No description available.

The purpose of the essay Inclusion of children with special needs in after school activites. Is to examine if there is differences in how schools in one township works with inclusion of special needs children in after school activities. My results show that all of the schools in the survey in township X works with inclusion in the schooland after school activates. Forms where sent to eleven schools and nine choose to be a part of the survey. The after school teachers agreed that more planning is needed and more time to be able to get a working operation. They also agreed that more resources are needed for children with specialneeds and argueif they have extra personnel support during schoolhours, should they also have it during after school activates. In the essay i have used methods such as sending out surveyforms and making observations on different schools. / Syftet med uppsatsen Inkludering av barn med behov av särskilt stöd på fritidshemmen. Är att undersöka om det finns skillnader på hur skolor i samma kommun arbetar med inkludering av barn med behov av särskilt stöd på fritidshemmen. Mitt resultat visar att samtliga undersökta skolor i kommunen X arbetar med en inkluderande skolabåde i skolan och på fritids. Jag skickade ut enkäter till elva skolor i kommunen X och det var nio skolor som valde att vara med i min undersökning. Fritidslärarna är eniga om att det krävs mer planering och mer tid för att få en fungerande verksamhet. De är också överens om att det behövs fler resurser till barnen som har behov av särskilt stöd och om de har resurser under skoltiden ska de också ha enresurs under fritidstiden. Jag har i uppsatsen använt mig utav metodernaenkäter ochobservationer på olika skolor.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger uppfattar behovet av samverkan sinsemellan och samverkan för att nå målen i styrdokumenten gällande en förskola för alla barn. Detta har undersökts genom en kvalitativ undersökning, genom semistrukturerade intervjuer med både förskollärare och specialpedagoger. I denna studie använder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad på relationell pedagogik för att i mötet sker lärandet. De relationer som skapas sinsemellan ligger till grund för att skapa en fungerande samverkan, de krävs att båda parterna utvecklar kunskap tillsammans. Analysmetoden som använts för studien är en tematisk analys. Studiens resultat visar att samverkan mellan de två parterna fungerar. Förskollärarens och specialpedagogens arbete kring samverkan bygger på en gemensam relation som de behöver utveckla tillsammans. Det finns inga tydliga tillvägagångsätt utifrån styrdokumenten och en slutsats kan dras att både förskollärare och specialpedagoger önskar en förbättrad styrning gällande samverkan. Båda parterna ser tiden som en bristande punkt i samverkansfrågan och önskar mer tid i verksamheten. Båda parterna uttrycker att mer kunskap men även en viss erfarenhet krävs för att skapa den bästa möjliga verksamheten för barnet.   Vår tolkning av studien visar att parterna ser sin samverkan sinns emellan god på grund av att de har byggt upp en relation genom tiden. För att skapa en fungerande samverkan krävs det tid, kunskap, erfarenhet och styrning.

<p>Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad några lärare anser om barns inlärning genom musiskt lärande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lärandet. </p><p>Genom litteraturläsning har jag lärt mig att människan hela tiden strävar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker ständigt för att vi ska förstå oss på vår omvärld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle därför bli en naturlig del för eleverna. De skulle lära sig se helheter istället för kunskaper som lösryckta delar, separerade från varandra. Dessutom skulle skolan bidra till att skapa hela människor. Genom sinnesstimulering i undervisningen förstärker läraren dessutom inlärningen och eleverna får minnesbilder. Vad gäller elever med speciella behov bör läraren strukturera undervisningen för att de ska kunna ta del av det musiska lärnadet. </p><p>Efter att ha intervjuat sex lärare har jag funnit, att det till största delen beror på läraren om eleverna ska klara av inlärning genom det musiska lärandet. </p><p>Litteratur och lärare menar att hänsyn till elevernas behov, föruts ättningar och struktur i undervisningen skulle bidra till att det musiska lärandet skulle vara givande för dessa elever. Det musiska lärandet erbjuder eleverna varierade arbetssätt och på det viset kan läraren fånga många barn och deras inlärningsstilar.</p>

Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad några lärare anser om barns inlärning genom musiskt lärande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lärandet. Genom litteraturläsning har jag lärt mig att människan hela tiden strävar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker ständigt för att vi ska förstå oss på vår omvärld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle därför bli en naturlig del för eleverna. De skulle lära sig se helheter istället för kunskaper som lösryckta delar, separerade från varandra. Dessutom skulle skolan bidra till att skapa hela människor. Genom sinnesstimulering i undervisningen förstärker läraren dessutom inlärningen och eleverna får minnesbilder. Vad gäller elever med speciella behov bör läraren strukturera undervisningen för att de ska kunna ta del av det musiska lärnadet. Efter att ha intervjuat sex lärare har jag funnit, att det till största delen beror på läraren om eleverna ska klara av inlärning genom det musiska lärandet. Litteratur och lärare menar att hänsyn till elevernas behov, föruts ättningar och struktur i undervisningen skulle bidra till att det musiska lärandet skulle vara givande för dessa elever. Det musiska lärandet erbjuder eleverna varierade arbetssätt och på det viset kan läraren fånga många barn och deras inlärningsstilar.

Min uppsats handlar om situationer där jag har svårt att fördela min uppmärksamhet. Mitt fokus läggs antingen på barnet med speciella behov eller på barngruppen. I essän för jag en diskussion runt mitt eget förhållningssätt kring detta. Den senaste tiden har vi upplevt en trend att barn med särskilda behov ska inkluderas i all skolverksamhet. Syftet är naturligtvis gott, men min upplevelse är att det ibland kan leda till en ny form av exkludering. Det vill säga att de barn som inte fungerar som förväntat kan känna sig ännu mer utanför vilket kan få konsekvenser för att uppnå kunskapsmålen. Hur kan jag hantera detta som pedagog? I min essä undersöker jag problemet med hjälp av ett antal etiska teorier, pliktetik, utilitarism, diskursetik och fronetisk etik.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika förskolor arbetar för att skapa en inkluderande miljö som är till för alla barn men också där speciellt barn med speciella behov uppmärksammas och inkluderas i den pedagogiska verksamheten. För att få svar på syftet har vi utgått från tre frågeställningar som är följande: ”Hur tolkar förskollärarna begreppet inkludering?”, ”Vilka förutsättningar har betydelse i arbetet med inkludering av barn med speciella behov?” och ”Vilka fungerande metoder har förskollärare för att inkludera barn med speciella behov i den pedagogiska verksamheteten?”. Studien är baserad på en enkät i två undersökningsgrupper med totalt 60 förskollärare, 45 i grupp 1 och 15 i grupp 2. Resultatet visade på att det finns många metoder som fungerar men det finns även många hinder i arbetet med inkludering så som personalbrist och bristande kunskap och många förskollärare upplever att de inte har rätt förutsättningar för att kunna bedriva ett inkluderingsarbete. Resultatet visar dock också på att majoriteten av förskollärarna tolkar inkludering på samma sätt att det ska vara en förskola för alla barn men de har inte förutsättningarna för att nå dit. Slutsatsen av studien är att förskollärare behöver bättre förutsättningar för att kunna genomföra ett lyckat inkluderingsarbete.