. The study proceeds from a quantitative method in which substances were gathered by survey. A total of 110 persons participated whose participation was gathered fromdifferent educational and occupation groups in humaniora and natural sciences on the socialplatform Facebook. The data was later arranged and adapted in the analysis program Jamovi.The chosen method was to analyze the data in Anova analysis and two separate chi-square tests.mOur study revealed a difference between the political standpoint between women and men. The men who participated indicated a higher right-wing dominated political standpoint, compared to women who defined themselves as more left-wing orientated. It was also possible to drawthe conclusion that students in humaniora defined themselves as less right-wing dominated compared to students in natural sciences. After operating the study and the data, this material made it possible to draw the conclusion that women tend to dominate humanistic education. According to the study, men seem to be the more common gender in education of natural-sciences. There are trends suggesting that personal traits such as openness and conscientiousness contribute to the individual occupation choice and political standpoint. If thestudy had included a bigger sample, this could have made it possible to draw a more firmconclusion between political standpoint and the individuals’ personal capacities. Key words: the Big Five, political identification, humaniora, natural sciences, psychology.

The current study deals with the topic of partner relationships with a special focus on the fear of being single. Although it has been introduced still quite recently, it seems it can predict settling for less in relationships in sense of expressing interest in low-quality mates and lower likelihood of initiating the dissolution of a less satisfying relationship. The first part of this paper aims to explore phenomena of partner relationships and singlehood and to conduct a review of the current research on the topic of the fear of being single. The empirical research examines the association between fear of being single and demographic characteristics, personality traits (the Big Five model) and feelings of loneliness using the Fear of Being Single Scale (Spielmann et al. 2013), whose first Czech translation is introduced, the NEO Five-Factor Inventory (Hřebíčková & Urbánek, 2001) and the UCLA Loneliness Scale (Russel, 1993; Kumstátová, 2014). The study participants include 247 Czech adults. Women and involuntary singles reported significantly higher level of the fear of being single than men and voluntary singles respectively. Also the fear of being single proved to be significantly negatively correlated with Openness to Experience, Consciousness and Extraversion and significantly positively...

Mental illness as a part of work-related fatigue may in some cases lead to longperiods of sick leave. This in turn often has major consequences for the individual, the workorganisation and the society. Present study examines the relationship between personality andwork-related fatigue. The participants (N=142) answered a web survey containing generalbackground questions and 16 statements about personality and work-related fatigue. Theresults indicated a negative correlation between neuroticism and emotional exhaustion.Furthermore the results implicated positive correlation between extraversion,conscientiousness and openness and personal accomplishment. The results implicated lack ofcorrelations between personality and depersonalization. The conclusion in the present studyindicated correlation between personality and work-related fatigue. The results are partly inline with previous research. / En del av den psykiska ohälsan handlar om utmattning relaterat till arbetet som ivissa fall leder till långa perioder av sjukskrivningar. Detta i sin tur innebär ofta storakonsekvenser för individen, arbetsorganisationen och samhället i sig. Föreliggande studieundersökte sambandet mellan personlighet och arbetsrelaterad utmattning utifrån tidigareforskningsresultat. Deltagarna (N=142) besvarade en webbenkät med påstående ompersonlighet och arbetsrelaterad utmattning. Resultatet visade att det fanns ett negativtsamband mellan neuroticism och känslomässig utmattning. Vidare visade resultatet att detfanns positiva samband mellan extraversion, samvetsgrann och öppenhet och personligprestation. Det fanns inget samband mellan personlighet och cynism. Slutsatsen i föreliggandestudie visade att det finns ett samband mellan personlighet och arbetsrelaterad utmattning,dock är resultatet endast delvis i linje med tidigare forskning

Syftet men denna studie är att förklara om tidskonsumtion som uttryck för Conspicuous Consumption kan påverkas av en människas personlighet utifrån The Big Five”. Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetod samt en enkätundersökning genom ett bekvämlighetsurval som genererade 478 svar. Insamlade data analyserades i statistikprogrammet Jamovi. Resultatet visar att hypotes 1, 3 och 4 korroboreras medan 2 och 5 falsifieras. Utöver hypoteserna framkom det att neuroticism är positivt relaterat till tidskonsumtion samt att personer med höga poäng på openness inte lägger någon vikt vid en upptagen eller ledig livsstil eftersom båda anses generera status. Slutsatsen visar att trots att lyxkonsumtion och tidskonsumtion båda genererar status och är en del av Conspicuous Consumption styrs utövandet inte av samma personlighetsdrag. Studiens teoretiska bidrag syftar till att komplettera den begränsade forskningen angående Conspicuous Consumption och tidskonsumtion. Studiens praktiska bidrag har som syfte att öka personers medvetenhet kring hur de konsumerar sin tid samt vad de konsumerar sin tid på eftersom tidskonsumtion kan leda till negativa konsekvenser. Vidare forskning bör undersöka om samtliga personlighetsdrag är positivt relaterade till tidskonsumtion. Det vore även intressant att se om en mer detaljerad The Big Five-undersökning resulterar i starkare kopplingar till tidskonsumtion. / The purpose is to explain whether time consumption as an expression Conspicuous Consumption can be affected by a human ́s personality based on The Big Five. This study is based on a quantitative research method and a online survey based by a convenience samplet that generated 478 responses. Collected data were analyzed in the statistical program Jamovi. The results show that hypotheses 1, 3 and 4 are corroborated while 2 and 5 are falsified. In addition to the hypotheses, it was found that neuroticism is positively related to time consumption and that people with high scores on openness doesn ́t care if it ́s a busy or a free lifestyle because both are considered to generate status. Although luxury consumption and time consumption both generate status and are within Conspicuous Consumption, the use is not determined by the same personality traits. The theoretical contribution of the study aims to supplement the limited research on Conspicuous Consumption and time consumption. The purpose of the study's practical contribution is to increase people's awareness of how they consume their time and what they consume their time on as time consumption can lead to negative consequences. Further research should investigate whether all personality traits are positively related to time consumption. It would also be interesting to see if a more detailed The Big Five survey results in stronger links to time consumption.

Tidigare forskning har i stor utsträckning fokuserat på de traditionella personlighetsdimensionerna i Big Five-modellen (extraversion, omtänksamhet, samvetsgrannhet, neuroticism och öppenhet) och visat att finns ett samband mellan vissa av dessa dimensioner och en känsla av samhörighet (KASAM). Till exempel att extraversion och omtänksamhet relaterar till KASAM. I föreliggande studie så undersöktes relationen mellan de mer subtila aspekterna av Big Five (t.ex. självsäkerhet och entusiasm som aspekter av extraversion) och KASAM. Vidare så undersöktes relationen mellan KASAM respektive Big Five aspekterna (BFA) och sex bakgrundsvariabler (yrke, tjänstgöringstid, typ av tjänst, ålder, kön och civilstånd). 135 personer med anställning inom polismyndigheten eller kriminalvården deltog genom att svara på enkät som bestod av Big Five Aspect Scale och Sense Of Coherence-13 scale. Syftet med studien var att bidra till en mer nyanserad bild av personlighetsstrukturen jämfört med tidigare forskning. Resultaten i föreliggande studie visade på få samband mellan KASAM, BFA och de sex bakgrundsvariablerna.